Enligt internationella pressuppgifter kommer USA:s president Joe Biden att hota Ryssland med ekonomiska restriktioner i dag. Han träffar Rysslands president Vladimir Putin för att diskutera bland annat Rysslands eventuella invasion av Ukraina.
Enligt amerikanska underrättelseuppgifter planerar Putin att anfalla Ukraina med 175 000 man under nästa år.
För att avskräcka Ryssland från att genomföra dessa planer uppges USA med sina allierade i Europa planera olika ekonomiska sanktioner mot Ryssland.
Utmaningarna med sanktionerna är ändå många.
1. Sanktioner mot centrala ryska bolag och oligarker
Det här är antagligen den mest realistiska formen av sanktioner.
Åtgärderna skulle rikta sig mot centrala ryska banker, den Ryska investeringsfonden, energi- och andra bolag. Speciellt de som riktar sig mot företag kan vara effektiva.
USA har en del dåliga erfarenheter av restriktioner som riktar sig mot enskilda oligarker som också haft företag i länder som är allierade med USA.
2. Hindra Ryssland från att växla pengar
USA och dess närmaste allierade ska också överväga att begränsa Rysslands möjligheter att konvertera rubel till andra valutor.
Iikka Korhonen är forskningschef på Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader Bofit.
Han tycker inte att en sådan restriktion kan fungera i praktiken.
– Ett sådant system kan inte göras vattentätt. Det är nästan omöjligt att stoppa företag som vill växla valuta. Jag är inte övertygad om att USA eller EU skulle gå in för en sådan begränsning.
3. Hindra ryska staten från att låna pengar på finansmarknaden
USA har redan i april stoppat köpen av ryska statsobligationer. Nu uppges USA överväga att begränsa också andrahandsmarknaden för ryska obligationer.
Dessutom kunde USA hindra enskilda ryska storföretag från att få nya lån på marknaden.
– En sådan restriktion kunde genomföras i amerikanska och europeiska banker. Däremot är det oklart om investerare i andra länder då skulle köpa sådana obligationer.
Om ryska statsbolag får svårare att få lån skulle det också märkas i Finlands handel med Ryssland.
– Det skulle inte vara bra för de finska företag som exporterar till Ryssland eftersom sanktionerna direkt skulle drabba företag som är deras kunder, säger Iikka Korhonen.
Också sanktioner mot ryska banker kan göra det svårt för finländska företags kunder att lyfta olika lån som de behöver.
4. Skära av ryska banker från resten av världen
Den mest drastiska åtgärden skulle vara att utestänga Ryssland från SWIFT-samarbetet. Då skulle ingen i Ryssland mera kunna betala pengar till utlandet eller få pengar därifrån.
Enligt Iikka Korhonen skulle detta drabba Finlands handel med Ryssland hårt.
– En sådan stängning går att genomföra i praktiken. Det har redan hänt Iran och Nordkorea. Det finansiella systemet i dessa länder är inte i kontakt med andra länders system. Alla finländska företag som exporterar till Ryssland skulle drabbas.
– Eventuellt kunde de försöka fortsätta en del av verksamheten genom att öppna konton i ryska banker, men det skulle bli besvärligt, och för många företag skulle all verksamhet bli helt olönsam.
En så drastisk åtgärd skulle ändå drabba vanliga människor hårt.
Dessutom köper både EU och USA energi från Ryssland, och har ett klart intresse av att kunna betala ryska energibolag på något sätt. USA kommer därför sannolikt att välja andra påtryckningsmetoder.
5. Restriktioner skulle inte fälla Finland
Alla begränsningar av Finlands handel med Ryssland är förstås illa för den finska ekonomin.
Finlands export till Ryssland utgör nästan sex procent av vår totala export.
– Om några banker eller energiföretag i Ryssland drabbas av sanktioner får det inte så stora konsekvenser för Finland. Det skulle inte påverka vår export så mycket. Men om Ryssland svarar med importrestriktioner som slår mot våra exportbolag kan effekten bli större, men några sådana planer känner vi inte till, säger Iikka Korhonen.
Han tycker det finns en klar risk för ryska motaktioner, men noterar också att många ryska bolag är beroende av importen från väst.
– De behöver import särskilt från EU. Kanske behöver vi inte nu oroa oss för liknande restriktioner mot livsmedelsimporten som 2014.