Enligt utvärderingen kan man nu tydligt dela in eleverena i tre grupper: de med mycket bra, medelmåttiga och svaga kunskaper.
De niondeklassare som klarar sig bäst har kunskaper som motsvarar den korta gymnasiematematiken, medan de svagaste eleverna till och med kan ha svårt att lösa tredjeklassarnas räkneuppgifter.
Klyftan mellan de starkaste och svagaste eleverna växer och nivån för dem som klarar sig medelmåttigt sjunker.
Tidigare har niondeklassarnas kunskaper fördelats mer i enlighet med Gausskurvan, det vill säga den stora massan av elever har klarat sig hyfsat.
Distansundervisning på gott och ont
Vid NCU anser man att utvecklingen under det senaste året påverkats av distansundervisningen under coronapandemin.
Den har gynnat självgående elever som har fått arbetsro hemma för studier, men samtidigt slagit hårt mot svagare elever som saknar motivation och stöd hemma.
En annan orsak till de svagare resultaten kan vara elevers bristfälliga motivation eller helt enkelt problem med IT-lösningar under själva testet. De flesta skolor hade återgått till närundervisning när testet förverkligades, men en del elever gjorde testet hemifrån.
Enligt NCU är det möjligt att korrigera de observerade kunskapsbristerna med rätt slags och rätt riktat stöd till de svagast presterande eleverna.
Omfattande test speglar jämlikhet
Utvärderingen genomfördes genom ett elektroniskt test, i vilket nästan 12 500 elever (motsvarar 23 procent av årskullen) i 167 skolor i fastlands-Finland deltog. 14 svenskspråkiga skolor var med om testet.
I testet utvärderades niondeklassarnas kunskaper i allt från huvudräkning till algebra, geometri och sannolikhetslära.
Utvärderingen visar inga större skillnader mellan flickors och pojkars kunskaper, eller mellan kunskaperna hos elever i städer och på landsbygden. Finskspråkiga och svenskspråkiga elever ser ut att klara sig lika bra.
Enligt NCU växer skillnaderna i kunskaper mellan skolorna i låg grad. Skolan förklarar i allt högre grad variationen mellan hur eleverna klarar sig. Utvecklingen sker gradvis men systematiskt från mätning till mätning.
Skolorna betygsätter till exempel fortfarande elevers prestationer olika. Det hoppas man vid NCU ska utvecklas mot det bättre i och med nya betygkriterier som tagits i bruk i år.
Jari Metsämuuronen, ledande expert vid NCU, har följt med testerna sedan 1998. Matematikkunskaperna har försvagats i de finska skolorna sedan 2001, men det återstår att se om den nya fördelningen i kunskaper blir bestående.
– Folkets fördelning vad gäller kunskaper i särskilda grupper påverkar märkbart jämlikheten, säger Metsämuuronen till Yle Uutiset.
De deltagande skolorna och utbildningsanordnarna har fått respons och resultat av vårens utvärdering tidigare i höst. Den nationella resultatrapporten ges ut nästa vår.