Leino disputerar på fredag vid universitetet med sin doktorsavhandling Among friends and strangers: The influence of residential context on attitudes and deliberation on immigration.
I avhandlingen undersöker Leino hur människor i olika stadsdelar i Åbo ser på fenomenet invandring och samhällsdebatten kring ämnet. Avhandlingen målar också upp en bild av majoritetsbefolkningens syn på personer med invandrarbakgrund, säger Leino.
– När det gäller det här ämnet så har tidigare forskning visat att det kan vara svårt för människor att skilja på sina åsikter kring invandring som fenomen, invandringspolitik och invandrare som grupp. Under arbetet med avhandlingen har jag också lagt märke till att attityderna går samman på det här viset.
För att undersöka saken har ett frågeformulär skickats ut till respondenter i olika stadsdelar. Allt som allt har kring 3 300 Åbobor med finska eller svenska som modersmål svarat på enkäten, och utifrån detta material har Leino sammanställt sina resultat.
Mer gynnsamma attityder i stadskärnan – i förorterna kyligare
Det finns många faktorer som påverkar vår inställning till olika fenomen eller grupper i samhället. Det kan exempelvis handla om vilka åsikter som förekommer i ens umgängeskrets, hur åsiktsklimatet ser ut på arbetsplatsen, vad som diskuteras i skolan och så vidare, berättar Leino.
– Åsikter kan formas på många olika sätt, men i detta fall så har jag valt att se närmare på området där man bor och vilka specifika egenskaper kopplade till området som leder till att attityderna varierar på olika håll i Åbo.
Bland annat framkommer det att attityderna till invandring är mer gynnsamma inne i stadskärnan och i områden där det bor många unga och högutbildade, medan de svalnar ute i förorterna och på orter där befolkningen är äldre.
– Man kan också se att de som har svenska som modersmål överlag är mer positivt inställda än de som är finskspråkiga.
Ett av de mest spännande fynden är sättet Åbo skiljer sig från andra städer där liknande forskning bedrivits. Leino berättar att en vanlig förklaring till variationer i attityder har varit mängden människor med invandrarbakgrund på orten.
I Åbo verkar denna faktor spela en mindre roll.
– Här har vi hittat negativa attityder både i områden där det bor många människor med invandrarbakgrund och i områden där det bor väldigt få. Detta kan också sägas beskriva hela Finland, menar Leino.
Sannfinländsk "jytky" banade väg för intensiv samhällsdebatt om invandring
Idén till avhandlingen föddes ur den samhällsdebatt som pågått kring invandringen i Finland sedan början av 2010-talet, och som späddes på i samband med Sannfinländarnas valframgångar, bland annat i det så kallade "jytky"-valet år 2011. Leino menar att det var under det senaste årtiondet som invandringsfrågan för första gången blev en het politisk fråga i Finland.
– Det har forskats mycket i hur politikerna har pratat om invandring, men vi behöver fortfarande veta mer om hur vanliga människor diskuterar dessa frågor.
Leino skulle gärna se att det forskas vidare kring hur människor talar om invandring i mindre grupper, exempelvis tillsammans med sina närmaste. På så vis kunde man ta reda på hur samhällsdebatten speglas i ett mindre sammanhang.
Utöver det här är det också viktigt att lyfta fram personer med invandrarbakgrund och deras upplevelser.
– Jag har sett på hur majoriteten förhåller sig till invandring, men det räcker inte för att skapa en helhetsbild. Vi måste också ta reda på vad olika minoritetsgrupper tänker om dessa saker. I min undersökning var antalet respondenter med annat modersmål än finska eller svenska så litet att det inte gick att dra några slutsatser, säger Leino.