Undersökningen, som Folkpensionsanstalten och Institutet för hälsa och välfärd låtit göra, visar att studerande vid yrkeshögskolor eller universitet mår sämre än den övriga befolkningen.
Psykiska symtom och påfrestning förekommer nämligen hos ungefär 35 procent av högskolestuderande vilket är en högre siffra än för den vuxna befolkningen i stort. Till exempel för personer i 20–29-årsåldern var motsvarande siffra 23 procent och för 30–39-åringar 18 procent i FinSotes undersökning från 2020.
Det är viktigt att de studerande får stöd från högskolorna och får delta i studentorganisationers och andra samfunds verksamhet.
Enligt forskarna är resultaten oroväckande och visar att studerande behöver stöd. Det är viktigt att ta tag i de bakomliggande problemen, säger forskningsprofessor Jaana Suvisaari vid Institutet för hälsa och välfärd.
"Undervisningspersonalens kontakter med de studerande är nödvändiga. Möten ansikte mot ansikte är särskilt viktiga för studerande vars påfrestning beror på studiesvårigheter som orsakas av distansundervisning", säger hon.
Vid långvarig och betydande ångest och depression bör vårdbehovet också utredas, säger Suvisaari.
Coronapandemin syns i resultatet
Undersökningen om högskolestuderandes hälsa och välbefinnande (KOTT) genomfördes i februari-mars 2021 då restriktionerna åter hårdnat i Finland. Möjligheterna till sociala kontakter var små.
Det här syns också i enkätresultatet. Var fjärde kvinnlig och var tredje manlig studerande berättade att hen inte kände att hen tillhör någon grupp med anknytning till studierna.
En orsak är distansstudierna som avsevärt minskat gemenskapen, konstaterar Suvi Parikka som är utvecklingschef vid Institutet för hälsa och välfärd.
"Särskilt bland unga högskolestuderande försvåras studierna av bristen på stöd från studiegruppen. Det är viktigt att de studerande får stöd från högskolorna och får delta i studentorganisationers och andra samfunds verksamhet. Det är lika viktigt att hålla fast vid hälsosamma levnadsvanor", säger hon.
Kvinnor har oftare ångestsymtom och löper större risk att drabbas av ätstörningar
Enligt undersökningen mår kvinnliga studerande vid universitet och yrkeshögskolor allra sämst. 40 procent av kvinnorna berättade om ångest- och depressionssymtom medan motsvarande siffra för männen var 28 procent.
Utöver ångest och depression löper kvinnor också tre gånger större risk att insjukna i ätstörningar än männen, visar undersökningen.
Motion och mera sömn minskar risken för illamående
Utöver de saker som högskolorna kan göra för att främja de ungas mående så kan motion och bättre sömnvanor också hjälpa till att minska ångesten.
Bara ungefär hälften av högskolestuderandena har rört på sig tillräckligt under coronaepidemin. Av dem som rört på sig i enlighet med det som hälsomyndigheterna rekommenderar upplevde var tredje ångest och depression, medan hälften av dem som inte rörde på sig regelbundet berättade om samma symtom.
Också brist på sömn är ett problem bland högskolestuderande. Ungefär var fjärde upplevde att de var trötta varje dag – 32 procent av kvinnorna och 19 procent av männen. Bland dem som var trötta upplevde två av tre symtom på ångest och depression.
Var tionde studerande berättade att sömnen blir för kort på grund av användningen av internet.
Undersökningen gjordes som ett samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd och Folkpensionsanstalten. Enkäten besvarades av 6 258 högskolestuderande i åldern 18–34 år i februari-mars 2021 under coronaepidemins tredje våg. Undersökningen upprepas med fyra års mellanrum.