Borgmästaren i Istanbul har räknat ut att levnadskostnaderna i staden har ökat med över 50 procent på ett år. Statistik visar att priset på vete har stigit med 109 procent, solrosolja med 137 procent, toalettpapper med 90 procent, socker med 90 procent, och naturgas med 102 procent.
Turkiets ekonomi är också beroende av extern finansiering vilket innebär att företag som har skulder i dollar står inför höga återbetalningskostnader eftersom liran tappar i värde mot dollarn.
President Erdoğan har gett tre centralbankschefer sparken för att de inte följt hans råd
Trots den galopperande inflationen har president Recep Tayyip Erdoğan gett centralbanken order om att sänka räntan vilket har skett tre gånger under hösten.
Erdoğans teori handlar om att låg ränta förhindrar inflation. Han anser att låga räntor leder till en växande ekonomi, tilltagande export och fler jobb.
Normalt brukar ekonomer tänka tvärtom: Man höjer räntorna för att få bukt med stigande inflation.
Den turkiska presidenten har upprepade gånger visat att om bankirer och finansministrar inte gör det han vill att de ska göra så gör han sig av med dem. Han har redan gett sparken åt tre centralbankschefer under en period på två år för att de inte har lytt order.
Problemet är att då en centralbank ser ut att förlora sitt oberoende blir investerarna nervösa. De oroar sig för att räntepolitiken avgörs av politiska mål och inte utgående från ekonomisk verklighet.
Den turkiska liran i fritt fall
Den turkiska liran har tappat cirka 48 procent av sitt värde gentemot USA-dollarn i år – med en fullständig krasch i november. Då låg inflationen officiellt på 21,3 procent – men anses i verkligheten ligga ännu högre.
Allt blir dyrare. Priserna på importvaror skenar iväg, och medborgarna blir fattigare. Dessutom ser turkarna också sina besparingar och inkomster urholkas av lirans fria fall.
Precis allt blir dyrare – brödet, skjortan och strumporna
71-årig man till Al Jazeera
Enligt Erdoğan är räntor av ondo
Enligt planerna ordnas det val 2023, och Erdoğan har lovat att fortsätta att följa sin linje med låga lånekostnader. Han har inte visat några tecken på att ändra på sina idéer om räntor, eller att öka toleransen för en centralbank som inte håller med hans åsikter.
Han anser att det är "utlänningar som saboterar" Turkiets ekonomi. Att använda räntehöjning som en metod för att tackla prisstegringar betraktar Erdoğan som "fadern och modern till allt ont". Räntor är enligt honom av ondo – något som "gör den rika rikare och den fattiga fattigare".
Enligt Erdoğans tänkesätt ska en låg ränta stimulera ekonomin och en låg lira ska stimulera exporten och sålunda göra Turkiet mer marknadskraftigt.
– Det är ändå få ekonomer som tror på den modellen. Det är inte ens helt klart att Erdoğan själv och hans ekonomiska rådgivare tror på den modellen så det är är ju nog ett mysterium varför de gör som de gör, säger Paul T. Levin, föreståndare för institutionen för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Levin säger att man kan spekulera i många förklaringar till varför Erdoğan tar till så udda metoder.
– Det kan handla om ett slags religiös motivering. Ränta är enligt islam någonting dåligt.
Levin ser en annan potentiell förklaring i att många oligarker och personer inom industrin har en maktbas som vilar på lån.
– De vill ha en låg ränta för att klara av lånen. Inom infrastruktur och i byggbranschen finns det traditionellt starka fästen för den här typens personer.
Också det val som småningom äger rum i Turkiet kan spela en roll för Erdoğans strategi.
Erdoğan försöker undvika svåra saker inför stundande val
Erdoğan har traditionellt försökt sänka räntorna och föra in kredit i ekonomin för att kortsiktigt stimulera den inför val. Nu stundar val senast 2023. Erdoğan försöker undvika att vidta de nödvändiga – men också tuffa – ekonomiska åtgärder som många ekonomer rekommenderar.
Levin konstaterar att presidentens idé inte verkar fungera så som han tänkt sig. Problemet är att då liran faller så här mycket så blir alla priser väldigt höga.
Och exportindustrin är beroende av import eftersom Turkiet har ganska få helt egna produkter.
– Det traditionella rådet är ju att för att få bukt med en kraftigt ökande inflation – en hög inflation – så måste man höja räntan, och det är det som marknaden väntar sig och hoppas på. Men nu är centralbanken under politisk press från Erdoğan. Tre centralbankschefer har sparkats, finansministern har sparats och i natt sparkades två statssekreterare på finansministeriet.
Erdoğan har gjort sig av med de personer som säger sanningen och har i stället omgett sig med ja-sägare som ger dåliga råd
Turkietforskaren Paul. T. Levin
"Det här får också politiska konsekvenser"
Levin säger att den ekonomiska situationen i dag är ett resultat av den förda ekonomiska politiken och att ingenting kommer att bli bättre så länge man inte ändrar kurs.
– Om Erdoğan fortsätter med att dogmatiskt hålla fast vid sin plan så kommer han att fortsätta att driva den turkiska ekonomin allt djupare in i en kris och det får förstås också politiska konsekvenser.
Opinionsmätningar visar att Erdoğan ligger under i popularitet i jämförelse med de kandidater som oppositionen kan föra fram i nästa presidentval.
– Det här är ett högt spel med den turkiska ekonomin i vågskålen. Konsekvenserna är påtagliga för människor och deras förmåga att köpa grundläggande livsmedel och värma upp sina bostäder i vinter.
Presidentens egen politiska framtid i vågskålen
Men också president Erdoğans egen politiska framtid ligger i vågskålen.
– Det finns ju nog någon anledning till att president Erdoğan vill hålla sig till de låga räntorna. Men frågan är bara vilken den exakta anledningen är. Erdoğan tror att låga räntor är vad folk vill ha och att det därför också gagnar honom själv. Men så fungerar det ju inte eftersom den låga räntan leder till att liran rasar och nära liran rasar så förlorar folk köpkraft och realinkomsterna sjunker. Den teorin fungerar inte.
Levin vill också betona rådgivarnas roll.
– Man ska inte underskatta det faktum att Erdoğan har konsoliderat all makt i sitt eget ämbete och att han har gjort sig av med alla personer som säger sanningar – sådana personer som är obekväma för honom. Han har nästan bara ja-sägare runt omkring sig vilket betyder att han får dåliga råd. Och dåliga råd då det gäller ekonomi och politik får reella konsekvenser.
Kommer presidenten att göra något radikalt?
Levin vill ännu understryka hur allvarligt det politiska läget är för president Erdoğan.
– Han löper nu en reell risk att förlora makten – om han inte gör något mycket dramatiskt. Det har under de senaste dagarna till exempel spekulerats en del i om Erdoğan skulle kunna använda sig av ett undantagstillstånd som ett resultat av den ekonomiska krisen och därmed kunna undvika att hålla val.
– Det är inte ofta en auktoritär ledare självmant lämnar ifrån sig nycklarna till makten. Många bedömare tror nu att Erdoğan nog kommer att försöka göra någonting.
Källor: Al Jazeera, The New York Times, Euronews, BBC