Slutsatserna från Europeiska rådets möte igår, torsdag, slår fast vad man från EU:s håll signalerat i olika sammanhang under den gångna veckan.
Det konstateras att "ytterligare militär aggression mot Ukraina kommer att få omfattande konsekvenser och medföra stora kostnader, inbegripet restriktiva åtgärder."
Diskussionen om Ryssland var lång och den fördes bakom stängda dörrar. Toppmötet fattade ändå inga konkreta beslut om nya sanktioner mot Ryssland.
I EU:s verktygslåda finns bland annat möjligheten att rikta åtgärder mot ryska banker och bolag, att försvåra köpet av ryska statsobligationer eller att utestänga Ryssland från SWIFT-samarbetet.
Det sistnämnda alternativet skulle utestänga Ryssland ur det internationella banksystemet med direkta konsekvenser för såväl Ryssland som dess handelspartner.
Det har också framförts krav om att gasrörsprojektet Nord Stream 2 borde stoppas om Ryssland ökar sin militära aktivitet.
Andra länder är mer återhållsamma. "Det är viktigt att hålla energipolitiken utanför konflikten," sa statsminister Sanna Marin (SDP) i samband med toppmötet.
Det är viktigt att hålla energipolitiken utanför konflikten
Statsminister Sanna Marin
EU fortsätter söka diplomatisk lösning på Ukrainakonflikten
Ukraina hoppas att sanktioner ska införas proaktivt för att avstyra ett eventuellt ryskt angrepp. Sanktioner som införs då konflikten redan är ett faktum är inte till så stor nytta, resonerade Ukrainas president Volodymyr Zelensky i samband med sitt besök i Bryssel på onsdagen.
Samtidigt som EU hotar med sanktioner så fortsätter man att söka en diplomatisk lösning på konflikten bland annat genom fyrpartssamtal mellan Ryssland, Ukraina, Tyskland och Frankrike.
Hanteringen av Lukasjenkoregimens hybridattack ses i EU-kretsen som ett exempel på att en kombination av restriktiva åtgärder och diplomatiska ansträngningar har effekt.
"Åtgärderna har varit kraftiga och det är mycket vi lyckats med, till exempel genom att kapa av flygförbindelser," sa statsminister Sanna Marin efter toppmötet.
Oenighet om energipolitiken
Där EU-ledarna var eniga om att sända ett budskap till Ryssland så lyckades man inte enas om slutsatser beträffande energipolitiken. Det här visar på djupa splittringar i frågan.
De stigande energipriserna har fått beslutsfattare i många medlemsländer att ana oråd.
Samtidigt som det råder bred enighet om att dyrare el och uppvärmning ställer till det för miljontals hushåll så går åsikterna isär gällande vad EU kan och borde göra för att åtgärda problemet.
Polen och Tjeckien pekar ut handeln av utsläppsrätter ut som en bidragande orsak till de stigande priserna. Länderna kräver lättnader i systemet för att kunna hantera de stigande priserna.
De stigande energipriserna har fått beslutsfattare i många medlemsländer att ana oråd.
Ett stundande beslut om hur kärnkraften och gasen ska beaktas i EU:s klassificering av hållbara investeringar, den så kallade taxonomin, skapar också spänningar på högsta EU-nivå. EU-kommissionen väntas lägga fram sitt förslag i frågan före årsskiftet.
Grovt taget går skiljelinjen mellan länder som investerat i kärnkraft och länder som valt att avveckla kärnkraften och som är beroende av naturgas under en övergångsperiod tills man lyckas bygga ut mer förnybara alternativ.
Trots avvikande åsikter valde Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att tona ned dragkampen om taxonomin vid en gemensam presskonferens i Bryssel.
"Vi ska inte överdriva betydelsen av frågan," sa Scholz.