Av alla världens arter är ungefär 80 till 90 procent oidentifierade. Det, trots att forskare i hundratals år har arbetat med att upptäcka vad som lever på vår jord.
Under de senaste århundradena har ungefär 2 miljoner arter blivit identifierade, men forskarna uppskattar att det kan finnas upp till tiotals miljoner olika djurarter.
En stor del av de djurarter som dör ut är arter vi ännu inte har upptäckt
Ilari Sääksjärvi, professor i biodiversitetsforskning
I år lyckades forskare vid Åbo universitet identifiera 81 nya djurarter i 12 olika länder i världen. Det är troligt att flera arter än det hittades, men de 81 arterna är de som forskarna hann fotografera och skriva vetenskapliga rapporter på.
– Också internationellt sett är det en stor mängd. Årligen identifieras ungefär 15 000 till 20 000 arter i världen. Vår andel är cirka 100 arter vilket är ganska mycket, säger Ilari Sääksjärvi.
Sääksjärvi är professor i biodiversitetsforskning på Åbo universitet.
Arbetet att hitta nya arter går långsamt, men enligt Sääksjärvi är forskningen viktigt för att ha en chans att bevara naturens mångfald.
Forskning om biologisk mångfald kan utveckla medicin
Att hitta nya arter är en kamp mot att många arter i världen utrotas.
Enligt Sääksjärvi blir den biologiska mångfalden hela tiden mindre, vilket syns i naturen då arter dör ut.
– En stor del av de arter som dör ut är arter vi ännu inte har upptäckt. För att kunna motarbeta att den biologiska mångfalden minskar måste vi först veta vilka arter vi skyddar. Annars vet vi inte hur arten ska skyddas.
De senaste forskningsresultaten visar att ungefär en miljon arter i världen riskerar att utrotas, säger Sääksjärvi. Bland dem finns bland annat djurarter som ännu inte har upptäckts.
Ett fungerande biologiskt mångfald är vitalt för att människan ska kunna överleva.
– Först då vi har hittat en ny art och identifierat den, kan vi undersöka arten ytterligare. Att hitta en ny art är det första steget, dels för att se till att arten överlever i framtiden, men också för att ta redan på hur den kan vara viktig för människan.
Bland de arter som forskarna hittat i år finns spindlar och insekter.
Forskning har visat att en del av de nya arterna kan manipulera sitt värddjur, det vill säga styra deras beteende. Ju mer de nya djurarterna undersöks, desto mer får forskarna veta om arternas egenskaper har potential för människan, till exempel för medicinskt bruk.
En av doktoranderna vid enheten för biodiversitetsforskning på Åbo universitet, Alireza Zamani, forskade speciellt mycket i en viss spindelart som upptäcktes i Iran.
– Giftet i spindelarten kan möjligen användas för att bekämpa cancertumörer, säger Sääksjärvi.
Alla arter som hittades ska namnges och undersökas grundligt. Namnen blir officiella först i samband med publiceringen av de vetenskapliga artiklarna om de nya arterna.
Flest okända arter i regnskogarna
De djurarter som Åbo universitets forskare i år hittade fanns bland annat i Brasilien, Ecuador, Iran, Kina och Peru.
Enligt Sääksjärvi känner man ganska bra till djurarterna som finns i Finland och den största delen av landets arter är upptäckta och vetenskapligt dokumenterade.
– Jag gissar på att vi har upptäckt kring 100 nya arter i Finland under de senaste 10 åren.
Nya arter hittas också i Norden eftersom man känner till en del artgrupper sämre än andra; mikroskopiskt små djur som lever i jordmånen hör till de mer outforskade arterna.
Den största delen av världens oupptäckta arter finns runtom ekvatorn.
Bland annat är många arter som lever i djuphaven och regnskogarna fortfarande obekanta för forskarna.
– Också då en liten del regnskog avverkas kan det ha en enorm påverkan på den biologiska mångfalden.
Enheten för biodiversitetsforskning vid Åbo universitet är i år bland de mest framgångsrika i världen på att hitta nya arter. De nya djurarterna hittas med hjälp av fältarbete; Åboforskare finns bland annat i Amazonas regnskogar, på ögrupper i Stilla havet och i sydöstra Asien.
Information om de nya arterna som upptäcks lagras i en djursampelsamling på universitetet. Samlingen vid Åbo universitet innehåller information om ungefär 5 miljoner arter och är näst störst i Finland efter en liknande samling som finns vid Helsingfors universitet.
Dokumentationen är till för framtida forskning, men också för att ge forskarna information om hur naturen förändras, bland annat i takt med att klimatet blir varmare.
– Till exempel kan arter, som har varit vanliga under mitten av 1900-talet, plötsligt försvinna. Det kan tyda på att nya arter sprider sig till Finland.