Mississippi, USA.
Sydstaterna - eller konfederationen - stred för att bevara slaveriet i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. Efter kriget restes flera statyer i södra USA för att hedra krigsherrar och soldater i sydstatsarmén. I dag ses de av många amerikaner som symboler för förtryck mot svarta.
- Jag tycker man borde ta ner dem. Vissa kunde få stå kvar, men inte på sina nuvarande platser, säger Jordan Alexander som Svenska Yle träffar i Mississippis huvudstads Jackson.
I Mississippi räknar man idag med ett femtiotal sydstatsmonument på allmänna platser.
- Att flytta statyerna till ett museum, som man gör i andra länder med en mörk historia, det är en helt annan sak. Men att de får stå kvar på samma platser, det är som att bli påmind om hemskheterna varje dag, säger Alexander.
Kritiker ser nedtagningen av statyer som ett försök att "omskriva historien"
Men frågan om statyerna är känslig och delar åsikter.
I en liten lokal i utkanterna av Jackson träffar vi Robert Murphee. Han motsätter sig starkt nedtagningen av gamla sydstatsstatyer.
- Det är ett försök att omskriva historien. Det bygger på en vilja att utvärdera det förflutna utifrån dagens perspektiv och det är inte rättvist.
Murphee är aktiv i lokalavdelningen för organisationen Sons of Confederate Veterans. Medlemmarna är manliga ättlingar till soldater som stred för sydstaterna i inbördeskriget.
Organisationen jobbar enligt hemsidan för att försvara sydstatsoldaternas arv och heder.
Den här kvällen består programmet av musik och diskussioner med koppling till inbördeskriget för över 150 år sedan.
Runt borden sitter ett trettiotal äldre män och sjunger gamla sydstatssånger, som till exempel Dixie, konfederationens inofficiella nationalsång under kriget. Sången har blivit kontroversiell på senare år eftersom den anses ha ett rasistiskt budskap.
För fem år sedan förbjöd University of Mississippi framförandet av sången, efter flera år av debatt.
Murphee och de andra förknippar inte statyer och andra sydstatssymboler med slaveriet. I hans tolkning handlade kriget om sydstaternas kamp för självständighet.
- Jag förstår inte varför alla anser att inbördeskriget orsakades av kampen om slaveriet.
Historiker: Monumenten restes för att hylla sydstaternas insats i inbördeskriget
Murphees tolkning är inte ovanlig bland vissa amerikaner, särskilt bland äldre invånare i södra USA. Den bygger på en nostalgisk och ofta förskönad bild av det amerikanska inbördeskriget, där sydstaternas kamp inte handlade om att försvara slaveriet, menar historiedoktorn Otis Pickett.
Pickett undervisar och forskar i historia vid universitetet Mississippi-college i den lilla staden Clinton. Han möter oss i sitt arbetsrum bland pappershögar och en välfylld bokhylla.
- Men orsaken till att de flesta sydstater begav sig in i kriget var för att försvara slaveriet som institution. Man ville hålla kvar ett arbetssystem som byggde på rasdiskriminering, förtydligar han.
Det förklarar varför statyerna upplevs som så provocerande av många.
- De flesta byggdes strax efter inbördeskriget. Tidpunkten sammanföll med att vita i södern återtog makten efter en kort period av lättnader för många afroamerikaner och slavar. Monumenten restes för att hylla sydstaternas insats i inbördeskriget. Därför väcker de anstöt bland många.
2020 - året då rekordmånga statyer och sydstatssymboler togs ner i USA
Frågan om konfederala monument borde stå kvar eller inte har fått ny aktualitet i USA efter de vidsträckta protesterna mot rasism och polisvåld under fjolåret.
År 2020 togs rekordmånga sydstatssymboler ur bruk, enligt medborgarrättsorganisationen Southern Poverty Law Center.
I år har bland annat ett av de mest omtvistade monumenten, en staty över sydstatsgeneralen Robert E. Lee, tagits ner i Virginias huvudstads Richmond.
Det handlar inte enbart om statyer. Mississippi röstade i slutet av fjolåret för att byta ut sin delstatsflagga, som innehöll en infälld sydstadsymbol.
Av Mississippis befolkning på tre miljoner invånare är 38 procent svarta. Andelen är större än i någon annan amerikansk delstat.
Det i kombination med en dyster historia av segregation och slaveri gör att delstaten har ett särskilt ansvar att göra upp med de dystra delarna av sitt förflutna, anser Otis Pickett.
- Absolut. Det är ett arv som överskuggar livet för afroamerikaner och minoriteter än idag.
Dagens ojämlikheter mellan rasgrupperna märks till exempel i att svarta är överrepresenterade i fängelsepopulation och att de har sämre tillgång till hälsovård än vita.
- Många av dagens problem kan härledas till lagar som stiftades under segerationstiden. Och dessa lagar kan härledas direkt till 1850-talet och inbördeskriget, säger Pickett.