Vill du köpa alkohol i butik i Sverige en lördag får du skynda dig. Klockan 15 stänger Systembolaget och långt innan stängningsdags kan köerna vara långa. I matbutiken får du endast köpa folköl (max 3,5 % alkohol) och för att köpa alkohol från Systembolaget måste du vara 20 år eller äldre.
Svenska Yle frågade de svenska riksdagspartierna om de skulle kunna tänka sig en mer liberal alkoholpolitik, så som i Finland där man får sälja starköl i matbutikerna.
Endast ett parti, Moderaterna, tycker att man borde se över om matbutiker genom ett licensförfarande kan ges möjlighet att sälja öl och vin. Moderaterna är också det enda riksdagspartiet som är för att Systembolaget ska börja ha söndagsöppet.
"Moderaterna förespråkar att det genomförs en bred utvärdering av den svenska alkoholpolitiken", skriver Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall i ett e-postmeddelande.
Men bland de övriga partierna finns det inget tydligt stöd för en mer liberal alkoholpolitik, åtminstone inte då det kommer till Systembolagets monopol.
"Det finns en koppling mellan ökad tillgänglighet och ökad konsumtion som vi inte vill bidra till", skriver Miljöpartiets politiska sekreterare Anna-Klara Müntzing.
"Att värna och säkerställa Systembolagets försäljningsmonopol är prioriterat", skriver Sverigedemokraternas pressavdelning.
"Vi anser att den svenska restriktiva alkoholpolitiken med vårt monopol är bra", skriver Socialdemokraterna.
Men vad beror det på att svenska partier är emot en mer liberal alkoholpolitik? Enligt alkoholforskare Jonas Raninen, vid Karolinska institutet, hittas samma motstånd bland befolkningen.
– Stödet för Systembolaget är väldigt starkt. Det finns forskning som ger stöd för att allmänheten skulle vara för en ännu restriktivare alkoholpolitik, säger han och fortsätter.
– Grunden till politiken är någon typ av solidaritetstanke. Genom att hålla nere hur mycket vi dricker i medel så håller vi nere det dåliga problematiska drickandet och minskar skadorna, säger Jonas Raninen.
Stor utredning om att följa i Finlands fotspår: “Kan rubba monopolet”
Sveriges alkohollagstiftning jämförs ofta med Finlands och svenska myndigheterna har bra koll på finskt drickande. År 2017 klagade exempelvis Sverige på Finlands nya alkohollagar då man ansåg att det riskerar att förvärra Finlands folkhälsa.
Just nu pågår en utredning i Sverige om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol eller inte. I debatten kring utredningen görs ofta jämförelser med Finland, där man tillåter småskalig gårdsförsäljning.
Bland de som är för förslaget lyfts Finland upp som ett gott exempel där Alko fortfarande har sitt monopol, och lokala försäljare kan sälja sin egenproducerade alkohol. Bland motståndarna lyfts kritiken från EU upp, där EU-kommissionen bland annat menat att den finländska gårdsförsäljningen strider mot EU-rätten.
Dessutom är man rädd att försäljningen skulle rubba Systembolagets monopol.
"Vi vill gärna att småskaliga producenter kan sälja egenproducerade produkter, i samband med exempelvis gårdsbesök, om det går att hitta en bra modell med bevarat monopol", svarar Liberalernas presstjänst på frågan om de kan tänkas stödja gårdsförsäljning.
Dagens unga är historiska. Det har aldrig varit så få som dricker.
Jonas Raninen, alkoholforskare.
Men trots att Sverige har en del att säga till om finländsk alkoholpolitik har länderna i stort sett fler likheter än skillnader menar Jonas Raninen.
– Vi kanske skiljer oss åt om vi bara jämför Sverige och Finland, men om vi skulle ta in något annat land i den jämförelsen så kommer ju skillnaden mellan oss att blekna i jämförelse. Vi har fortfarande monopol i båda länderna och vi är ju restriktiva i en internationell jämförelse, säger han.
Unga i Norden dricker allt mindre: “Historiska”
En av likheterna mellan Finland och Sverige är att unga inte dricker lika mycket längre, och att äldre dricker allt mer.
Sedan år 2000 har andelen elever i årskurs 9 i Sverige som säger att de druckit alkohol gått ner från över 85 procent till 40 procent i dag. Det är en radikal minskning på två decennier.
– Dagens unga är historiska. Det har aldrig varit så få som dricker och bland de som dricker har man aldrig druckit så lite som man gör i dag, säger Jonas Raninen.
Och den här trenden är inte unik för Sverige. Det gäller också Finland och Norge samt stora delar av västvärlden. Danmark verkar dock gå emot den trenden.
– Det sker också i länder som USA, Australien och Storbritannien, länder som är väldigt annorlunda oss, säger han.
Man har tidigare lyckats avfärda populära hypoteser kring varför alkoholdrickandet minskar bland unga, såsom dataspelande, sociala medier eller att alkoholen har ersatts av andra droger. Just nu är alkoholforskarna intresserade av om minskningen kan ha att göra med värderingar.
– De länder som det minskar i återfinns i två grupper i undersökningen World Values Survey, dels protestantiska Europa och sedan engelskspråkiga länder. Det som utmärker dessa är dels att vi har en högre grad av sekularisering i men också att vi lutar lite mer mot individualism och frihet är något som värderas högt, säger Raninen.
Men något svar på frågan om varför unga dricker mindre finns ännu inte.
– Fram till nu har jag sagt att vi aldrig kommer att hitta ett svar, men det här känns lite hoppfullt. Kanske vi har ett svar om tre till fem år, säger Raninen.