Artikeln är över 3 år gammal

"Blir vi småföretagare drängar till de stora vårdjättarna?" – privata företag behövs efter vårdreformen men villkoren är oklara

Företagens och organisationernas andel av produktionen av social- och hälsovårdstjänster har under 2000-talet fortlöpande ökat. I dag producerar de privata företagen drygt en fjärdedel av alla social- och hälsovårdstjänster.

Vårdbolaget Pasendos ägare Patrik Sjöblom och enhetens ansvariga sjukskötare Jonna Moberg i en matsal.
Vårdhemmets ägare Patrik Sjöblom och enhetens ansvariga sjukskötare Jonna Moberg hoppas att man ska kunna verka självständigt även i fortsättningen. Bild: Amanda Ölander / Yle

Eftersom befolkningen blir allt äldre kommer den här bilden inte att förändras. Men de privata social- och hälsotjänstleverantörerna har redan tidigare varit oroade över vad den stundande vårdreformen kommer att leda till.

– Det är helt säkert att de privata kommer att behövas även framöver, men hur det kommer att fungera i praktiken vet man ju inte. Blir det servicesedlar där de äldre själva får bestämma vart man ska så skulle jag inte oroa mig särskilt mycket, säger Patrik Sjöblom som äger det privata effektiverade serviceboendet Pasendo i Kimito.

Föreningen Välmåendebranschen HALI främjar verksamhetsförutsättningar för privata företag och organisationer som producerar tjänster i social- och hälsobranschen samt småbarnspedagogiken. De säger i en intervju till finska Yle att vårdreformen visar på en avog inställning till privata vårdbolag.

Enligt HALI är det de utsatta som drabbas hårdast om man begränsar användningen av de privata företagen.

Bild på en anställd inom social- och hälsovården. Bilden är fotograferad bakifrån.
Det kan bli svårt för småföretagen att konkurrera med de stora, privata vårdbolagen. Bild: Toni Pitkänen / Yle

Men om alla privata aktörer står på samma startlinje kan det bli tufft för småföretagen att klara av en konkurrensutsättning. Större vårdbolag kan anlita underleverantörer för upp till 49 procent av de tjänster de säljer.

– Frågan är hur det blir till exempel med priset, det kan bli svårt för oss små att konkurrera med de stora, privata vårdbolagen. Själv har jag funderat om vi på sätt och vis blir till drängar till de stora vårdjättarna, lite på samma sätt som det blivit med vägunderhållet, säger Sjöblom.

Hoppas att människorna inte blir siffror på ett papper

De vanligaste privata socialtjänsterna är serviceboende för äldre samt hemtjänster för äldre och handikappade. De vanligaste privata hälsovårdstjänsterna är fysioterapi, läkar- och tandläkarmottagningar. En stor del av dem som producerar privata hälsovårdstjänster är verksamma i Södra Finland och de största städerna.

Sjöblom hoppas att de byråkratiska svängarna ska bli färre då enheterna slås ihop och organisationen blir större. Men samtidigt oroar han sig för att det blir tvärtom.

– Som det är nu har vi god kontakt med kommunen, vi känner varandra och vet vilka tjänster som behövs. Oron finns att en större organisation enbart ser siffror på ett papper och inte ser personen och individen bakom, och vilka behov han eller hon har, säger Sjöblom.

En bild på ett par äldre händer som äter mat med gaffel och kniv.
Mindre vårdbolag på glesbygden får ofta stå på flera ben för att klara sig ekonomiskt. Hemkörning av mat är ett exempel. Bild: Mostphotos / Sandnes1970

Pasendos ansvariga sjukskötare Jonna Moberg säger att arbetet som sådant fortsätter som vanligt tillsvidare.

– Jobbet flyter på som vanligt. Jag försöker se positivt på reformen, allt har sin tid och saker måste förnyas, nya system tas i bruk och så vidare. En förändring behöver ju inte betyda något negativt, säger hon.

För att klara sig i fortsättningen tror Sjöblom att man får fortsätta vara mångsidig.

– I stan kanske det räcker att man erbjuder en slags service, men vi står redan nu på flera ben och erbjuder allt från hemtjänster, nattjourer till kommunens enheter, matleverans och vårdmottagning. Så det är en ganska varierad sillsallad vi har, säger han.

Privata vårdföretag behövs också i framtiden