Om tre veckor, den 23.1 är det val i nästan* hela landet. Bland de över tio tusen som kandiderar ska vi välja vilka det blir som får en plats i det allra första välfärdsområdesfullmäktiget. Av dem har hälften tagit ställning till påståendena i Yles valkompass. De som väljs in kommer att vara med och rita upp ramarna för hur social- och hälsovården och räddningsväsendet ska fungera nära dig.
Yles valkompass inför välfärdsområdesvalet
Hitta någon som tycker som du
För att du ska kunna välja någon som tycker lika som du måste du veta vad för åsikter kandidaterna har i frågor som berör hälsa och välfärd. Här hjälper valkompassen dig.
I Yles valkompass har de som ställer upp i välfärdsområdesvalet fått ta ställning till 30 påståenden som handlar om grundläggande värderingar, hur man tycker att servicen ska organiseras, hur man prioriterar då pengar ska sparas och påståenden som berör det egna välfärdsområdet. Målet är att du ska kunna hitta en kandidat som passar dig och kanske få en bättre bild av vad den här reformen handlar om på köpet.
Fler värdefrågor, fler bakgrundsfrågor och fler mediesamarbetspartners
Jämfört med tidigare valkompasser har den här fler frågor som mäter grundläggande värderingar och åsikter och färre som handlar om konkreta åtgärder.
Nytt är också att bakgrundsfrågorna är fler. För att få veta mer om de som ställer upp har vi ställt ingående frågor om kandidaternas bindningar, om deras politiska och professionella erfarenhet, om de får inkomster från företag inom social- och hälsovårdsbranschen och vem som finansierar deras kampanj.
Den här datan kommer att ligga som grund för journalistiska granskningar av kandidater och invalda under kampanjens lopp och efter valet.
En annan nyhet är att Yle samarbetar med fler andra mediehus än någonsin tidigare. Våra mediesamarbetspartners får använda valkompassen och har också fått ställa egna frågor.
Yle samarbetar med HSS Media, Västra Nyland, Landsbygdens Folk, Faktabaari, Maaseudun Tulevaisuus, Östnyland och Hufvudstadsbladet.
Så ser ett bra kompasspåstående ut
Yles valkompass är en av de viktigaste kanalerna för kandidater att nå ut med sitt budskap och ett av de viktigaste verktygen för väljare att hitta rätt kandidat. För unga väljare är valkompassen i många fall det valinnehåll som mest påverkar röstningsbeslutet. Forskning visar också att kandidater som inte har svarat på frågorna i valkompassen har mycket svårare att bli valda än de som har svarat.
En valkompass är inte en samling slumpmässigt utvalda frågor utan resultatet av en process där tidigare erfarenheter, sakkunskap och nytänk behövs. Det finns ändå några tumregler arbetsgruppen bakom valkompassen har utgått ifrån.
Kandidaterna ska vara av olika åsikt
För det första ska påståendena vara sådana att de mäter skillnader i kandidaternas åsikter. För att kompassen ska hitta en kandidat som passar dig bättre än någon annan måste kandidaterna ha olika åsikter. Frågor som är formulerade så att något svar kan upplevas som "rätt" är inte så lyckade i det här sammanhanget. Detsamma gäller ställningstaganden där alla har samma åsikt.
Därför talar vi om att ta ställning till påståenden snarare än svara på frågor. De påståenden som kommit med är sådana som delar åsikterna i de test som har gjorts på förhand.
Påståendena ska vara konkreta och lätta att förstå för både kandidater och väljare, valkompassen har ingen dold agenda och ställer inga trickfrågor. Påståendena ska också mäta värderingar inom olika dimensioner som är viktiga i det här valet.
Skiljelinjerna är till exempel höger-vänster, periferi-centralisering, gröna värderingar-materialism, konservativ-liberal och elitistisk-populistisk.
Få konkreta beslut – mer värderingar
Inför det här valet har både väljare och kandidater en luddig bild av vad reformen kommer att föra med sig och det finns ytterst få konkreta beslut att ta ställning till. Därför måste valkompassen framför allt vara informativ. Frågorna handlar i huvudsak om sådant som välfärdsområdesfullmäktige beslutar om och sådant som kan komma att skapa diskussion i de nya välfärdsområdena.
*Helsingfors utgör ett undantag i sammanhanget. Helsingfors stad ansvarar fortsättningsvis för sin egen social- och hälsovård samt räddningsverksamhet. Därför röstar inte helsingforsarna i valet nu i januari. På Åland arrangeras inte heller något val.