Kvinnan ska ha rest till Syrien 2013 för att ansluta sig till IS. Hon återvände 2020 och häktades i september förra året.
Det misstänkta brottet ska ha begåtts under åren 2013 till 2016. Pojken dog i strid, 16 år gammal, skriver Expressen.
Båda brottsrubriceringarna berör samma brott, men på grund av en lagändring under tiden för det misstänkta brottet rubriceras det som både krigsförbrytelse och folkrättsbrott, skriver SVT.
Kammaråklagare: “Sonen har utbildats och tränats”
På onsdag inleds huvudförhandlingarna i målet i Stockholms tingsrätt. Det är första gången åtal väcks i Sverige för brottet krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat.
– Utredningen ger stöd för att sonen under tiden han bott hemma utbildats och tränats för att delta i fientligheterna, att han utrustats med militär utrustning samt militära vapen och att han använts i strid och för propagandasyfte samt för andra uppdrag som utgjort ett led i krigföringen, säger kammaråklagare och samordnare för krigsbrottsåklagarna Reena Devgun i ett pressmeddelande.
Åklagaren har bedömt gärningen som grov då kvinnan har haft ett särskilt ansvar för pojken, och för att han rekryterades och användes som barnsoldat av en terroristorganisation som tillämpat en krigföring som varit synnerligen hänsynslös och brutal.
Dessutom användes pojken för stridsuppdrag och utrustades med militära vapen och utsattes för livsfara, menar åklagaren.
Kvinnan förnekar alla anklagelser.
Enligt kvinnans försvarare Mikael Westerlund uppger kvinnan att hon inte velat eller medverkat till att hennes son skulle bli barnsoldat, skriver Sveriges radio.
Skyldighet att utreda brott som begås i andra länder
Trots att brotten begåtts i Syrien har Sverige skyldighet att utreda krigsförbrytelser.
För närvarande pågår flera utredningar i Sverige, bland annat för brott begångna i Sudan, Iran, Rwanda och Syrien.
Brotten är ofta svåra att utreda.
– En stor utmaning är att hitta bevis. Vi arbetar mot flera källor kan man säga. När det gäller brott begångna i Syrien söker vi till exempel efter vittnen och målsäganden i Sverige som kan bidra med sina berättelser, säger Reena Devgun i en artikel på Åklagarmyndighetens webbsida.