Det svenska beslutet kom efter att Ryssland flyttat sex landstigningsfartyg till Östersjön. Sedan dess har tre av fartygen lämnat Östersjön.
Samtidigt har svenska medier rapporterat om oidentifierade drönare som flugit över kärnkraftverken Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. Säkerhetspolisen Säpo utreder intrången. Vem eller vilka som flugit drönarna är okänt.
– Oavsett vem som har kört drönaren kan det vara ett sätt att skapa uppmärksamhet, testa systemet och se om drönarna upptäcks. Att se hur Sverige agerar och om man tar det på stort allvar, Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI till DN.
På måndagskvällen fick polisen också rapporter om drönare som setts på olika platser i Stockholmsområdet.
Militärövningar och stora styrkor
Den ryska upprustningen i gränsområdet mot Ukraina och de hårda säkerhetskraven som Kreml framfört har resulterat i höjd beredskap i Europa. Förra veckans resultatlösa förhandlingar mellan Ryssland och väst har i alla fall inte minskat spänningarna.
Fredagens storskaliga cyberangrepp mot ukrainska regeringssajter misstänks vara ytterligare en rysk påtryckning ‒ även om Ryssland förnekar all inblandning.
Ryssland har också börjat flytta styrkor till Belarus, där de ska delta i en krigsövning i mitten av februari. Övningen ska hållas i närheten av Belarus gräns mot Ukraina.
Varken Ryssland eller Belarus har uppgett hur många soldater som ska delta i manövern.
Belarus försvarsministerium uppger att målet med övningen är att uppehålla stridsberedskapen med tanke på de förhöjda spänningarna vid Belarus södra och västra gränser.
Under de senaste dagarna har den rutt som ett ryskt fraktplan valde över Finland på lördagen väckt spekulationer.
Ryskt fraktplan tog omväg genom finskt luftrum – Ilkka Kanerva efterlyser förklaring av Ryssland
Svårtolkade åtgärder
På tisdagen rapporterade New York Times att Ryssland börjat evakuera familjemedlemmar till diplomater från sin ambassad i Ukrainas huvudstad Kiev. Enligt tidningen har diplomater vid Rysslands två konsulat i Ukraina fått order att förbereda sig på att lämna landet.
Ryssland är sannolikt villigt att hålla spänningarna höga i år snarare än veckor.
Åtgärden kan tolkas som förberedelse inför en kommande konflikt. Eller så kan det vara en fint för att skapa oro och spekulationer i väst.
Ukrainas underrättelsetjänst uppgav sig på söndagen ha bevis för att Ryssland ligger bakom fredagens cyberattack, och anklagade Moskva för att trappa sitt hybridkrig mot Ukraina.
Rysslands långsiktiga mål är enligt många experter att destabilisera Ukraina och skapa en situation där den ukrainska regeringen kollapsar. Sedan skulle den ersättas med en ryskvänlig regim. I Kremls ögon skulle det betyda att maktbalansen i Rysslands närområde återställs.
För att uppnå det är Ryssland sannolikt villigt att hålla spänningarna höga i år snarare än veckor. Kreml har också förberett sig på skärpta sanktioner.
Ekonomin stresstestas
På tisdagen rapporterade Financial Times att Ryssland genom en rad åtgärder gjort sin ekonomi mer motståndskraftig mot hårda sanktioner av det slag som västländerna hotat med i fall Ryssland trappar upp konflikten i Ukraina.
Ryssland har ökat sina valutareserver och samtidigt strävat efter att minska dollarns betydelse i den ryska ekonomin. Det ryska finansministeriet har stresstestat ekonomin inför eventuella sanktioner.
‒ Naturligtvis blir det otrevligt men det går att göras. Jag tror att våra finansinstitutioner kan klara det om de här riskerna blir verklighet, sa Rysslands finansminister Anton Siluanov förra veckan enligt FT.
Samtidigt är Europa fortsatt beroende av rysk energi, och därmed är sanktioner mot den ryska energisektorn osannolika. Det stigande oljepriset har också gett den ryska statsekonomin ett uppsving.
Västländerna är också beroende av till exempel ryskt titan. Titan är en viktig metall bland annat inom flygindustrin. Till exempel amerikanska Boeing köper merparten av sitt titan från ryska VSMPO-Avisma.
De här beroendeförhållandena betyder också att det skulle vara svårt att införa storskaliga sanktioner mot Rysslands bankväsende och utestänga Ryssland ur det globala betalningssystemet SWIFT utan att samtidigt avbryta importen av ryska råvaror.
Verklig oro i Kreml
Ur västs synvinkel är situationen obehaglig. Ryssland menar allvar med sina säkerhetskrav och president Putin och hans regering verkar vara villiga att gå långt för att uppnå de här målen.
Den ryska ledningen har flera gånger sagt att Natos möjliga utvidgning är en existentiell fråga för Ryssland, och det finns ingen orsak att tro att Kreml inte menar allvar.
Natos medlemsländer ser inte sig själva som ett hot mot någon, men det betyder inte att Ryssland inte ser ett verkligt eller upplevt hot trots det.
Även om en ett storskaligt markkrig i Ukraina bedöms som osannolikt – så finns det många andra verktyg i den ryska lådan.
Kärnvapen och hybridpåverkning
En möjlighet är att placera ut kärnvapenbestyckade kort- och medeldistans robotar i till exempel Kaliningrad och på Krim där de kan nå flera av Europas storstäder på minuter.
För USA och Nato är det komplicerat att svara på det här eftersom det inte finns någon garanti för att europeiska länder vill göra sig till måltavlor genom att bli värd för liknande amerikanska vapensystem.
Olika former av hybridpåverkning är inte heller uteslutna. Det finns otaliga möjligheter att skapa ytterligare oro och splittring inom EU med hjälp av till exempel desinformation om Ryssland väljer den vägen.
Hybridpåverkningens styrka är att motparten ständigt tvingas gissa. Är drönarna som iakttagits vid svenska kärnkraftverk verkligen ryska farkoster? Oavsett vad svaret är så kommer den här sortens händelser att få gott om uppmärksamhet – och det är precis vad man vill uppnå med hybridtaktiken.
Källor: DN, FT, NYT, Reuters, AFP
