På fredag disputerar Jakobstadsbon Karin Sandell i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Hennes avhandling heter Parasiter och "bättre folk". Affekt i näthat mot det svenska i Finland.
Karin Sandell har analyserat diskussionsinlägg och kommentarer på Suomi24, ett av Finlands största nätforum.
Parasiterna och bättre folket är finlandssvenskar.
– Så skriver man i webbforumet. Epiteten grundar sig i en stereotyp bild av finlandssvenskar och föreställningarna verkar inte ha ändrats så mycket under de senaste par hundra åren, säger Sandell.
Karin Sandell säger att man fortfarande talar om fennomaner och svekomaner och språkstridigheterna lever vidare på nätet. Finlandssvenskarna beskrivs som en överklass som egentligen hör hemma i Sverige.
Finlandssvenskarna ses som en belastning
Karin Sandell samlade in material under 2015 till 2017 då frågor som SFP-ordförandeval, andra initiativet om att slopa den obligatoriska skolsvenskan och sjukhusjouren var heta finlandssvenska frågor.
Karin Sandell säger att språket är hotfullt, men att hon inte läst direkta hotelser om våld. Främst handlar det om att man skriver om finlandssvenskar på ett väldigt stereotypt sätt.
– Finlandssvenskar beskrivs som arroganta översittare och ordet "hurri" förekommer ymnigt. De framställs som parasiter, bättre folk och svin som utnyttjar andra finländare, säger Sandell.
Finlandssvenskarna är en belastning som man helst borde göra sig av med.
– Enligt inläggen borde de flytta tillbaka till Sverige där de hör hemma eftersom Finland ska vara enspråkigt finskt.
Näthat är inget som enbart drabbar finlandssvenskar. De som främst drabbas är just minoriteter, personer som tillhör olika etniska, sexuella och religiösa minoriteter, men också politiker, forskare och kvinnor.
Innehållet i näthatet kretsar kring teman som kön, klass, språk och etnicitet.
Är näthat farligt? Du skriver att man bör ta hatet på allvar.
– Det farliga är att det inte stannar på nätet, det kan inte avfärdas utan bidrar till att normalisera ett kränkande språkbruk. Det påverkar i sin tur människor i övriga livet.
Karin Sandell säger att tidigare forskning visar att beslutfattare drar sig för att uttala sig i känsliga frågor eftersom uttalanden diskuteras på ett osakligt sätt på nätet. Beslutsfattarna kan också bli måltavlor för hot och kränkningar.
Karin Sandells avhandling har redan fått mycket uppmärksamhet. Men hon hoppas på att inte själv bli utsatt.
– Jag har fått frågor om detta tidigare. Vi är inne på en farlig väg om forskare inte vågar ta sig an känsliga ämnen. Det är bra att komma ihåg att de flesta människor inte sysslar med näthat.
Hatprat ligger helt öppet på nätet
För att komma åt näthatet gäller det för alla att ta sitt eget ansvar för hur man uttrycker sig, säger Karin Sandell.
– Man måste också vara källkritisk. Hat och hot människor emellan har alltid förekommit. Nätet är bara en ny arena för hatet, säger Sandell.
Karin Sandell var medveten om att det finns negativa föreställningar som florerade på nätet. Men i sin forskning har hon överraskats av att hatpratet var så lättillgängligt.
– Man behöver inte leta länge för att mötas av näthat. Det här forumet är öppet för alla, man behöver inte ens logga in, säger Sandell.