På raffinaderiområdet i Sköldvik uppkommer betydande mängder spillvärme som en biprodukt till produktionen.
Hittills har man inte kunnat dra nytta av spillvärmen, men i och med att tekniken utvecklats kan man nu ta till vara den värme som annars försvinner ut genom skorstenarna.
Det här skulle ske med hjälp av värmepumpar på Sköldviks industriområde som skulle leda spillvärme till Nordsjö i Helsingfors med hjälp av ett värmetransportrör.
Konsulternas arbete är nu så långt klara att man tagit fram sju olika alternativ för hur röret kunde dras.
Orörd naturskog skulle få stryka på foten
Sex alternativ skulle på ett dramatiskt sätt skära igenom åkermark, skogsmark och bosättning medan endast ett alternativ är skonsammare och följer i stort befintlig infrastruktur – åtminstone i början av dess dragning.
– Det här skulle drabba oss på det sättet att vi skulle få lida av ytterligare olägenheter av industrierna i området, säger Markus Hartman.
Hartman bor i Helsingfors men vistas på somrarna i Svartbäck i Borgå. Där är han också aktiv inom Svartbäckbygdens naturskyddsförening.
Naturen skulle få ge med sig i och med att röret skulle bilda en 25 meter bred "gata" då det dras igenom åkermark och orörd naturskog.
– Gatan skulle vara av den typ man hugger ut för kraftledningar, det vill säga den bör vara obeväxt. Den skulle inte försvinna med åren utan vara fullt synlig där den skär igenom vegetationen, säger Hartman.
Berör tre kommuner – kanske fyra
Oberoende vilken rutt man går in för, skulle projektet beröra Borgå, Sibbo och Helsingfors.
I ett alternativ skulle röret också gå över ett område i Vanda.
Spillvärmeröret totala längd beräknas till mellan 23 och 27 kilometer beroende på vilket alternativ man går in för.
Röret skulle delvis grävas ner i marken, löpa i öppet bergsschakt och delvis i tunnel i berggrunden.
Tunneldelarna skulle löpa djupt nere i berggrunden, men körtunnlar, horisontalschakt och öppningar skulle kräva ett visst byggande ovan jord.
– Här i Svartbäck skulle rördragningen påverka den orörda natur som finns kvar. Viltet skulle påverkas, skogsbruket och alla de som tycker om att röra sig i naturen, säger Hartman.
Bullerdämpande skog försvinner
Erik Oljemark är jordbrukare och han äger både skog och mark i Svartbäck.
Spillvärmeröret skulle dras igenom hans skog.
– Det är inte bara min skog som drabbas utan alla vi som bor här. Skogen är bullerdämpande och en 25 meter bred gata genom skogen skulle öka bullret från Sköldvikområdet, säger Oljemark.
Både Oljemark och Hartman håller förstås på det alternativ som inte överhuvudtaget skulle löpa söderut, utan tvärtom norrut från Sköldvikområdet.
Vid Borgå motorväg skulle röret vända västerut längs med motorvägen mot Helsingfors.
– Det är ett bra alternativ, säger Oljemark.
– Absolut. Det är förstås mycket förnuftigare att använda sig av existerande infrastruktur. Då slipper man röja skog och hugga upp nya vägar. Det är kanske ett dyrare alternativ, men det betalar sig med tiden, säger Hartman.
Upp på barrikaderna
Att projektet plötsligt blivit aktuellt har överraskat både Hartman och Oljemark.
– Det blev verkligen en överraskning när det här dök upp. Jag hade faktiskt inte lagt märke till att det var på gång. Ingen har heller kontaktat mig, säger Oljemark.
Vad ska ni göra nu?
– Ja, nog måste vi ju föra fram vår åsikt och meddela att vi inte gillar planerna på sex av de sju alternativen, säger Oljemark.
– Vi måste nog kontakta miljösektorn i både Borgå och Sibbo och naturligtvis Helsingfors Energi. Kanske får vi också några föreningar på orten att skriva under ett gemensamt inlägg om planerna, säger Hartman.
Ett åttonde alternativ
Förutom de sju alternativen för hur spillvärmeröret skulle dras finns det också ett åttonde alternativ, nämligen att inte bygga alls.
Både Hartman och Oljemark anser att det naturligtvis är förnuftigt att ta till vara spillvärme, men det bör ske på ett förnuftigt sätt.
Att förstöra orörd natur istället för att gå in för en dragning som inte drabbar naturen lika mycket och där det finns färdigt byggd infrastruktur är enligt Markus Hartman och Erik Oljemark det förnuftigaste alternativet.
– Om det finns överskottsvärme så är det förnuftigt att ta den tillvara. Det kommer förstås att kosta att ta till vara värmen, men det är Helsingfors energis sak att fundera ut om det är lönsamt, säger Markus Hartman.
– Om jag tänker på strandlinjen här, så skulle en tacksam följd av projektet vara att det inte längre skulle släppas ut kylvatten i havet, säger Erik Oljemark.
Det så kallade nollalternativet, det vill säga att inte alls genomföra projektet, kommer att jämföras med de sju övriga utgående från bland annat miljöpåverkan.
Mycket påverkas - men följderna är positiva
På onsdag kväll (19.1) hade Helen Ab – före detta Helsingfors Energi – ett öppet informationsmöte på nätet där bland annat energibolaget, NTM-centralen och konsulter redogjorde för de sju olika linjedragningarna och hur projektet påverkar miljö och bebyggelse.
Karoliina Jaatinen, konsult vid ingenjörs- och konsultbolaget Afry, konstaterade att det självklart är många och mycket som påverkas negativt medan arbetena utförs.
– Markanvändning, natur, trafik samt skogs- och jordbruk är områden som i olika skeden kommer att påverkas av projektet, konstaterade Jaatinen.
Jaatinen tog också fram de positiva sidorna av projektet – bland annat det som just jordbrukare Erik Oljemark i Svartbäck ser fram emot, nämligen att kylvattnet inte längre skulle pumpas ut i havet.
– Efter att röret är på plats och värmespillet från Sköldvik kan utnyttjas skulle värmebelastningen på havsområdet utanför Sköldvik drastiskt reduceras – för att nu inte tala om det som det hela egentligen handlar om, det vill säga att kunna utnyttja befintlig värme där den behövs, konstaterade Jaatinen.
Många frågor
Miljökonsekvensbedömningen för de olika linjedragningarna ges offentlighet under januari månad och om ett år presenteras slutsatsen av MKB efter det att redogörelsen varit offentligt framlagd.
Mötesdeltagarna fick också skriva in frågor på energibolagets webbplats, men alla frågor hann inte besvaras under de två timmar som mötet pågick.
Någon frågade varför spillvärmen inte kan utnyttjas i Borgå istället för i Helsingfors, eftersom Sköldvik finns i Borgå.
Sibbobor som deltog i distansmötet undrade också över om man tagit hänsyn till borrbrunnar, kommunernas byggplaner och varför man inte funderat på att gräva ner röret mellan Sköldvik i Borgå och Nordsjö i Helsingfors.
Både frågor och svar kommer att finnas på elbolagets webbplats i ett senare skede.
Här kan du läsa mer om planerna och se kartor över de sju olika alternativen (sidan 11 i materialet).