Bara 47,5 procent av de röstberättigade deltog i valet, ett valdeltagande som hör till de sämsta i historien.
I Yles Morgon-tv har doktorander vid Helsingfors universitet föreslagit att åldersgränsen för rösträtt sänks till 16 år som en metod för att öka valdeltagandet.
– Skolmiljön kan motivera de unga att rösta, genom att där finns ett socialt tryck. Om människor vänjer sig vid att rösta i ung ålder, har de senare mer erfarenhet av att aktivera sig vid val, säger doktoranden Theodora Helimäki.
Unga vuxna tappar ivern
Doktorandkollegan Veikko Isotalo påpekar att väljaraktiviteten bland unga vuxna sjunker i snabb takt.
– Vi har sett att aktiviteten avtar bland unga i åldern 19–21 år. 18-åringar är rätt ivriga med att rösta, men efter det sker livsförändringar. De unga flyttar till egna hem, umgänget förändras och den stabila livsmiljö försvinner där man kan koncentrera sig på politiska val.
Enligt Isotalo finns det positiva erfarenheter av sänkt rösträttsålder på andra håll i Europa, bland annat i Estland och Österrike.
– Där har man märkt att de unga vänjer sig bättre vid politik, de röstar i högre grad och är nöjdare med demokratin.
Tre val samtidigt blir för invecklat
Veikko Isotalo är missnöjd med att Finlands politiker överlag inte tänder på idén med sänkt rösträttsålder.
– I länder som sänkt åldersgränsen har de äldre generationerna godtagit saken efter att förändringen väl har införts, säger han.
De två forskarna är däremot skeptiska till tanken att försöka öka valdeltagandet genom att kombinera flera olika val.
– Om flera val hålls samtidigt blir det svårt att få information om dem. Det kan bli oklart för människor vad de ska rösta om och vilken instans som beslutar om vilka saker, säger Theodora Helimäki.
– Och vilken uppmärksamhet i media skulle vart och ett av valen få, om man samtidigt röstade i riksdags- kommunal- och välfärdsområdesval, frågar sig Veikko Isotalo.