Enligt rådet finns det ingen garanti för att de planerade, gradvisa utgiftsminskningarna kan förverkligas eftersom pandemin kan kräva nya stödåtgärder.
Rådet uttrycker bekymmer för att det strukturella underskottet i de offentliga finanserna kommer att vara stort också efter den rådande krisen. Underskottet har tillåtits växa i ett decennium, påpekar man.
Om nya ekonomiska stödåtgärder behövs måste regeringen samtidigt besluta om åtgärder som väger upp och kompenserar utgifterna, så att den offentliga skulden inte ökar. Det här är enligt rådet ytterst viktigt.
Åldrande befolkning och klimatåtgärder ökar trycket
Under de närmaste åren krävs stabiliseringsåtgärder på 0,2–0,4 procent av bruttonationalprodukten, säger rådet. Faktorer som ökar trycket på utgiftssidan är den åldrande befolkningen och övergången till klimatvänligare alternativ.
Rådet efterlyser därför detaljerade planer av regeringen för hur utgiftssidan hålls i styr och obalansen i den offentliga ekonomin avhjälps.
Man berömmer ändå regeringens finanspolitiska åtgärder under coronapandemin och säger att stödåtgärderna fick fart på ekonomin i fjol. Det visar att det måste finnas utrymme att stödja ekonomin vid behov, säger rådet.
Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken består av professorer i bland annat nationalekonomi och offentlig förvaltning och har till uppgift att utvärdera den ekonomiska politiken med tanke på huruvida målen för den ekonomiska politiken.