En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Länge såg det ut som om mobbningen i landet på det stora hela minskade, men THL:s senaste siffror från 2021 visar igen på en ökning. Sex procent av eleverna i årskurs åtta och nio sade sig ha upplevt mobbning minst en gång i veckan, till skillnad från 5,5 procent för två år sedan.
Att mängden mobbning varierar kraftigt från skola till skola kan bero på att det saknas gemensam reglering, säger en professor som forskat i barns rättigheter.
Längst ner i den här artikeln kan du se läget i ditt högstadium.
Hur barnens rättigheter förverkligas och vilken service de får beror på vilken kommun ett barn har fötts i.
Niina Mäntylä, biträdande professor
"Det var värst i Korsholms högstadium"
Vi träffar Selma ute på skolgården i Korsholm en mörk kväll i november. Då vi går förbi en dörr ser Selma i den upplysta korridoren det skåp som var hennes då hon gick i skolan.
– Det var en i klassen som tyckte att jag bara var i vägen, för han hade skåpet över mig. Kalla mig fejtan kärringjävel för jag var bara i vägen.
Selma berättar att hon blivit mobbad hela sitt liv och att det var som värst då hon gick i Korsholms högstadium. Den mobbning Selma utsattes för skedde både på plats fysiskt i skolan, men också på nätet.
– Folk kunde ta bild på mig. Oftast i bussen då. Och skicka det vidare på Snapchat. De ritade också hjärtan på bilderna eller kunde skriva typ lol eller så, berättar Selma.
Lagstadgad rätt väger lätt
Barn har enligt lag rätt till en trygg skolgång, men de konkreta förslagen på hur tryggheten ska förverkligas är få. Lagen tolkas för det mesta som att skolorna aktivt måste jobba mot mobbning och ingripa i ett tillräckligt tidigt skede.
Biträdande professor Niina Mäntylä har forskat i hur barnens rättigheter förverkligas i skolorna. Enligt henne är det problematiskt att det finns så stora skillnader från skola till skola.
– Hur barnens rättigheter förverkligas och vilken service de får beror på vilken kommun barnet har fötts i, säger Mäntylä
Kommunerna och skolorna har nämligen en stor självbestämmanderätt när det kommer till antimobbningsarbete. Det betyder att arbetet varierar kommunerna emellan, men också skolvisa variationer finns.
– Att man tar autonomin så långt att det möjliggör en sån här ojämlikhet mellan skolorna anser jag att står i strid med den moderna utvecklingen av barnens grundläggande- och mänskliga rättigheter. Jag tycker att man borde ingripa i det här, säger Mäntylä.
Svenskfinlands största skola har många mobbade
Korsholms högstadium är sett till elevantalet en av de största skolorna, och i THL:s statistik framgår det att skolan har haft problem med mobbning. År 2017 upplevde 9,4 procent av eleverna mobbning i skolan, vilket placerade skolan i topp bland de svenskspråkiga skolorna.
Vi kommer i kontakt med flera elever som gick i Korsholm vid den här tiden. En av dem är Jenna Sederström. Hon beskriver jargongen i skolan som hård.
– Det var helt normalt att kalla varandra hora, eller säga “du ser ut som en bög med den där tröjan på”, beskriver Sederström.
Men jargongen var inte det största problemet, utan nätmobbningen. Då var tjänsten ask.fm populär, och Jenna hade lagt märke till att det var där elakheterna frodades.
– Folk kunde skriva att ta livet av dig, och jag såg att speciellt de yngre i skolan berördes av det. Så jag och min kompis gick in på rektorns kansli och sade att hej hördu vi vill göra något åt det här.
Inger Damlin var rektor på Korsholms högstadium 2017 och hon minns mycket väl Sederströms initiativ.
– Jag var ansvarig för tryggheten men jag visste inte vad som hände där ute, beskriver Damlin den känslan hon hade då Sederström kom in på kontoret.
Initiativet ledde till ett omfattande arbete under ett helt läsår där sakkunniga föreläste och skolan såg över planerna. Skolan fick också mera resurser till elevvård och skolcoachar introducerades. År 2019 minskade också antalet som upplevt mobbning avsevärt i skolan, för att sedan öka igen år 2021.
Stora variationer trots små avstånd
På en dryg timmes avstånd från Korsholms högstadium ligger Cronhjelmsskolan i Larsmo. Med sina trehundra elever är också Cronhjelmsskolan en rätt stor skola, men här har man frekvent haft lågt antal elever som upplevt mobbning.
Liknande exempel går också att hitta till och med inom samma stad – i Helsingforsskolorna Norsen och Hoplaxskolan skiljer sig andelen mobbade med hela 5,6 procentenheter, till Norsens fördel.
Det här kan vara ett resultat av det oreglerade antimobbningsarbetet som biträdande professor Nina Mäntylä lyfter fram.
Inger Damlin på lärarfacket FSL tror inte att reglering är lösningen.
– Vi har ju samma paragrafer till trygg skolgång som styr. Reglerat mobbningsarbete tror jag att inte leder till mobbningsfri skola, men någon typ av reglering har jag förståelse för. Fördelarna måste då kunna vara att du kan följa upp planerna och se hur de förverkligas, säger Damlin.
Inte bättre för alla i KH trots allt
Trots att Korsholms högstadium lyckades minska på mobbningen på det stora hela, blev det inte bättre för Selma. Skolan gjorde några, enligt henne tama försök att ingripa.
– De försökte, men det hjälpte inte överhuvudtaget. Kanske i någon vecka, men mobbningen kom tillbaka, berättar Selma.
Inger Damlin var rektor i Korsholm då Selma gick där.
– För Selmas del är jag ledsen. Uppriktigt ledsen. För varje ungdom som måste gå igenom den här typen av skolgång tar skada.
Enligt Damlin känner många vuxna i skolan maktlöshet då det kommer till mobbning och hon menar att skolan saknar muskler och verktyg för att bemästra den typen av mobbning som sker i dag.
– Selmas exempel var ett exempel på just det, säger Damlin
Vilka är verktygen som behövs?
– Ja vilka är de? Vi som förbund är gärna med och utvecklar de här modellerna. Vi är gärna med och diskuterar dem. Skulle vi ha lösningen skulle det vara lätt.
För Selma tog mobbningen ändå slut i gymnasiet - som en följd av en stark insats från skolan.
– Det kändes som att wow, det här var ju lätt egentligen. Det var bara att samla mobbades föräldrar, läraren och diskutera saken. Att det skulle man lätt ha kunnat ordna egentligen, säger Selma.
Hur många upplever mobbning i din skola?
Här kan du kolla hur läget är i din skola och kommun. THL ger inte ut svar på skolnivå ifall under 20 elever har svarat på Hälsa i skolan- enkäten, eller om under 5 elever säger att de blir mobbade i de skolor där under 50 har svarat. Därför saknas speciellt mindre skolor. Vi har svar endast från klasserna 8 och 9 mellan åren 2017 och 2021. Siffrorna visar hur många procent av de svarande som säger att de upplevt mobbning minst en gång i veckan.