När lekte du själv senast? Och vad lekte du då? Svenska litteratursällskapet i Finland är nyfiket på lekandet och har sammanställt en frågelista för alla åldrar. Samtidigt är leken i fokus inom småbarnspedagogiken i bland annat Vasa och Sibbo. Det här eftersom forskningen mer och mer visat på hur viktig leken är för barns lärande och utveckling av sociala förmågor.
På förskolan i Sundom i Vasa har barn och personal tillsammans skapat lockande lekmiljöer, som ett rum med bord, filtar och kuddar där man får bygga kojor. Det finns också en rymdhörna med bland annat astronautdräkter. Här behöver man inte plocka undan allt när det blir dags för annat program, vilket ger mer inspirerande lekar. Och kojbygget är högst på listan av omtyckta lekar.
– Man kan göra andra saker än att bara bygga koja. Man kan leka monster och då är en utanför och ska skrämma de andra, berättar förskoleeleven Vilmer Åsvik.
Men också skärmarna har gjort intåg på allvar i förskolan. En stor pekskärm står på sitt stativ och barnen har tillgång till ett tiotal surfplattor.
– Plattorna är favoriter för många av barnen. De skulle kunna sitta hur länge som helst, så vi måste begränsa det till 15 minuter per barn och dag, säger läraren Isabelle Svenn.
Gubben Gran for till stan, köpte snus för en lus, kokte soppa på en loppa. Det var gubbens bästa soppa.
Eleven Erik Lingonblad använder räkneramsor varje dag i förskolan
På frågan om Isabelle lär dem nya lekar svarar barnen med ett samstämt "Jaa!"
– Vissa ledda lekar är de samma som när jag var barn, som olika ta fast lekar och Kurragömma. Ett annat exempel är Vatten i skon, där en person ska lista ut vem de andra tänker på. Blir svaret fel så ropar alla "Vatten i skon". Då måste den som gissat hoppa iväg på ett ben. Men den fria leken har förändrats mer än de ledda lekarna.
– De leker mer inspirerade av något tv-program eller datorspel. Både jag själv och mina kollegor tycker att barnen förut lekte mer fantasilekar.
Tummen ner för vilka lekar?
Clara Stegar hör till förskolebarnen och hon berättar att hon tycker bättre om att leka fritt än ledda lekar. Hon är inte heller så förtjust i att leka utomhus. Åtminstone inte på vintern.
Vilmer Åsvik inflikar att han tycker att det är supertråkigt att pärla pärlplattor på förskolan, där pärlorna inte är sorterade.
– Det finns också en del barn som inte vill förlora och som därför undviker att delta i tävlingslekar. De flesta i förskoleåldern är tävlingsinriktade. Men när man tävlar så förlorar också någon, och då måste man hantera känslorna som kommer med förlusten, konstaterar Isabelle Svenn.
Lekarna är alltså en viktig del av dagarna på förskolan i Sundom och läraren Isabelle Svenn konstaterar att hon själv aldrig slutat leka.
– Då skulle jag inte kunna ha det här jobbet. Och med kompisarna leker vi också, som på villaavslutningen då vi lekte Sillburken. Då gömmer sig en person och de andra letar. När man hittar den som gömt sig så ska man gömma sig tillsammans, tills den sista hittar alla. Så nej, jag har aldrig slutat leka.
Flytande gräns mellan lek och allvar
Gränsen mellan lek och övrig aktivitet är inte alltid så självklar, konstaterar Susanne Österlund-Pötzsch, som jobbar med Svenska litteratursällskapets frågelista Barndomens lekar. Frågelistan är öppen ända till 31.3.2022.
– Till exempel fotboll kan vara både väldigt lekfullt och underhållande, men också blodigt allvar. Aktiviteter som att sjunga karaoke, spela sällskapsspel eller pussla och lösa korsord kan också betraktas som lek, eftersom där finns aspekter som kan klassas som lek.
Det kan finnas element av mobbning, obekväma saker och sluta i gråt eller slagsmål. Lek är inte alltid enbart gulligt.
Susanne Österlund-Pötzsch som jobbar med frågelistan "Barndomens lekar"
Vanligen definieras ändå lek som en avgränsad aktivitet. Det här brukar vara tydligt för barn: nu leker jag och nu leker jag inte.
– Man skapar tid och rum som är utanför den vanliga verkligheten. Aktiviteten har också en början och ett slut.
Men man kan också hitta motexempel till alla definitioner på lekandet. Som när leken bara planar ut sakta eller när man plötsligt får in lekmoment i en annan aktivitet, som en arbetsuppgift.
– Lek kan jämföras med flowaktiviteter, som man ett tag talade mycket om. Att man glömmer omvärlden. Som när barn får uppmaningen att sluta leka för att det är dags att fara hem och barnen upplever "men vi har ju just börjat". För dem har tiden gått jättesnabbt, eftersom de har varit i den här speciella världen.
Lek med mörkare undertoner
Det är viktigt att påpeka att inte all lek är rolig, konstaterar Österlund-Pötzsch.
– Det kan finnas element av mobbning, obekväma saker och sluta i gråt eller slagsmål. Lek är inte alltid enbart gulligt. Där finns ett utrymme att hantera svåra saker och det kan utvecklas i problematiska riktningar.
Finns det då mer utrymme för lek för vuxna idag än tidigare, i och med till exempel datorspel och rollspel?
– Det här är ett jätteintressant tema. Det finns vissa som menar att det som kännetecknar de yngre generationerna är att man håller fast vid att inte bli helt och hållet vuxen. Det är också legitimt för vuxna att spela datorspel. Det anses inte som barnsligt.
Susanne Österlund-Pötzsch konstaterar att det också finns ett visst kommersiellt intresse i det här.
– Det finns många olika sorters utrustningar för en lekfull fritid för vuxna. Och vuxna har pengar att spendera på den här typen av sysselsättning.
Svenska litteratursällskapet vill gärna höra hur du leker eller har lekt. Här hittar du frågelistan Barndomens lekar.
