Start
Artikeln är över 3 år gammal

EU-kommissionen klassar kärnkraft och naturgas som grön energi – river inte upp omstritt förslag

EU-kommissionen backar inte i sin linje att definiera naturgas och kärnkraft som hållbara investeringar. När det gäller kärnkraftspolitiken får Finland beröm för sitt agerande.

EU-kommissionär Mairead McGuinness under en presskonferens i Bryssel den 2 februari 2022.
Finansmarknadskommissionären Mairead McGuiness säger att det viktigaste nu är att agera snabbt för att nå klimatmålen. Bild: Lehtikuva

BRYSSEL Vi behöver alla metoder, vi måste agera nu, och vi behöver den privata sektorn. Med det budskapet inledde EU:s finansmarknadskommissionär Mairead McGuinness sitt försvar av det omstridda förslaget att klassificera naturgas och kärnkraft som hållbara för att möta de uttalade klimatmålen.

Förslaget presenterades första gången vid nyår, och väckte starka protester från såväl miljöorganisationer som en del medlemsländer.

Idag beslöt kommissionen att man kommer att gå vidare på den utstakade vägen.

– Vi måste agera så fort vi kan för att avstå från de värsta koldioxidkällorna som kol under denna övergång. Det kan betyda ofullständiga lösningar. Dagens delegerade akt kan vara ofullständig men det är en verklig lösning, konstaterade McGuinness under en presskonferens i Bryssel.

yleiskuva - ydinjätteen loppusijoituskapseli ja sen kuparista valmistettu suojakapseli esillä vierailukeskuksessa.
Slutförvaringen av kärnavfall fortsätter att oroa kritikerna. Bild: Esa Syväkuru / Yle

Finland nämns som ett föredöme

Förslaget – eller den så kallade delegerade akten – ingår i taxonomin som är EU:s gröna regler för investerare. Det är ett klassificeringssystem som unionen vill ska hjälpa investerare att hitta hållbara energiformer. Och målet är att dirigera penningflöden så att EU kan nå sitt mål att vara klimatneutral vid år 2050.

Men där kärnkraften för en del är en effektiv energiform med låga koldioxidutsläpp, säger kritikerna att slutförvaringen av kärnavfall är ett allvarligt miljöproblem.

Kärnkraften fick också kommissionären att flera gånger nämna Finland som ett gott exempel på en förd energipolitik:

– De investerar kraftigt i förnybara energikällor och de har också kärnkraft. De kommer att nå klimatneutralitet vid år 2035 och när jag diskuterade med Finlands statsminister var hon mycket tydlig med att hon betraktar kärnkraften som en övergångsform och att förnybar energi är det slutliga målet, sa McGuinness.

Nordstream-logon då den nyligen fästs vid anläggningen i Lubmin, nära Greifswald i Tyskland 8.11.2011.
Naturgasen ska ses som hållbar under en övergångsfas, resonerar EU-kommissionen. Bild: EPA/STEFAN SAUER GERMANY OUT

Noggranna kriterier ska reglera investerare

Att naturgas är ett fossilt bränsle erkänns av kommissionen, men man anser också här att att den behövs under en övergångsperiod. Andra menar att det är fel att uppmuntra till användning av en energiform som har bidragit till klimatkrisen.

Enligt finansmarknadskommissionären har man ändå gjort upp noggranna kriterier för när de omstridda energikällorna kan anses hållbara under övergången.

Frågan är om det är de stora EU-länderna Frankrike och Tyskland som har inverkat på kommissionen som nu tvingas gå en balansgång. Frankrike har storsatsat på kärnkraft medan Tyskland är beroende av naturgas från Ryssland efter sitt beslut att avveckla kärnkraften.

Kritikerna sparar inte på orden

EU:s medlemsländer har stora variationer i sina energival och kritiken har inte låtit vänta på sig.

Österrike meddelar att man kommer att ta till juridiska återgärder för att stoppa kommissionsbeslutet.

– Vi kommer att förbereda alla rättsliga steg nästa vecka och om eller när taxonomin träder ikraft tänker vi föra frågan vidare till EU-domstolen sa den österrikeska miljöministern Leonore Gewessler idag.

Landet hade tillsammans med Sverige, Nederländerna och Danmark sänt ett brev till kommissionen där man uppmanade att att inte ta med fossilgasbaserade aktiviteter.

När det gäller kärnkraften hade Finland och Sverige på förhand invändningar mot de tekniska bedömningskriterierna.

Puolan pääministeri Mateusz Morawiecki  puhui EU-parlamentille Strasbourgissa.
Det behövs en kraftanstränging om Europaparlamentet ska förkasta förslaget. Bild: Roland Wittek / EPA

Kan Europaparlamentet förkasta förslaget?

Bollen går nu vidare till ministerrådet och Europaparlamentet. Det finns fyra månader tid att komma med invändningar, med en eventuell förlängning på två månader. Annars träder kommissionens beslut ikraft.

Någon lätt match för Europaparlamentet blir det inte, eftersom det krävs en så kallad supermajoritet för att stoppa den delegerade akten. Det betyder att den måste förkastas av 20 av unionens 27 medlemsländer.

Korrigerat 3.2. då förnybar bytts ut mot hållbar i inledningen