– Det är förstås ett väldigt märkbart överskott. Vi är förstås väldigt nöjda med det här resultatet. Det möjliggör också många saker i framtiden, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Stadens verksamhetsutgifter steg totalt med cirka 6,7 procent när särskilt social- och hälsovårdsutgifterna ökade. Å andra sidan fick Borgå cirka 10,8 miljoner euro av staten i ersättningar för vissa coronakostnader.
Den största orsaken till överskottet är att samfundsskatteintäkten nästan fördubblades jämfört med året innan. Samfundsskatteintäkten var cirka 71,4 miljoner euro, medan intäkten förra året var cirka 38 miljoner euro.
– Hela Sköldvikområdet och alla företag där, speciellt Neste, har gjort bra resultat och det syns nu i samfundsskatterna i Borgå, konstaterar Ujula.
Dessutom har alla kommuners andel av samfundsskatten tillfälligt höjts med cirka en tredjedel för år 2021.
Enligt stadens finansdirektör Henrik Rainio förklaras den höga samfundsskatteintäkten i Borgå 2021 huvudsakligen av Nestekoncernens exceptionellt goda resultat år 2019. Det syns först nu i skatteredovisningar till staden.
Kommunalskatten är stadens mest betydande enskilda inkomstkälla. Kommunalskatteintäkten steg mindre i Borgå än i städerna i genomsnitt, med 1,8 procent till cirka 208 miljoner euro. Statsandelsinkomsterna minskade med cirka 19,2 procent till cirka 62 miljoner euro.
Också stadens verksamhetsintäkter steg med cirka 21,6 miljoner euro. Tillväxten berodde på coronaersättningar från staten samt högre markförsäljningsintäkter.
Pengarna kan användas på kommande investeringar
Det är stadsfullmäktige som på förslag av stadsstyrelsen beslutar om hur överskottet ska användas.
– Vi har gjort ganska stora investeringar, skuldsättningen har varit ganska kraftig i staden under de senaste åren och också i framtiden. Det finns många, många stora investeringsprojekt på kommande och vi behöver förstås pengar för att göra investeringarna. Det här möjliggör att staden inte är tvungen att ta så mycket lån i framtiden, säger Ujula.
Man kunde till exempel använda en del av överskottet på spårutvecklingsfonden, med vilken staden förbereder sig på kostnader för planeringen av spårtrafik. Ett annat stort utvecklingsprojekt är Kokon idrottscentrums område.
– Där finns åtminstone två stora grejer som borde synas när vi fattar beslut.
Ett tredje alternativ som Ujula tar upp är att belöna personalen för jobbet under det tunga coronaåret på ett liknande sätt som ifjol.
Stora förändringar efter 2023
Efter 2023 kommer välfärdsområdesreformen att halvera stadens inkomstbas. Cirka två tredjedelar av kommunalskatten och en tredjedel av samfundsskatten kommer att gå till staten och vidare till välfärdsområdet. Samtidigt blir alla gamla lån kvar för staden att betala av.
Just nu tror Ujula att ingen i riket har svar på exakt hur det kommer att lösa sig med Borgås och andra städers ekonomi efter 2023.
– Reformen kommer att påverka hela den offentliga sektorn, hela systemet. Förstås har vi tankar och beräkningar, men det är inte i våra händer utan statens beslut.
Enligt Ujula ser det på basis av preliminära beräkningar ut som om framtiden kommer att vara ekonomiskt sett dystrare än tidigare.
Att staden nu går på plus gör läget bättre.
– Överskottet är så stort och märkbart att det syns i framtidens planering också.
Under 2021 behövde Borgå inte ta nya lån och man gjorde amorteringar på de gamla. Det fick stadens lånebestånd att minska med cirka 15 miljoner euro. Vid utgången av året hade staden ett lånebestånd på lite över 140 miljoner euro.
År 2014 var lånebeståndet cirka 111 miljoner euro, från vilket det steg till cirka 172 miljoner euro år 2019. Efter det har staden kunnat minska på lånebeståndet under två år efter varandra.
Stadens strategiska mål har varit att förnya skol- och daghemsnätet genom omfattande investeringar och därefter åter börja minska på lånebeståndet. Riktningen är nu rätt men investeringstakten i planerna för de kommande åren är fortfarande för stor, bedömer finansdirektör Henrik Rainio i stadens pressmeddelande.