Start
Artikeln är över 3 år gammal

Myndigheterna höll ovanligt möte efter ockerhärvan i Närpes: "Vi ska nu kunna erbjuda krishjälp"

Under fredagen höll myndigheterna en gemensam krispalaver kring ockerhärvan i Närpes. För att reda upp bland spillrorna och trygga god integrering och arbetsvillkor grundades ett mångprofessionellt nätverk och invandrarråd.

Tre tomater hänger i en tomatplanta.
Det är inte ovanligt att arbetskraft i låglönebranscher utnyttjas i Finland, konstaterar Timo Saari, överdirektör på Österbottens NTM-central. Bild: Yle/Juho Teir

I flera år har ett lokalt vietnamesiskt företagarpar i Närpes utnyttjat arbetskraft under ockerliknande förhållanden. I fallet som uppdagats har människor från Vietnam betalt mellan 10 000 och 20 000 euro för att få komma till Finland och en slutdestination i ett växthus i Närpes. Det här inträffade mellan åren 2017 och 2020.

Hittills finns en handfull målsägande, men man misstänker att antalet är betydligt större än så. Två personer misstänks för grovt ocker.

Betydelsen av tillit

Stadsdirektör Mikaela Björklund har en intensiv arbetsvecka bakom sig. Närpes som ofta lyfts fram som ett exempel på lyckad integration har blivit rejält omskakat av fallet med ockermisstanke.

Det är dock lättare för staden att nå och kontrollera situationen för nyanlända kvotflyktingar än personer som anlänt för arbete.

Under fredagens möte deltog representanter från staden, NTM-centralen, Regionförvaltningsverket, polisen, växthusföretagarna, Österbottens svenska Producentförbund, Migri samt Arbets- och näringsministeriet.

– Det var mycket givande att få många olika perspektiv belysta på ett och samma möte, berättar Björklund.

Under mötet presenterade integrationssamordnare Jennifer Ståhlgård och Björklund hur arbetet med integrering byggts upp i Närpes. Det utbyttes information, bland annat gav polisen sitt perspektiv och välfärdsområdet informerade om hur arbetet nu byggs upp.

Finns det något som ni från stadens sida upplever att ni kunde ha gjort annorlunda hittills?

– Det finns alltid en tanke om hur man kunde utveckla verksamheten, och det behöver det ju finnas. Vi kunde med fördel ha tagit fram vår handlingsplan för tvåvägsintegration tidigare. Men den blev klar när den blev klar, säger Björklund.

En kvinna med långt ljusbrunt hår sitter framför en mängd grönväxter.
- Vi ska erbjuda tjänster åt alla våra invånare också i framtiden, säger stadsdirektör Mikaela Björklund. Bild: Juho Teir / Yle

Björklund understryker att integrationen och sysselsättningsarbetet är i ständig förändring. Med tanke på det aktuella fallet och den pågående förundersökningen kan Björklund ändå inte kommentera om något borde byggas upp på ett annat sätt.

– Det fanns en stor enighet på mötet om betydelsen av att kunna bygga tillit. Vill man bygga tillit krävs en lokal närvaro och det han vi satsat på väldigt tydligt i vår kommun och jag hoppas att också övriga myndigheter inser vikten av lokal förankring, säger Björklund.

Vilken är stadens roll efter den här dagen?

– Den samma som tidigare, att erbjuda olika stödtjänster som olika typer av inflyttare kan tänkas behöva och erbjuda stadens lagstadgade tjänster åt alla invånare i kommunen.

Enligt Björklund finns det en gemensam vision kring att skapa en trygg tillvaro för alla. På frågan om hon känner någon oro över något som ännu kanske pågår ute på fältet väljer hon ändå att svara:

– Det är en stor fråga du ställer, men på basis av den dialog vi fört idag finns det en glasklar vision av vad vi vill åstadkomma och skapa en trygg kommun där arbetstagare mår bra.

Sedan årsskiftet lyder sociala frågor under Österbottens välfärdsområde. Det betyder ett stort ansvar för en ny institution. Björklund är ändå positiv till situationen.

Ovanligt samarbete

Timo Saari jobbar som överdirektör för NTM-centralen i Österbotten. Han fungerade som mötets sammankallande och var ordförande under dagens möte.

Det är inte vanligt att myndigheter samarbetar på så bred front, vilket förklarar ärendets karaktär, konstaterar han.

– Det är ovanligt, något ska hända för att vi ska samarbeta så här. Bortsett från samarbeten kring coronapandemin är det inte vanligt att myndigheter samlas så här. Det är en så mångfacetterad fråga att vi måste samarbeta, konstaterar Saari.

Under mötet grundades ett mångprofessionellt nätverk som i framtiden ska mötas regelbundet i syfte att informera varandra om lägesbilden. Även representanter från Kaskö och Kristinestad kommer att kallas eftersom många personer som flyttat till Finland för att jobba i Närpes bor i dessa städer. Det grundades även ett regionalt invandrarråd.

– Vi ska nu också kunna erbjuda krishjälp till vietnameser i regionen för att hjälpa dem att hantera situationen, berättar Saari.

Saari berättar att han nu har en bild av hur situationen ska styras upp och vilka förebyggande åtgärder som måste vidtas för att det här inte ska hända igen.

– Det behövs mera resurser och därför är det bra med Österbottens välfärdsområde. Vi har bredare axlar och människor får hjälp. Närpes har gjort sitt bästa men nu får vi ännu mera resurser dit, säger Saari.

När du tänker på det som pågått i många år och de förhållanden som människorna befunnit sig i, vilken är din reaktion på att det här har hänt?

– Jag är lite chockad förstås. Hur kan sådana saker hända? Men ändå är det ganska vanligt i Finland att det här händer i låginkomstbranscher och därför måste man göra en ändring i lagstiftningen. Det är inte bara Närpes eller Sydösterbotten som har sådana problem. Vi måste samarbeta hårdare, säger Saari.