På måndag tar USA:s president Joe Biden emot Tysklands nya förbundskansler Olaf Scholz i Vita huset. Ledarna kommer enligt Vita huset bland annat att diskutera läget i Ukraina och de två ländernas “gemensamma ansträngningar för att stoppa Rysslands aggression mot Ukraina”.
Det handlar om Scholz första besök i Vita huset sedan han tillträdde som förbundskansler i december.
Svenska Yles medarbetare i Tyskland, Johnny Sjöblom, sammanfattar utgångsläget inför det uppmärksammade besöket tillsammans med USA-korrespondenten Ville Hupa.
1) Vad står på spel inför mötet?
Johnny Sjöblom:
För förbundskansler Olaf Scholz handlar det framför allt att nu klart visa var Tyskland och den tyska regeringen egentligen står gällande Rysslands agerande. Under de senaste veckorna har Tyskland fått utstå hård kritik för sin mjuka linje i umgänget med Ryssland.
Kritikerna anser att Tyskland med sitt agerande underminerar västs alla försök att bygga upp en enad front mot president Vladimir Putin.
Det handlar bland annat om att Tyskland vägrar exportera vapen till Ukraina, samtidigt som man fortsättningsvis förhåller sig mycket skeptiskt till eventuella nya sanktioner mot Ryssland.
På hemmaplan i Tyskland frågar man sig varför Scholz har varit så osynlig och overksam och lämnat fältet öppet för Frankrikes president Emmanuel Macron att försöka nå förhandlingslösningar.
Många förväntar sig att Scholz senast nu träder ut ur Angela Merkels skugga och axlar utrikespolitiken så som det förväntas av en tysk kansler.
Ville Hupa:
Krisen vid Ukrainas gräns står i centrum av måndagens möte och i Washington frågar sig allt fler om man överhuvudtaget vågar räkna med Tyskland stöd när det gäller att stå upp mot Rysslands agerande.
Hittills har Joe Biden avhållit sig från att offentligt kritisera Tyskland och utåt intygar administrationen att relationen till en traditionell och viktigt Natopartner mår bra. Men i Washington pyr missnöjet och flera senatorer har öppet efterlyst ett starkare tyskt engagemang för Ukraina och för Natosamarbetet.
Att budskapet torde ha gått fram visas bland annat av att Tysklands ambassadör i Washington, Emily Haber, nyligen skickade sina landsmän på hemmaplan ett PM där hon varnade för att att Tysklands rykte i den amerikanska huvudstaden riskerar att ta “kolossal” skada på grund av det vacklande engagemanget i Ukrainafrågan.
För Joe Biden är det viktigaste målet således att försöka övertala Scholz om vikten av att bilda enad front mot Ryssland.
2) Hur mår relationen mellan USA och Tyskland idag?
Ville Hupa:
Biden har försökt återbygga relationen mellan de två länderna efter Donald Trumps turbulenta presidentperiod, då ex-presidenten öppet kritiserade Tyskland för att inte bära ett tillräckligt stort internationellt ansvar för till exempel Natos verksamhet.
Scholz besök är en chans för Biden att ännu tydligare markera en kursändring och inför mötet har hans administration försökt bygga upp en gynnsam stämning och tona ner sprickan som uppstått gällande Ukraina.
Bidens nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan betonade exempelvis i en tv-intervju i söndags att Tyskland är den största europeiska givaren av ekonomiskt stöd till Ukraina, trots att landet inte hittills skickat vapenhjälp till Ukraina.
En annan smärtpunkt i relationen är den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2, som ska transportera ryskproducerad gas till Tyskland men som USA motsätter sig.
På det personliga planet torde det inte finnas oöverkomliga hinder för en fungerande relation mellan de två statscheferna. Ideologiskt står demokraten Biden och socialdemokraten Scholz tämligen nära varandra och båda har långa politiska karriärer med både toppar och dalar i bagaget.
Johnny Sjöblom:
De kyliga relationerna mellan USA och Tyskland under president Donald Trump fick en gnutta mer värme då Joe Biden tog över för ett drygt år sedan. Biden gav genast klara besked om att USA är berett att samarbeta på ett helt annat plan igen.
Som en första åtgärd stoppade han Trumps planer på att dra bort största delen av de amerikanska soldaterna som är stationerade i Tyskland. Från tysk sida har man ändå inte sett värst många konkreta åtgärder för att förbättra relationen till USA.
Tyskland planerar fortsättningsvis att ta i bruk den rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2, trots USA:s varningar och sega motstånd. Från tysk sida finns inte heller några som helst planer på större satsningar på det egna försvaret.
Under Trumpåren fick Tyskland gång på gång utstå kritik för att man inte lever upp till Natomålet att satsa två procent av BNP på stridskrafterna. Därtill har vi nu situationen i Ukraina där Tysklands hållning hittills har varit en helt annan än vad man från amerikansk sida förväntar sig av en Natoallierad.
3) Vad kan vi vänta oss av mötet mellan Scholz och Biden?
Johnny Sjöblom:
Vi kan vänta oss att Olaf Scholz på något sätt klarare tar ställning till Tysklands position gällande Ukraina. Utöver den fräna kritiken i utlandet står Scholz nämligen också under allt hårdare inrikespolitisk press.
I flera av de senaste opinionsmätningarna ligger kristdemokraterna före Scholz socialdemokrater igen, och den nya CDU-chefen Friedrich Merz beskyller den nye förbundskanslern för bristande ledarskap både i Tyskland och i Europa.
Socialdemokraten Scholz belastas också av partikamraten Gerhard Schröders agerande i förhållande till Ryssland.
I fredags blev det klart att den tidigare kanslern och nuvarande gasledningslobbaren Schröder är på väg att få en styrelseplats i det ryska gasbolaget Gazprom. Det här bara några dagar efter att Schröder hade beskyllt Ukraina för att skramla med vapnen och bidra till att förvärra konflikten med Ryssland.
Mot den här bakgrunden är det omöjligt för Olaf Scholz att fortsätta på nuvarande linje. Det som krävs nu är ett klart internationellt hörbart ställningstagande till såväl Gerhard Schröder som gasledningen Nord Stream 2.
Ville Hupa:
I Washington anser man att det är hög tid för Tyskland att höja sin profil gällande engagemanget för Ukraina och Nato. Nu räcker det inte bara med vackra diplomatiska fraser utan det behövs något mer konkret.
Det kan till exempel innebära att tyskt löfte om att stoppa det rysk-tyska gasledningsprojektet om den ryska aggressionen trappas upp ytterligare.
Från USA:s perspektiv är frågan redan klar om man får tro Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan som i söndags sade att Nord Stream 2 “inte kommer att avancera” om Ryssland invaderar Ukraina.
Efter besöket i Vita huset kommer Olaf Scholz att inom några veckor att träffa både Frankrikes president Macron och Polens president Duda.
Därefter kommer han att besöka Moskva, Kiev och de baltiska länderna. Vi kan därför vänta oss att både Biden och Scholz trots rådande spänningar anstränger sig extra mycket för att komma ut med ett budskap om enighet. Frågan är vad det får för konkreta följder, i synnerhet för Tysklands vidkommande?