De här problemen har inte cellplasttillverkaren NMC Termonova i Ingå. Där får man tag på folk då det behövs och de får lära sig jobbet på plats.
På NMC Termonova jobbar man nu i fem skift, fabriken är alltså i gång hela tiden. Så kommer det att vara till sommaren, säger vd Peter Hammarberg.
Termonova har anställt sju personer till produktionen under ett år, tre av dem har anställts i år. 67 personer jobbar på fabriken i Ingå, 15 av dem inom administrationen.
Det är svårt att få tag på arbetskraft säger flera av de företag som Yle Västnyland tagit kontakt med. Det är ett problem som Termonovas vd Peter Hammarberg inte märker av.
– Vi har haft tur och hittat folk då det behövs.
Tongångarna är andra på SBA Interior som bland annat tillverkar inredningar till kryssningsfartyg.
Vd Christian Juslin skriver i ett mejl till Yle Västnyland att SBA Interior har svårt att hitta arbetskraft. Det är främst produktionsarbetare, svetsare, kantare, bearbetare och så vidare som företaget skulle behöva.
"Vi har behov av fem till tio nya arbetstagare i år och lika många per år de kommande fem åren."
Juslin antar att branschen inte är tillräckligt attraktiv för att locka arbetstagare. Det ställer till med problem.
"Det betyder att det blir svårt att växa, vilket är vårt mål."
En annan orsak kan vara att Västnyland inte är ett tillräckligt attraktivt område att flytta till.
"Min uppfattning är att större städer är attraktivare, även lönenivån är bättre på större orter", skriver Christian Juslin.
Hangö lockar
Anni Bölenius, kommunikationschef på sprängämnestillverkaren Forcit Group i Hangö skriver å sin sida att Västnyland är ett starkt kort när det gäller att rekrytera personal.
"Vi har rekryterat både återflyttare och nya ortsbor. Bland flera sökande har faktiskt orten varit en stark dragningskraft. Problemet har snarast varit brist på lämpliga bostäder i Hangö och det har också blivit svårare att hitta bostad i Ekenäs under pandemin."
Läkemedelsföretaget Fermion i Hangö har vissa svårigheter med att rekrytera personal som är utbildad för branschen. Vd Arto Toivonen skriver till Yle Västnyland att de flesta som är utbildade stannar kvar i huvudstadsregionen eller i andra universitetsstäder.
Celsa Steel Service gör armeringsstål i Åminnefors i Pojo. Där har man brist på personal mellan april och oktober varje år. Speciellt i juni, juli och augusti är behovet stort eftersom de fast anställda är på semester, skriver produktionschef Edvin Pråhl.
"Det här gäller i Åminnefors och Esbo, i Pälkäne är läget stabilare."
Plötsligt svårt hitta arbetskraft
Celsa Steel Service lyckades rätt bra med rekryteringen ända till 2020. Följande år var första gången som det blev verkligen svårt att hitta arbetskraft, skriver Edvin Pråhl.
"Flera av dem vi anställde klarade inte arbetsuppgifterna tillräckligt bra. Samma trend tycks fortsätta och jag misstänker att det försvåras ytterligare."
Redan för några år sedan såg Västra Nylands handelskammare och industribranschen att det höll på att uppstå arbetskraftsbrist.
Det leder till att det tar mera tid och kostar mera att hitta lämpliga kandidater
Anni Bölenius på Forcit Group om att det inte alltid finns specialkunnande
I oktober 2019 pratade Yle Västnyland med handelskammarens vd Eero Hettula som konstaterade att det finns en stor efterfrågan på arbetskraft hos de större företagen i Västnyland.
Hettula hade gjort en undersökning bland tio medelstora företag och frågade om de tänker anställa ännu i år och de svarade att de skulle behöva 20–30 personer. Den andra frågan var hur stor arbetskraft de behöver om 3–5 år: då behövs 25–30 personer årligen.
Nu är siffrorna ännu större när man ser till alla branscher: förutom industribranschen även service-, restaurang- och byggbranscherna.
– Nu behövs det hundratals nya arbetstagare om året. Vi såg arbetskraftsbristen 2019 inom industrin och den har bara ökat. De stora åldersgrupperna går i pension så behovet av arbetskraft fortsätter när man ser i ett längre perspektiv.
Yrkeskunskap fattas = allt svårare få arbetstagare
Det är inte alltid fråga om att företagen inte hittar arbetskraft, utan det är i stället yrkeskunskap som fattas.
Forcit Group och läkemedelsföretaget Fermion i Hangö hör till dem som har svårt att hitta utbildad personal till sina arbetsuppgifter. Det samma gäller badrumsföretaget i Ekenäs.
Vd Matts Lundström på badrumsföretaget Geberit Production skriver att det inte råder brist på arbetskraft i Björknäs i Ekenäs, men det är allt svårare att få tag på människor med specialkunskaper.
Badrumsföretaget får också betydligt färre ansökningar nuförtiden då jobb är lediga.
"Det behövs kunskap inom bland annat teknisk planering, robot- och automationskunskap, elinstallation eller ekonomisk utbildning. Vi behöver människor för jobb som man inte kan utbilda sig till eller skaffa erfarenhet av någon annanstans. Vi utbildar mycket internt, så för till exempel produktionsarbete räcker rätt inställning och attityd till arbete långt."
Belastningen på personalen blir tuff
Forcit Group i Hangö har inte egentligen brist på arbetskraft, utan personalomsättningen är liten, skriver kommunikationschef Anni Bölenius. Det är istället avsaknaden av den specialkunskap som behövs som ställer till med extra jobb.
"Det leder till att det tar mera tid och kostar mera att hitta lämpliga kandidater. Belastning på befintlig personal kan då tidvis bli tuff tills vi hittat rätt."
Det jobbar omkring 180 personer på läkemedelsföretaget Fermion i Hangö där man behöver specialutbildad personal till alla arbetsuppgifter, skriver vd Arto Toivonen.
"Vi har hittills lyckats rekrytera den personal vi behöver till Hangö, men det blir allt mera utmanande."
Fermion använder sig av olika kanaler för att rekrytera ny personal, och den senaste tiden har man fått arbeta mera än tidigare för att hitta utbildad personal.
"Antalet personer som är lämpliga minskar, men jag skulle ännu inte säga att det är ett stort problem. Men vi måste ta det här i beaktande i våra planer eftersom verksamheten expanderar och tekniken går framåt."
Handelskammaren ska undersöka situationen närmare
Det är inte enbart i Västnyland som det är brist på arbetstagare, det samma gäller i hela landet inom alla branscher, visar undersökningar som Finlands centralhandelskammare har sammanställt.
Eero Hettula har inte exakta siffror på hur stor arbetskraftsbristen är i Västnyland trots undersökningen. Västra Nylands handelskammare planerar att skicka ut en enkät i vår för att få exakta siffror för Västnylands del, men under möten med företagare får Hettula höra hur stor bristen är.
Det beror på att många går i pension nu och inom de närmaste åren, samtidigt finns det inte tillräckligt med folk i arbetsför ålder.
Trots bristen på arbetstagare så har de västnyländska företagen klarat sig bra, till och med under coronapandemin. De håller hårt i sin personal, säger Hettula.
– Industrierna och de övriga företagen i Västnyland har haft färre uppsägningar och permitteringar jämfört med andra delar av landet.
Hettula säger att industrierna inte vill säga upp sin personal eftersom man vet hur svårt det är att få tag på folk.
– Man försöker hitta ersättande jobb, har distansarbete och försöker övertyga folk om att tiderna blir bättre och då fortsätter det som normalt.
Många kanaler används för att hitta arbetare
Då NMC Termonova behövde mera folk i fjol så vände man sig till arbets- och näringsbyrån, man annonserade i flera lokala tidningar och i sociala medier och anlitade också rekryteringsbyråer.
– I år använde vi oss bara av en kanal eftersom den visade sig vara en bra lösning för oss, säger Peter Hammarberg.
Termonova fick 15 ansökningar i år då tre anställdes.
– Det är ett riktigt bra antal, men det är inte alltid mängden som avgör utan att rätt människor söker.
Läroavtal och utländsk arbetskraft i Gebbelby
SBA Interior använder sig också av arbets- och näringsbyrån, rekryteringsföretag och skolor då bolaget anställer folk.
"Vi har även några på läroavtal och också utländsk arbetskraft. Det tror jag att vi antagligen måste satsa mera på", skriver Christian Juslin.
Vi får inte tycka att det är fel att ett företag etablerar sig i en kommun
Eero Hettula, Västra Nylands handelskammare
NMC Termonova söker sina nya arbetstagare främst i Västnyland, säger Peter Hammarberg.
– Vi tänker att det är mest realistiskt att hitta folk i Västnyland där de har sina familjer, barnen går i skola och partnern arbetar. Då är det enkelt att komma hit och man behöver inte flytta.
Tänker ni att de som bor här också stannar på Termonova?
– Visst är det lättare att stanna här då. Men det är en filosofisk fråga om det är ett självändamål att folk jobbar länge på ett ställe. Det är också bra med förändring, det kommer nya tankar med nytt folk. Der behövs en balans av båda.
Hettula: Kommunerna har ett stort ansvar
Hur ska man då göra för att råda bot på bristen? Eero Hettula på handelskammaren konstaterar att människors kunnande och företagens behov inte möts, så utbildning behövs så att arbetstagarna klarar uppgifterna på jobbet.
Dessutom behövs företag som hyr ut arbetskraft, men kommunerna har också ett stort ansvar, säger Eero Hettula.
– Planeringen måste vara i skick så att det finns tomter att bygga hus på, men det måste finnas många andra boendeformer också. Det måste finnas bra kommunikationsmedel, men också bra gång- och cykelmöjligheter.
Dessutom behövs olika former av service i Västnyland för att locka nya invånare.
– Folk vill inte göra allt själva i dag. Det skapar nya arbetsplatser för dem som till exempel renoverar eller för trädgårdsbranschen.
Hettula lyfter också upp marknadsföring för att få mera arbetskraft.
– Vi borde marknadsföra oss som ett gemensamt område. Det klarar vi om vi kan samarbeta, men i dag marknadsför varje kommun sig själv. Vi får inte tycka att det är fel att ett företag etablerar sig i en kommun, utan vi måste förstå att det skapar välmående för alla.