Forskningsmaterialet bestod av drygt 88 700 operationer vid tre finländska sjukhus åren 2017-2020. Professor i ortopedi och traumatologi Ville Mattila, som är överläkare vid Tammerfors universitetssjukhus, ledde forskningen.
– Nu talar vi inte om benbrott eller blindtarmsoperationer, utan snarare om till exempel bukkirurgi, operationer i rörelseorganen eller urologiska ingrepp, säger Mattila.
Operationerna började genomföras i normal ordning då undantagstillståndet som infördes på grund av coronapandemin tog slut i juni 2020. Då den andra coronavågen svepte över landet i september samma år ställdes väldigt få operationer in.
Samtidigt började man arbeta med att beta av den operationskö som uppstått under våren.
– Då var vården tvungen att prioritera de mest brådskande operationerna och började med äldre patienter. Det ledde i sin tur till längre väntetider för särskilt minderåriga patienter, säger Mattila.
Ingreppen kunde vänta
Väntetiderna för patienter under 18-år jämfördes med tiderna åren 2017-2019. Under perioden juni-december 2020 var väntetiderna i genomsnitt 43 procent längre.
Orsakerna till det var många, säger Ville Mattila.
– I många fall handlade det om ingrepp som kunde vänta. Det var alltså inte fråga om livshotande sjukdomar.
Man var tvungen att prioritera de mest brådskande operationerna
Överläkare, professor i ortopedi och traumatologi Ville Mattila
För patienter över 70 år förlängdes väntetiderna i maj 2020 men återgick till normalnivå samma höst.
– För de ungas del handlade det om förflyttade resurser: operationssalar stängdes för att personalen behövdes i coronavården. Då besluten fattades var det svåra beslut, men i efterhand var det vettigt att göra så, säger Mattila.
Bristen på vårdare hotar sjukhusverksamheten
Vad kan man då dra för lärdom av forskningsresultaten med tanke på framtida pandemier?
– Under coronapandemin har vi hela tiden talat om kapaciteten inom intensivvården. Det kan vara värt att minnas att specialsjukvården fungerat bra. Resursbristerna som uppstått har i första hand gällt primärvården – det har till exempel varit svårt för patienter att få remisser till läkare.
Mattila påpekar att det inte fanns någon beredskap alls för coronapandemin.
– Resurseringen för normal jourverksamhet måste vara i skick, oberoende av om pandemi råder eller inte. Den kroniska bristen på sjukskötare hotar verksamheten vid sjukhusen i Finland, påpekar Ville Mattila.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Tutkimus: Alle 18-vuotiaat joutuivat odottamaan pisimpään, kun sairaalat muuttivat leikkausten järjestystä koronan takia, av Päivi Solja. Översättningen gjordes av Veronica Bogomoloff.