Det var på fredagseftermiddagen som arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) överraskande kallade till presskonferens för att presentera regeringens åtgärder för att få fler finländare i arbete.
Regeringen vill få till stånd sysselsättningsåtgärder som ska stärka den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Det här ska åstadkommas bland annat genom att se över reglerna för vem som kan få inkomstrelaterad dagpenning, höja inkomstgränsen för studerande och begränsa användningen av lönestöd.
Alla dessa är i sig fungerande metoder, men otillräckliga. Det tycker vd:n vid Näringslivets forskningsinstitut Etla, Aki Kangasharju.
– Det finns ingen orsak att misstänka att Finansministeriets uträkningar inte stämmer, visst når man säkert de 100 eller 110 miljoner man varit ute efter. Men med tanke på behovet, borde det finnas ytterligare en nolla i summan, säger Kangasharju.
Han menar att behovet av anpassningar för att råda bot på det strukturella underskottet i den offentliga ekonomin är enormt mycket större, nu sysslar man med små justeringar enligt Kangasharju.
Sysselsättningen redan hög
Kangasharju får medhåll av Mika Maliranta som leder forskningsinstitutet Labore, tidigare Löntagarnas forskningsinstitut.
Han tycker att det positiva är att regeringen nu tar steg i rätt riktning, men också han anser att ambitionsnivån är rätt låg.
Regeringen bedömer att åtgärdspaketet innebär att 5 000 personer sysselsätts. Enligt Maliranta är det här inte mycket.
– Allt sedan 2015 har sysselsättningen dessutom ökat rätt ordentligt och den ligger nu på en historiskt sett hög nivå.
Metoderna ineffektiva?
Den kanske mest omtalade av åtgärderna handlar om den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa.
Systemet görs nu om så att grunden är den lön man får, inte den tid man jobbar.
Man ska nu få rätt till inkomstrelaterat stöd om man tjänar 844 euro i månaden i ungefär ett halvt års tid. Hittills har myndigheterna sett till antalet arbetstimmar. Den som har jobbat minst 18 timmar i veckan under 26 kalenderveckor per år har fått rätt till den arbetsrelaterade dagpenningen.
Labores Maliranta säger att åtgärden verkar välmotiverad, även om den kan drabba enskilda personer negativt.
Aki Kangasharju vid Etla undrar för sin del varför man tar till en så här liten åtgärd. Enligt honom borde man ha reformerat hela systemet. Han hade önskat sig en modell där man får mer stöd i början av arbetslösheten och mindre senare. Det här skulle enligt Kangasharju sporra folk att söka jobb.
– I veckan publicerade vi en rapport som visar att det just är de som får inkomstrelaterad dagpenning som ofta befinner sig i inkomstfällor, säger Kangasharju.
Källa: STT