Finländska delägare i Fennovoima känner sig allt mer bekymrade över bygget av ett rysktillverkat kärnkraftverk i Pyhäjoki. Nu börjar de kalkylera sina förluster ifall projektet går i stöpet.
Lahti Energia har hittils investerat 15 miljoner euro i Fennovoima, och förbundit sig att betala 20 miljoner till. Vd Jouni Haikarainen säger att bolaget kan förlora allt om projektet faller.
– Projektet är ovisst, kommer man att få bygglov och kommer projektet att fullföljas. Situationen har varit utmanande under de senaste åren, säger Haikarainen.
Stålbolaget Outokumpu är Fennovoimas största finska ägare, med en andel på 14 procent. Hittills har Outokumpu investerat över hundra miljoner i projektet.
I sitt senaste bokslut värderar bolaget sitt aktieinnehav till noll på grund av ökade risker skriver Helsingin Sanomat. Förra året beräknades aktierna vara värda 27 miljoner euro.
Peter Boström som är styrelsemedlem i Katterö kärnkraft säger att man i dag inte kan dra några säkra slutsatser.
– Var och en beslutar vad man tror. Om du hade frågat för ett halvt år sen hade jag sagt att det är ett hopplöst case. Men med dagens energipriser vet man inte, säger Peter Boström
Finska ägare har hittills satsat 470 miljoner i Fennovoima
RAOS Voima, en del av ryska Rosatom, äger 34 procent av aktierna i Fennovoima. Finländska Voimaosakeyhtiö SF äger sin tur 66 procent av aktierna.
För att få bygglov måste åtminstone 60 procent av ägarna vara inhemska eller registrerade i ett EU eller EES land.
Alla finska delägare, mestadels kommunala energibolag, är ägare genom Voimaosakeyhtiö. Bland dem finns Katternö Kärnkraft som femte största delägare med 7,6 procent av aktierna. Där är Jakobstad, Nykarleby och Kronoby delägare.
Enligt Voimaosakeyhtiös uppifter har de finländska ägarna hittills satsat omkring 470 miljoner euro i Fennovoima.
Det var direktionen för Jakobstads energiverk som tog beslut om att Jakobstad skulle gå med i Fennovoima. Sedan dess har staden sålt energiverket till Herrfors Ab.
– Det är länge sen beslutet togs och situationen var en annan då. Sen dess har elpriserna gått upp och ner. Under 2020 och 2021 har vi haft ett jättehögt elpris, säger Boström.
Stadens ägande i kärnkraft blev kvar i bolaget Jakobstads Energi. Enligt dåvarande styrelseordförande skulle satsningarna i kärnkraft kosta Jakobstads Energi 14 miljoner euro.
Hur mycket har staden betalat hittills?
– Det kommer jag inte ihåg på rak arm, säger Boström.
Boström säger att Katternö Kärnkraft betalar till Voimaosakeyhtiö som i sin tur betalar vidare till Fennovoima i takt med att bygget framskrider.
– Om inte kraftverket blir färdigt i en viss takt görs inga utbetalningar, och om kraftverket inte blir klart har ryssarna förbundit sig att betala tillbaka aktiekapitalet, säger Boström.
Så gott som omöjligt att lösgöra sig från projektet
Härom veckan meddelade byggbolaget SRV att man säljer sitt aktieinnehav på två procent. Köpare är just RAOS Voima.
Kaakon Energia, som också är delägare, oroar sig över aktieköpet och har begärt ytterligare information av Voimaosakeyhtiös styrelse.
– Vi vill veta om det finns fler dylika avtal gällande ägarandelar i Voimaosakeyhtiö SF som kan påverka övriga ägares situation, säger vd Ari Saukkonen.
Saukkonen syftar på avtalet mellan SRV och RAOS Voima, vars villkor enligt honom hemlighållits för övriga ägare.
Att SRV:s sålde sin andel till RAOS Voima tog de övriga delägarna på säng eftersom också andra ägare tidigare försökt göra sig av med sitt innehav, men förgäves.
Både Nykarleby Kraftverk och Raseborgs stad har försökt ta sig ut, utan att lyckas.
Valio, som är delägare i Fennovoima via Majakka Voima har försökt sälja sin andel sedan 2015.
– Rent allmänt bör man förstå att betydande fördröjningar och ökad osäkerhet får delägare att dra öronen till sig kommenterar man från Valio.
Försäljning enda sättet att ta sig ur Fennovoima
Voimaosakeyhtiös styrelseordförande Timo Honkanen uppger att man endast genom försäljning av sina aktier kan slippa sitt delägarskap.
Det samma svaret gav Katternös dåvarande vd och Fennovoimas styrelsemedlem Stefan Storholm Yle Österbotten när Nykarleby ville dra sig ur kärnkraftssatsningen.
- Ägarna har förbundit sig för att betala för den andel de själva valt fram till 2023. Det är en normal juridisk förbindelse och det var viktigt att alla ställer upp på samma villkor och nu löper loppet, säger Storholm.
Sedan dess har tidtabellen skjutits fram och nu är målet elproduktion år 2029.
Honkanen säger att köparen också måste godkännas av övriga ägare. Han känner inte till fler avtal av det slag som SRV informerat om.
Skadeståndskrav möjliga ifall projektet havererar
Får delägarna då tillbaka sina pengar ifall projektet går om intet? Enligt Timo Honkanen på Voimaosakeyhtiö beror det på orsaken.
Ifall till exempel anläggningsleverantören drar sig ur kunde man kräva skadestånd. Men det torde vara svårt att kräva staten på skadestånd, ifall Fennovoima inte beviljas byggnadslov.
Kaakon Energia har varit med i projektet från start, men sen dess det hänt mycket, både med elpriset och relationen mellan EU och Ryssland.
Vd Ari Saukkonen säger att elbolagen inte heller nödvändigtvis kommer att ha tillgång till konkurrenskraftigt prissatt el från Fennovoima. Detta beror på ökade fluktuationer i elpriset, bland annat på grund av den växande vindkraften.
Skulle ni gå med i kärnkraftsprojektet idag?
– Nu är risken för stor i förhållande till den väntade avkastningen. Men läget kan ändras efter att byggnadslov ges, svarar Saukkonen.
Voimaosakeyhtiös styrelseordförande Timo Honkanen arbetar även som verkställande direktör på Åbo Energi och han tror fortfarande att Fennovoima kommer att byggas.
– Så länge sanktionerna inte realiserats tror jag det blir klart. Men vägen är lång. När man bygger ett kärnkraftverk måste allt gå rätt till, säger Honkanen.
Siktar på bygglov i år
Enligt de senaste planerna ska Fennovoima producera el år 2029. Målet är bygglov till sommaren och då kunde bygget inledas sommaren efter.
Vad tror då Peter Boström, blir det något kärnkraftverk?
– Olkiluoto kommer ju igång nu, och det ser man inte som en dålig sak. Man räknar till att det ska stabilisera elmarknaden, säger Peter Boström.
Överdirektör Riku Huttunen på arbets- och näringsministeriet säger att tidtabellen främst hänger på om Fennovoima klarar att leverera material till strålsäkerhetscentralen STUK.
Sen ska STUK ge sin säkerhetsbedömning.
– Erfarenheten visar att man bör vara försiktig med tidtabellen, säger Huttunen.
Försvarsmakten har önskat att STUK skulle göra en särskild säkerhetsbedömning av det ryska kärnkraftverksprojektet. Det är något som ministeriet ännu inte tagit ställning till.
Enligt försvarsmakten borde Rosatoms koppling till drivandet av ryska säkerhetspolitiska målsättningar utredas.
Rosatoms roll i projektet är central, först som leverantör av själva anläggningen och sedan under tio år som bränsleleverantör via sina dotterbolag.
Kraftverkets mest centrala del byggs i östra Ukraina
Strålsäkerhetscentralen har ännu inte fått tillgång till allt det material som behövs för att göra en kärnsäkerhetsbedömning. Främst saknas information om anläggningens tekniska säkerhet.
Fennovoimas plan är att tillverka de smidda delarna till reaktorns tryckkärl i den ukrainska staden Kramatorsk. Staden ligger i östra Ukraina, norr om Donetsk, nära de krisdrabbade områdena.
Delarna ska sedan svetsas sedan samman i Ryssland.
Arbetet ska enligt planen inledas i år under övervakning av strålsäkerhetscentralen STUK.
Om Fennovoima, ifall det färdigställs till det pris som ryssarna garanterat, är en bra affär eller inte är omöjligt avgöra säger Peter Boström.
– Om det nu blir färdigt någon gång, och om det i så fall är en bra affär, det kan ingen säga säkert i dag, säger Boström.
Artikeln baserar sig på Anniina Luotonens och Timo Keränens artikel "Venäjän toiminta Ukrainassa varjostaa Pyhäjoen ydinvoimahanketta", Yle Österbottens tidigare artiklar i ämnet samt en intervju med Peter Boström.