– Finländarna uppfattar inte samlingsfriheten som lika viktig som att få köra bil utan störning, säger Anu Tuukkanen vid Amnesty international.
I höst skickade Amnesty för första gången observatörer till en demonstration i Helsingfors.
Tuukkanen betonar att samlingsfriheten mår bra i Finland, och att Amnestys mål i huvudsak är att lyfta fram demonstrationer som ett bra sätt att påverka.
Men polisen inskränker samlingfriheten med väldigt hård hand, säger Tuukkanen. Hon lyfter fram Elokapinas demonstrationer i somras som ett exempel. Polisens syn på civil olydnad är väldigt negativ.
– Om vi pratar om internationell rättspraxis så ska en demonstration orsaka allvarlig och långvarig störning av trafiken för att myndigheterna ska ha rätt att upplösa den.
Endast 1 av 5 finländare vet att en demonstration endast kräver en anmälan till polisen, och att en demonstration inte kräver lov från polisen. Majoriteten tycker också att polisen vid behov kan använda våld för att stoppa en trafikstörning. Det visar en enkät som Amnesty gjorde i somras.
– Finländarna ser ganska konservativt på demonstrationer. Jag tror att vi finländare utgår från att myndigheterna har rätt och att deras direktiv därför bör följas, säger Tuukkanen.
Suski demonstrerar mot vaccintvång
En husvagn och två torgtält står på Medborgartorget på fredagseftermiddagen. Bland dem står kring tio demonstranter. De hör till rörelsen Convoy Finland, som kräver att alla coronarestriktioner upphävs, att bränsleskatten halveras och att regeringen avgår.
– Vid behov fortsätter vi i flera veckor eller till och med månader, säger en kvinna som presenterar sig som Suski.
Suski säger att hon arbetat inom social- och hälsovården, och blev arbetslös i början av februari på grund av att hon inte tagit vaccin mot coronaviruset.
– Jag går inte med på att ta ett vaccin med endast villkorligt försäljningstillstånd, då det saknas data om dess effekter, säger Suski.
Coronavaccinen har fått villkorliga tillstånd på grund av pandemin och det kritiska sjukdomsläget, och vaccinens effekter följs upp snabbare än för andra vaccin, uppger Institutet för hälsa och välfärd THL.
En flock med fulla idioter och många böteslappar från polisen
Convoy-demonstrationen har fått pågå relativt ostörd under vardagarna, säger Suski – men fredagen för en och halv vecka sedan, då demonstrationen började, var ett exempel på motsatsen.
– En massa fulla idioter kom hit, det beror säkert också på att restaurangerna varit stänga. Det var som en flock med tjurar.
Suski tycker också att polisen med väldigt låg tröskel gett böter till dem som deltagit i Convoys fordon på Mannerheimvägen.
– Bilar utan banderoller har kört mot rött bredvid men ändå blivit utan böter. Det är också ganska väldigt många poliser på plats. Jag tror att de har fått order om att trötta ut oss och ge böter så att folk far hem och surar. Men vi ger oss inte.
Enligt henne har polisen ändå inte ingripit för hårt då Convoy blockerat gatan.
– Vi fick vara där i många timmar. De har tidigare låtit Elokapina och andra demonstranter blockera gatan. Jag tycker att de haft en konsistent linje.
Inga andra demonstranter vill kommentera läget på band eller med namn, och ställer heller inte upp på att bli fotograferade.
Den allmänna uppfattningen bland dem är ändå att de fått demonstrera i fred, med undantag för några enskilda utomstående personer som stört dem. Flera är tacksamma till att polisen varit på plats, och ingripit i de situationerna. Några håller ändå med Suski om att polisen vid vissa tillfällen haft en onödigt hård linje mot demonstranterna.
Polisen: "Vi ingriper genast då någon stör trafiken, hur snabbt det sker är en resursfråga"
Heikki Porola vid Helsingforspolisen bekräftar att polisen har en hård linje mot civil olydnad. Enligt honom handlar det om nolltolerans.
– Genast om någon bryter mot vägtrafiklagen så måste vi ingripa. I våra ögon är det då frågan om en folksamling som gör brott.
Han säger också att polisen inte alls skyddar folksamlingar som inte uppfyller de krav som finns i lagen om sammankomster. Bland annat måste arrangören göra en anmälan om demonstrationen till polisen.
– Om det inte finns någon arrangör eller om ingen anmälan görs så tryggas demonstrationen inte. Det samma gäller om vi kommit överens med arrangören om något och de inte följer den överenskommelsen, säger Porola.
Polisen får så gott som alltid in brottsanmälningar och klagomål om sitt agerande då de ingriper i en demonstration.
– Det handlar både om de som tycker att vi ingrep för sent, och de som tycker att vi inte borde ha ingripit. När de här fallen gått till åklagaren så har slutsatsen i regel varit att vi gjort så gott vi kunde, säger Porola.
Amnesty utreder flytt av motdemonstration med polisen
Amnesty har haft observatörer på plats under demonstrationer två gånger, i fjol höst vid Ilmastolakko-demonstrationen (ungefär Klimatstrejk på svenska) och på självständighetsdagen, vid demonstrationerna Suomi Herää (ungefär Finland vaknar på svenska), Helsingfors utan nazister och 612-fackeltåget.
Projektet är ännu på försöksnivå, och Tuukkanen säger att de i framtiden hoppas på att kunna följa med allt fler demonstrationer.
Könsidentitet eller hudfärg kan påverka till exempel hur mycket motstånd man möter om man demonstrerar
Anu Tuukkanen, Amnesty
Observatörerna arbetar i par, och bär västar där det står vad observatörerna gör. Observatörerna är frivilliga som fått en utbildning för uppdraget. Under demonstrationen gör de anteckningar, fotograferar och filmar, och till slut fyller de i ett formulär där de sammanfattar vad de sett.
Amnestys uppfattning är att allt gick rätt till under Ilmastolakko-demonstrationen. På självständighetsdagen reagerade Amnesty ändå på polisens agerande.
– Det handlade om motdemonstrationer som flyttades. Vi har bett polisen om en utredning av det skedda, och diskussionerna pågår fortfarande.
Polisen kräver att demonstranter anlitar väktare
Genom att observera demonstrationer vill Amnesty också ta reda på om alla kan demonstrera på lika grunder.
– Det finns ingen forskning, men vår uppfattning är att till exempel könsidentitet eller hudfärg kan påverka till exempel hur mycket motstånd man möter om man demonstrerar. Våra aktivister har också berättat att orten man demonstrerar på kan ha en skillnad.
I vissa städer kan polisen kräva att demonstranterna har med sig säkerhetsvakter. Om det handlar om en liten demonstration kan det kravet bli ett ekonomiskt problem, säger Tuukkanen.
– Helsingforspolisen kräver däremot sällan det. Men det kan också handla om att vissa polisinrättningar inte själva har resurser att trygga demonstrationerna.
Artikeln har uppdaterats 17:38 den 15 februari 2022. I den ursprungliga artikeln stod det att nästan 9 av 10 finländare tror att en demonstration kräver lov från polisen, enligt Amnestys enkät. I den uppdaterade artikeln är det här korrigerat, till att endast 1 av 5 finländare vet att en demonstration endast kräver en anmälan till polisen, och att lov inte behövs. Svenska Yle beklagar felet.