För drygt en vecka sedan gick Damlejonen av isen efter en tung förlust mot Schweiz – lagets tredje på raken i Peking. Då var det inte många som trodde värst mycket om Finlands chanser att ens nå minimimålet brons – än mindre att utmana nordamerikanerna.
Men sen dess har något hänt. En övertygande gruppspelsseger över ROC, en styrkedemonstration i kvarten mot Japan. Och här stod Damlejonen och kom så förargligt nära att fälla till och med USA.
Michelle Karvinen fick försöka panga in pucken i ett fenomenalt läge två gånger i slutet på period ett. I den andra perioden hamnade Finland i uppförsbacke på grund av en billig utvisning.
Så små är marginalerna då de bästa spelarna möter de bästa – och med tanke på förutsättningarna ska vi väl vara glada ens för att Damlejonen på fullaste allvar utmanade om en plats i finalen?
För det gjorde de. Framför allt den första perioden var alldeles lysande av hela laget.
Just så här skulle det se ut
Damlejonen ställde om blixtsnabbt efter att ha tappat puck, fore- och backcheckade aggressivt och tvinade således USA att slå icing på icing på icing. I anfallszon spelade amerikanerna helt som väntat – de sköt varje gång de hade läge att göra det men var ändå helt ofarliga.
Sen kom baklängesmålet, sen tappade Finland humöret. Och sen lämnade försvaret en av världens genom tiderna bästa spelare Hilary Knight ensam framför Anni Keisala och matchen var punkterad.
Pucken studsade helt enkelt inte Finlands väg i semifinalen. Men det här var en match mellan två lag som förlitar sig på studsarna. Minimalt finlir, många skott ”ditåt” och sen ska någon vara framme för att hugga till eller styra.
Det var en styrning på ett till synes ofarligt skott som ledde till 3–0. Och en vunnen närkamp framför den amerikanska kassen som ledde till 1–3.
En fullt logisk matchbild, men den här gången var det USA som gick segrande ur semifinalen.
Bronsfavoriter igen?
Nu är utmaningen att ställa om mentalt på två dygn och möta ett Schweiz som visste att de skulle förlora mot Kanada efter bara tio spelade minuter.
Ett Schweiz som slog Damlejonen i gruppspelet och som fortfarande har en otrolig mängd talang i förstakedjan.
Nu vet vi ändå hur de finländska spelarna kan spela om de brinner för det. Och med den insatsen som Damlejonen bjöd på mot USA, Japan eller ROC är det mycket som fortfarande talar för en bronspeng.
Och efter att spelarna kommit över besvikelsen av att komma så nära och sen falla på målsnöret ska de minnas att de faktiskt pressade ett på pappret omöjligt motstånd mer än någon ännu för bara en vecka sedan hade trott.
Det får man i dagens damhockeyverklighet där de två stora dominerar vara stolt över.