Det är vår i luften i Karis när vi stannar till i Kroggård för att beskåda Aleksi Lehikoinens snöskulpturer som sticker upp ur drivorna på hans gårdstun.
Skulpturerna började som ett slags kreativt skämt inom kompisgänget för tio år sedan, med avstamp i serier som Kalle och Hobbe.
Men med tiden har de antagit en samhällskritisk dimension.
– Som all konst, har de också ett budskap, främst arbetar jag med teman som klimatförändring och frågor som berör jämställdhet, säger Lehikoinen.
Våta handskar
Till vardags verkar Aleksi Lehikoinen som forskare vid Helsingfors universitet och som överintendent vid Naturhistoriska museet Luomus, med ornitologi och klimatförändring som specialkunnande.
På fritiden dokumenterar han sina figurer och delar med sig av dem via kanaler som Twitter och Instagram under namnet "Märät hanskat".
– Våta handskar får man ju när man jobbar med snö.
Kniv och naturliga material
Planering är viktigt i skapandeprocessen.
Innan Lehikoinen sätter i gång med att utforma sin skapelse tänker han noga ut vad han vill med den.
– Jag har en lång lista på olika teman som jag vill arbeta med.
Inspiration hämtar han ofta från populärkulturen, men också från nationella storheter som Gallen-Kallela och Edelfeldt.
När det kommer till själva bearbetningen, är Lehikoinens främsta redskap en vanlig, hederlig morakniv.
Vid dekoration och finslipning strävar han efter att använda så naturliga och enkla material och metoder som möjligt.
– Det är otroligt hur uttrycksfulla miner man till exempel kan åstadkomma med stenar till ögon eller en käpp som mun.
Erfarenheten har lärt mig att det går att göra små skulpturer av 1–2 centimeter snö
Aleksi Lehikoinen, forskare och snökonstnär
Eftersom snö inte alltid finns att tillgå här i södra Finland, har Lehikoinen lärt sig att ta tillvara minsta chans som ges.
– Erfarenheten har lärt mig att det går att göra små skulpturer av 1–2 centimeter snö.
I de bästa av världar får Lehikoinen jobba med töig snö, som sedan fryser till.
– Då kan man bättre bearbeta snön och göra helt andra grejer av den, när den är mer kompakt och fast.
Ibland har skulpturerna kort livslängd och smälter fort och då gäller det att vara snabbt framme med kameran för att dokumentera dem.
Populärvetenskaplig kommunikation
Twitter och Instagram-kontona "Märät hanskat" är för Lehikoinen ett sätt att nå ut med forskningsresultat i populärvetenskaplig form.
Ett exempel är den installation som föreställer olika djur på väg uppåt längs ett fjäll.
Lehikoinen fick inspiration till den ur en nyligen publicerad forskningsrapport. Rapporten visar hur olika arters utbredningsområden i de nordiska fjällen flyttar sig uppåt under ett år. I takt med att klimatet blir varmare tränger sydliga arter ut de nordliga.
Värst drabbas de arter som trivs i riktigt kalla förhållanden.
Symboliskt nog har också de fågelskulpturer som Lehikoinen placerat på toppen av sitt fjäll hunnit smälta.
I stället arbetar sig en björn, en svan, en bock, en räv och en hermelin upp längs fjällryggen.
– När det gäller fåglar är det främst de som är beroende av ett kallt, borealt klimat, som lider av klimatuppvärmningen, säger han.
Flyttfåglarna trivs när det blir varmare, medan de fasta bobyggarna får det svårare
Den här trenden syns också i fåglarnas förändrade flyttmönster.
När vintrarna blir mildare är det fler av våra kortväga flyttfåglar som övervintrar i Finland. Ett exempel är koltrasten som numera är en vanlig gäst vid fågelborden, fast den annars flyttar till västra Europa.
Också arter som blåmesen och ett flertal sjöfåglar ökar i antal vintertid.
Istället är det de bofasta arterna som får svårare att klara sig, också beroende på ändringar i markanvändning, som dikning, skogsbruk och odling.
Att klimatförändringarna, som vissa röster vill påskina, inte är ett reellt hot skriver Lehikoinen inte under.
– Nog är den vetenskapliga bevisbördan så enorm, att knappast någon vettig människa kan ifrågasätta saken.
Snön fyller många funktioner
Själv gillar Lehikoinen snö, både som konstnärsmaterial och ur ett bredare perspektiv.
– Snön hör Finlands natur till.
En som inte är så insatt i snöns funktioner, kunde kanske tänka att mildare vintrar skulle underlätta överlevnaden, men så är inte fallet.
– För många arter erbjuder snön skydd, till exempel hönsfåglar kan värma sig i pudersnö. Snön fungerar isolerande och reducerar energiförbrukningen, lite som en igloo, förklarar Lehikoinen.
Också sorkar drar nytta av snön då de kan göra gångar under snön.
– För dem är en vinter som den här då det växelvis snöar, regnar och fryser till ganska svår, de får svårt att röra sig längs den isiga markytan.
Det här i sin tur påverkar hela näringskedjan. Ett dåligt sorkår påverkar till exempel ugglestammen och andra rovfåglar.
Regniga vintrar påverkar också vattenfåglar som går miste om vårens översvämningar då snön smälter.
– En snöfri vinter påverkar många arter på olika sätt. Alltid behöver inte klimatförändringen märkas i högre temperaturer utan den kan ta sig uttryck i förändringar i näringskedjan.
Tusen ord för snöns egenskaper – eller inga?
Det sägs att ursprungsbefolkningar som inuiter och samer har många fler ord och nyanser i sina språk för att beskriva snö och vintern.
I takt med att snöns smälter, urvattnas också vokabulären för den vita årstiden.
- På sikt kommer säkert även yngre generationers kunskap och ordförråd att utarmas; men det beror ju mycket på hur vintrarna utvecklas i framtiden, säger Lehikoinen.
Ta tillfället i akt att inspireras och hitta på olika teman för snögubbar när det går, för nästa år kan vintern se helt annorlunda ut!
Aleksi Lehikoinen, forskare och snökonstnär
Men så länge det finns snö, så uppmanar Lehikoinen alla att bejaka barnet inom sig och leka i snön.
– Ta tillfället i akt att inspireras och hitta på olika teman för snögubbar när det går, för nästa år kan vintern se helt annorlunda ut!
Bildförändring 23.2.2022 klockan 8.20: Tidigare fanns fel bild för hur olika arters utbredningsområden i de nordiska fjällen flyttar sig uppåt. Nu finns rätt bildpar som illustrerar skeendet.