Vi har för den här artikeln intervjuat Ukraina- och Rysslandsexperten Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet.
1. Vad försöker Ryssland göra genom att pressa Ukraina?
Ryssland försöker behålla sitt grepp om Östeuropa genom att kontrollera Ukraina.
Ryssland oroar sig över att förlora sina påverkningsmöjligheter i Östeuropa i och med att Ukraina har utökat sitt samarbete med väst och Nato.
– Ryssland vill att Ukraina och väst går med på att förhandla om Ukrainas framtid, men på ryska villkor. Rysslands långsiktiga mål är att få tillbaka inflytandet över Ukraina, och mer kortsiktigt handlar det om diplomati. Ryssland vill ha en dubbelseger: Man vill besegra både väst och Ukraina utan kompromisser.
Ryssland visar för Ukraina och väst sin vilja genom att hota om en riktig attack.
2. Är hotet om krig större nu än för en vecka sedan?
Ja och nej – mycket har att göra med hur andra länder och medier beter sig.
– Rysslands hot om krig är en del av den ryska diplomatiska verktygslådan. Men när uppfattningarna om att hotet om ett krig förstärks känns det som om hotet är större. Det här handlar till exempel om hur medier skriver om krisen och hur USA:s administration uttalar sig. Men det är inte så endimensionellt.
Nizhnikau konstaterar att vi inte vet om Ryssland har den politiska viljan att starta ett fullskaligt krig, men att väst måste vara beredd på det värsta.
– Men jag skulle inte säga att hotet i verkligheten blivit större under den senaste veckan.
3. Vad betyder ett nytt krig? Det har varit krig i Ukraina i flera år redan?
Det har krigats i Östra Ukraina sedan år 2014, nu handlar det om en utvidgning av kriget.
– Nu talar vi om direkt ryskt avancemang i landet och en vilja att ingripa i hela landet. Under år 2014 handlade det mer om att den ryska militären senare blandade sig i konflikten, nu har man startat den.
Han säger ändå att ett krig för att ockupera hela Ukraina är osannolikt eftersom det skulle innefatta för många risker.
Ingen panik bland invånarna i Ukraina, men samtidigt är försvarsviljan mycket stark
4. Vad har Putin att förlora och vinna om Ryssland startar ett krig?
Ryssland har soldater, pengar och relationer att förlora och mark att vinna.
Nizhnikau säger att ett krig skulle bli dyrt för Ryssland på många sätt. Det enda president Vladimir Putin skulle vinna på ett krig är ökad kontroll av Ukraina.
– Ett krig skulle först innebära territoriella vinster, ryssarna skulle ockupera södra och östra Ukraina. Men det skulle också leda till drastiska ekonomiska kostnader, till exempel i form av sanktioner, men också människokostnader. Många skulle dö under ett krig som det här – både soldater och civila. Det skulle bli ett blodigt, våldsamt krig.
Vidare konstaterar Nizhnikau att ett krig skulle innebära försämrade relationer till väst samtidigt som Ryssland skulle tappa prestige.
– Hoppet om ett någorlunda normalt förhållande till väst skulle försvinna.
5. Ryssland uppger att soldater dras tillbaka – kan man lita på det?
Enligt president Putin drar man tillbaka soldater från Ukrainas gräns och Krimhalvön. Men det betyder ändå inte att man ger upp – och man kan inte förlita sig på vad Ryssland säger.
Enligt Nato, som också har soldater på plats vid Ukrainas gräns och vid flera av landets grannländer, tyder inget på att Ryssland kallat hem soldater.
– Vi har från Ryssland hört uppgifter om att de dragit tillbaka trupper från Ukraina, men vi har tillsvidare inte sett några tecken på nedtrappning på marken. Tvärtom ser det ut som om Ryssland fortsätter att trappa upp, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Nizhnikau säger att man inte kan lita på den information som ryska myndigheter för fram.
– De är inte stabila. Även om Ryssland skulle ha en formell överenskommelse med väst om Ukraina hade Ryssland ändå inte följt den. Moskva skickar många blandade signaler så det är bäst att inte fokusera på vad som händer nu, utan att förbereda oss på att det här kommer att vara i flera månader om inte flera år.
6. Var finns de ryska soldaterna och var kan en attack ske?
Över hälften av Rysslands lättåtkomliga militär är koncentrerad vid Ukrainas gräns. De har omringat landet.
Enligt uppskattningar omger 130 000 ryska soldater Ukraina. Mängden soldater på plats har ökat explosionsartat sedan år 2014.
– Det handlar om en massiv mängd soldater, både sådana som är där permanent, exempelvis i Krim, men också sådana som nu skickats till gränsen. Soldaterna finns längs med hela gränsen mellan Ukraina och Ryssland och nu också mellan Ukraina och Belarus på grund av militärövningen.
Om Ryssland bestämmer sig för att gå till attack är den sannolika måltavlan östra Ukraina. Därifrån kan också en attack utvidgas till landets västra delar. Nizhnikau säger att det är troligt att Ryssland skulle attackera också från luften.
– Ingen vet var en attack kan ske, även om USA lagt fram flera olika alternativ. Det mest troliga är att man attackerar från flera olika håll om det blir krig. Ryssland skulle ta sig in i många stora städer, bland annat Charkiv, Odessa och huvudstaden Kiev. Målet skulle vara att besegra den ukrainska militären så man hade attackerar där de har sina baser.
7. Kan kriget sprida sig till övriga Europa?
Det finns en större risk för en utbredd konflikt, men i nuläget är det osannolikt enligt Nizhnikau.
Ett krig skulle skapa en våg av solidaritet i Europa, särskilt bland de länder som hör till Nato.
– Västländerna skulle vara förstelnade till en början. Det är osannolikt att kriget sprider sig till övriga Europa – åtminstone i form av ryskt militärt avancemang. Men det är svårt att säga hur långt Ryssland är villigt att gå.
Om det blir krig i Ukraina skulle frivilliga soldater från andra europeiska länder antagligen hjälpa till.
– Men så länge det inte finns någon militärpakt mellan Ukraina och Europa eller Nato så kommer de automatiskt inte att skicka soldater till Ukraina. Ingen Natosoldat kommer kriga för det, men Nato kan ge en del stöd i form av exempelvis vapen.
8. Hur skulle en attack mot Ukraina påverka Finland?
Ett krig skulle öka osäkerheten och leda till ekonomiska och politiska förluster.
För tillfället finns inte något militärt hot mot Finland. En utvidgning av kriget skulle däremot märkbart öka osäkerheten.
– Om det blir krig kommer Finland att känna sig osäkert i och med att man inte är med i Nato. Människor kommer vara rädda för att Finland kommer härnäst. Det här kommer att skapa press och väcka diskussioner om ett Natomedlemskap igen.
Nizhnikau tror inte att Ryssland skulle öka den militära närvaron nära Finland, men en del experter tycker tvärtom och anser att Ryssland nog skulle öka den militära närvaron i Östersjön och på det sättet testa vår beredskap.
– På längre sikt kan man säga att ett krig skulle ha en massiv ekonomisk och samhällelig betydelse för Finland. Ett krig skulle betyda slutet på de socioekonomiska relationerna mellan Finland och Ryssland så som vi känner till dem. Ett krig skulle också påverka den humanitära kontakten – till exempel så att inga tåg mellan länderna skulle gå och ryssar skulle inte få komma till Finland.
9. Varför talar USA om specifika tidpunkter för en attack? Stämmer de?
USA vill beröva Ryssland på en möjlig överraskningsattack.
USA har flertal gånger gett uppskattningar om när en attack kan ske. Det här är ett slags informationskrig där USA presenterar underrättelseuppgifter för att visa att man har sina egna källor och vet vad som händer.
– Det är en strategi som USA:s administration valt för att undvika en attack. Varningarna är till för att förhindra men också förbereda. Det visar att USA stöder Ukraina och att Ryssland inte är den som bestämmer. USA är också det land som Ryssland är räddast för så USA visar sin styrka här.
Nizhnikau säger att USA:s uppskattningar inte nödvändigtvis behöver stämma, men de fungerar som skrämseltaktik mot Ryssland och kan få ryssarna att tänka om i fråga om en attack. Han säger ändå att en amerikansk involvering kan vara farlig i kriget eftersom den kan provocera Ryssland ännu mer.
10. Finns det hopp att lindra spänningarna?
Västländernas statsledare försöker lösa krisen genom diplomati. Ryssland vill främst prata med USA.
Västländerna har i flera veckor försökt lösa Ukrainakrisen genom diplomatiska samtal, men de har tillsvidare inte gett något resultat.
Betyder det att hoppet är förlorat?
– Nej, vi måste vara försiktigt optimistiska. Ryssland har gått till en helt ny nivå här, men krig kan undvikas även om det inte är ett lätt jobb. För det behövs enhetlighet. Ryssland är ett aggressivt land som vill underminera väst, och västländerna måste tillsammans hantera det. Men det kommer ta tid. Ryssland vill inte lösa Ukrainakrisen i år – de har tålamod och väntar på att väst ger med sig eller att Ukraina blir trött. Det kan ta 5–10 år.
Nizhnikau säger att USA spelar stor roll här eftersom det speciellt är USA som Ryssland vill prata med.
– Putin sa under sin träff med Emmanuel Macron att det inte är Macron som bestämmer, utan USA. USA tar befälet.
Putin kan komma att dra sig tillbaka om Ryssland upplever att hotet om krig gett något slags resultat. För Putin skulle den största vinsten vara att Ukraina meddelar att man inte ansöker om Natomedlemskap i nuläget.
Artikeln uppdaterades 17.2 klockan 15.11. Två formuleringar i fråga om placeringen av trupper och Ukrainakrisen år 2014 ändrades.