Enligt USA har Ryssland ökat sin militära närvaro i gränsområdet med 7 000 soldater under de senaste dagarna.
Ukraina uppger att det verkar som att Ryssland har genomfört smärre trupprotationer, men något egentligt tillbakadragande har inte skett.
Enligt Ryssland är det naturligt att tillbakadragandet tar tid.
‒ Det är klart att grupperingarna för krigsövningarna byggdes upp under flera veckor och att det är omöjligt att dra dem tillbaka på en dag. De kan inte bara lyfta och flyga iväg, det tar tid, sa Kremls talesman Dmitrij Peskov.
Lämnar Belarus
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppgav på torsdagen att de ryska och belarusiska styrkorna krigsövning i Belarus kommer att avslutas den 20 februari som planerat.
Kremls talesman Dmitrij Peskov uppgav i sin tur att möjligheten att förlänga de ryska styrkornas närvaro i Belarus inte finns på agendan.
Med andra ord skulle de kring 30 000 ryska soldaterna lämna Belarus i början av nästa vecka.
Men senare på dagen uppgav Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att en del av den ryska utrustningen och ammunitionen kommer att lämnas kvar i Belarus. Om det är fråga om större vapenlager betyder det att Ryssland vid behov snabbt kan skapa ett nytt hot vid Ukrainas nordvästra gräns.
Samtal och påtryckningar
Krigsövningen i Belarus har väckt oro i väst eftersom en invasion från Belarusiskt territorium snabbt kunde hota Ukrainas huvudstad Kiev.
Enligt Lavrov kommer säkerhetssamtalen mellan Ryssland och västländerna att fortsätta. Ryssland har krävt säkerhetsgarantier av USA och militäralliansen Nato. Bland annat kräver Ryssland att Ukraina inte ska få möjlighet att bli Natomedlem.
Ryssland överlämnade på torsdagen sitt svar på de förslag till en lösning på krisen och säkerhetsfrågorna som USA och Nato gjort. Svaret kan öppna för fortsatta samtal mellan parterna. Enligt en amerikansk tjänstemannakälla överlämnades svaret till USA:s ambassadör i Moskva, John Sullivan.
Rysslands president Vladimir Putin har varnat för att Kreml inte kommer att låta sig dras in i vad han kallar för evighetsförhandlingar med väst.
Hotfullt och spänt
Det militära hotet mot Ukraina ger tyngd åt det ryska kravet. Så länge som krisen vid Ukrainas gräns hotar att blossa upp till en sammandrabbning eller ett fullskaligt krig, är västländerna tvungna att diskutera med Ryssland.
Och läget är fortsatt spänt. På torsdagen anklagade de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina och Ryssland Ukraina för brott mot vapenvilan i Donbass. Enligt myndigheterna i den så kallade Folkrepubliken Lugansk Ukrainas militär för artilleribeskjutning.
Ukraina svarade snabbt med att egna anklagelser. Rebellstyrkor rapporteras ha beskjutit ukrainska mål under dagen. Bland annat ska ett dagis ha träffats av en granat. Barnen i dagiset skadades inte i attacken.
USA har varnat för att Ryssland kan iscensätta eller provocera fram en eskalation för att skapa casus belli – det vill säga en händelse som ger anledning för krig.
Strider mellan folkrepublikerna och den ukrainska militären är det uppenbara sättet att skapa sådana förhållanden. Men samtidigt skulle en direkt rysk inblandning betyda ett snabbt slut på de förhandlingar som Ryssland eftersträvat.
Ur västländernas synvinkel är det omöjligt att veta om upptrappningarna är verkliga eller om det är fråga om en bluff för att skapa en starkare ställning vid förhandlingsbordet.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg upprepade på torsdagen oron i väst. Stoltenberg sa att Nato oroar sig för att Ryssland kan försöka skapa ett skäl för en invasion.
‒ Det finns ingen klarhet, ingen säkerhet om vad Rysslands intentioner är, sa Stoltenberg.
Källor: Reuters, AFP, Tass, BBC