Snön ligger glittrande vit och orörd i Långåminne. Vi tar oss fram genom pudersnön och vårens första värmande solstrålar har väckt sångglädjen i några skogsfåglar.
Vi ska prata om en kontrast till det vita och rena – nämligen aska och möjligheten att gödsla skogen med den. Det är möjligt i torvmarksskogar, vilket ungefär hälften av de österbottniska skogarna är.
– Askan tillför näringsämnen som saknas i torven, det tillför fosfor och kalium, berättar John Berg som är skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen i Österbotten.
Askgödsling kan förutom i torvmarksskogar också tillämpas på beskogade torvåkrar och tidigare torvtäktsområden. Platser där torvproduktion tidigare ägt rum lämpar sig också för askgödsling. Bortsett från kväve består träaskan av alla de näringsämnen som träden behöver.
Ett jobb för helikoptern
Askan som används vid gödslingen är pelleterad. Pelleterad aska är tyngre och faller lättare till marken. Den sprids i skogen från helikopter eller med hjälp av en skog- eller lantbrukstraktor.
– Fördelen med att sprida från luften är att det kan göras året runt och det behövs inga körspår, berättar Berg.
Hur syns det att skogen blivit gödslad?
– Trädens barr och toppskott blir längre och tillväxten ökar, berättar Berg.
En skog kräver tålamod och det är inget undantag när det kommer till att se resultat av askgödsling.
– Den kemiska gödseln som fanns tidigare gav resultat redan samma sommar. Askgödseln ger inte lika snabba resultat, men det håller istället i 30 års tid, säger Berg.
En renässans
Att gödsla med aska är inget nytt i sig, det har gjorts sedan länge och forskning visar goda resultat. John Berg beskriver dagens askgödsling som en renässans.
I Finland gödslas ca 12 000 hektar skog med aska varje år, men det finns beräkningar som tyder på att andelen kunde vara fem gånger större.
För att utnyttja askans fulla potential finns nu också det nystartade projektet ASH2CARBON. Syftet är att utnyttja trädets och virkets fulla potential.
– I diskussionerna om cirkulär ekonomi och kolbindning kom vi på att vi ska göra något med askan och lyfta fram betydelsen av askan, berättar bioekonomiexpert Patrik Majabacka vid Finlands skogscentral.
Av aska har det under historiens gång både tillverkats tvål och lut för tillredning av fisk. Nu vill man utreda vilka möjligheter det finns att utveckla nya produkter av askan. Projektet ska också kartlägga hur mycket aska som produceras i de värmecentraler som finns i Österbotten.
Askan kommer att analyseras vid laboratoriet vid Yrkeshögskolan Novia och Majabacka berättar att yrkeshögskolan är en viktig samarbetspartner.
– Vi kommer att titta på vad som finns i askan, säger Majabacka.
Redan nu vet man ungefär hur mycket aska som finns i kraftverken i städerna. Men de större anläggningarna eldar även stenkol och torv vilket gör askan oren.
– Vid mindre värmeanläggningarna används bara trä som bränsle och där är askan renare, fri från tungmetaller och kan användas till gödsling.
Den stora mängden anläggningar har tillsammans kapacitet att producera en hel del aska. Vid sidan av de kommunala anläggningarna, som Majabacka uppskattar är mellan 60 och 70 till antalet, finns också växthus som intresserar. Det är framför allt växthus som eldar med rent träflis som intresserar.
Askan värdefull
Askan används även som utfyllnadsmaterial vid vägbyggen. Det handlar främst om aska från större värmekraftverk, det vill säga aska som innehåller rester av stenkol och torv. Ren träaska används inte vid vägbyggen.
– Träaskan är för värdefull för att användas som vägfyllnadsmaterial, säger Majabacka som vill höja träaskans värde.
Skogen och användningen av den har debatterats flitigt i miljösammanhang eftersom träden och skogen är viktiga för klimatet tack vare förmågan att binda och lagra kol. En välväxande skog binder mera koldioxid och därför är gödslingen av stor betydelse, påminner Majabacka.
Hur snabbt syns en skillnad?
– När en skogsägare gödslar och inte gödslar så syns det nog bra redan andra sommaren, det som är gödslat är mycket mera livskraftigt. Efter 10-15 år syns det jättebra när det gått en längre tid, säger Berg som fungerar som rådgivare för projektet.
Att gödsla med aska kostar 500 euro per hektar (brutto). Om området uppfyller alla kriterier kan skogsägaren erhåller stöd på 30 procent av beloppet.
– På gammalt hette det att en mark i gödsling ger tre tillbaka, och det är nog överförbart på euron också.
Vilken betydelse har ett askprojekt i dessa tider när vi fokuserar allt mer på klimatet?
– Det är väl en droppe i havet förstås, men alla ska bidra med något. Kommunerna har många anläggningar som fungerar med träflis och då känns det naturligt att försöka jobba vidare med den biten också. Vi vill ju inte att det ska vara ett problemavfall som lämnar någonstans i en hög, säger Majabacka.