De kritiska rösterna om Fennovoimaprojektets beroende av Ryssland har vuxit med Ukrainakrisen de senaste veckorna och eskalerat de senaste dagarna. Kritiken fick än mer kraft när Tyskland i dag, tisdag, meddelade att gasledningen Nord Stream 2 till Ryssland stoppas.
Reaktionerna lät inte vänta på sig: Europaparlamentarikern Ville Niinistö (De Gröna) twittrade snabbt ett stöd för Tysklands besked med motiveringen att det enda sättet EU kan lägga gränser för Rysslands och Putins aggressioner är att visa att EU är redo för sanktioner som verkligen känns.
– Som följande kunde Finlands regering meddela att den avbryter Fennovoima-Rosatoms bygglovsprocess, skriver Ville Niinistö, som ledde De Gröna när partiet lämnade regeringen efter Fennovoimabeslutet 2014.
Lintilä: Strängare kriterier för säkerhetsbedömning behövs
I plenisalen i riksdagen i dag berördes Ukrainakrisen först under debatten om det säkerhetspolitiska läget, och sedan i mindre direkta ordalag under interpellationsdebatten om bränsle- och energipriserna.
Flera riksdagsledamöter från olika partier talade till exempel för att minska på Finlands beroende av importenergi och fossila bränslen. Några direkta ställningstaganden om Fennovoimaprojektet hördes ändå inte, men under dagen har många politiker krävt mer utredningar om projektet.
Arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) säger till Helsingin Sanomat att Rysslands agerande de senaste dagarna innebär att Fennovoimaprojektet behöver granskas ännu strängare, och att kriterierna för granskningen påverkas av krisen.
– Det är alldeles klart att det här höjer ribban för övervägandet ordentligt, säger Lintilä till HS.
Ordföranden för Rörelse Nu, riksdagsledamot Harry Harkimo, säger i ett pressmeddelande att situationen visavi Ryssland är så pass tydlig att diverse utredningar inte ändrar på saken.
Kärnkraft behöver vi nog, men det bör hittas en ny ägare och en västerländsk operatör för kraftverket i Pyhäjoki, säger Harkimo som vill att Fennovoima-projektet nu körs ner.
Både statsminister och president påminner om att säkerhetsbedömningar är igång
Statsminister Sanna Marin (SDP) träffade i dag pressen för att svara på frågor om Ukraina, och fick då en fråga om hur Tysklands Nordstreambeslut påverkar regeringens inställning till Fennovoimaprojektet.
– Arbets- och näringsministeriet har konstaterat att det för Fennovoimas del kommer att göras en riskbedömning ur också ett säkerhetsperspektiv. En sådan riskanalys är det skäl att göra, det har också Försvarsministeriet tidigare krävt.
Också president Sauli Niinistö fick under sin pressträff om Ukrainaläget i dag en fråga om hur Fennovoimaprojektets fortsättning ser ut. President Niinistö påpekade att frågan inte ligger på hans bord och att bygglovet är under utredning.
Säkert läggs säkerhetsaspekten i bedömningen nu i ett nytt ljus
President Sauli Niinistö
– Men säkert läggs säkerhetsaspekten i bedömningen nu i ett nytt ljus, sa president Sauli Niinistö.
Varken Marin eller Niinistö tog ställning till Fennovoimaprojektet i förhållande till sanktioner mot Ryssland. EU-kommissionen och Europarådet har i dag presenterat ett förslag med sanktioner riktade mot ryska banker och ryska statens tillgång till EU:s finansmarknad, och EU har också förberett ytterligare åtgärder som kan tas i bruk senare.
Tajmingen är svår igen, precis som vid Krimannekteringen
I måndagens A-studio hos Yle debatterades Fennovoimas byggbeslut med politiker från flera partier, men inte heller där ville någon klart och tydligt positionera sig i frågan. Både Atte Harjanne (Gröna), Matias Mäkynen (SDP) och Pia Kauma (Saml) efterlyste i stället mer kritisk granskning av projektet.
Under diskussionen konstaterades också att de geopolitiska riskerna med projektet var kända redan när principbeslutet om kärnkraftverket fattades 2014, bara några månader efter att Ryssland annekterade Krimhalvön.
Politikerna konstaterade vidare att en avbruten bygglovsprocess innebär att projektet borde söka en ny leverantör, i ett läge där leverantören bytts ut redan en gång. Ursprungligen var det tyska Eon och Siemens som var involverade, men de drog sig ur när Tyskland efter Fukushimaolyckan började fasa ut kärnkraften.
Experter till Yle: Fennovoimaprojektet ett "direkt stöd till Rysslands kärnvapenproduktion"
Skyddspolisen Skypo ser att Fennovoimaprojektet innebär flera risker mot Finlands nationella säkerhet.
Två Rysslandsexperter som Yles granskande program MOT intervjuat är inne på samma spår: de avråder starkt från Fennovoimaprojektet.
– Om vi satsar på rysk kärnkraft ger vi ett direkt stöd till Rysslands kärnvapenproduktion och på det sättet också till Vladimir Putins geopolitiska mål, säger Veli-Pekka Tynkkynen, professor i rysk miljöpolitik vid Helsingfors universitet.
Också Kari Liuhto, professor i internationell affärsverksamhet, ser många risker med projektet.
Om Ryssland attackerar Ukraina tycker jag projektet borde stoppas
– Fennovoimaprojektet landar säkert på regeringens bord ännu det här året. Om Ryssland attackerar Ukraina tycker jag projektet borde stoppas, säger Liuhto.
Veli-Pekka Tynkkynen påpekar att Finland genom Fennovoimaprojektet blir bara mer beroende av Ryssland för energi.
– Utöver olja, gas, stenkol, uran och trä blir Finland beroende av också rysk kärnkraftsproduktion, säger Tynkkynen som ser en klar risk att Ryssland skulle utnyttja sitt ägande i Fennovoima för att lägga press på Finland.
Fennovoima till HBL: "Den geopolitiska oron påverkar inte arbetet"
Det normala förfarandet vid ett kärnkraftsbygge är att den politiska diskussionen förs vid principbeslutet, och att bygglovsprocessen sedan i praktiken handlar om vad säkerhetsbedömningen från Strålsäkerhetscentralen Stuk säger.
I det här fallet har både Utrikesministeriet och Försvarsministeriet efterlyst en säkerhetsbedömning och riskanalys i bredare bemärkelse. Vilken är samhällsnyttan med kärnkraftverket i förhållande till de geopolitiska och ekonomiska riskerna med projektet?
Hos Fennovoima försöker ledningen ta avstånd från geopolitiken.
– De geopolitiska risker som nu seglat upp är ingenting som Fennovoimas organisation kan påverka, säger bolagets styrelseordförande Esa Härmälä i en intervju för HBL.
Han påpekar också att Fennovoima till över 60 procent ägs av inhemska företag, att förberedelserna för kraftverket i Pyhäjoki har löpt bra den senaste tiden och att Fennovoima har fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverk i Pyhäjoki redan två gånger: både 2010 och 2014.
Helsingin Sanomat påminner i sin tur i en analys för ett par veckor sedan om att projektet ursprungligen inte alls handlar om bara ekonomi eller energi: Om projektet avancerar utan problem har det en positiv inverkan på Finlands och Rysslands relationer, konstaterar Utrikesministeriet i sitt utlåtande om projektet.