– I korthet kan man ju säga att det sker väldigt mycket i kulisserna.
Det säger Henrik Wickström från Ingå som blev SFP:s dragplåster och överlag den tredje största röstmagneten i hela valet.
Joona Räsänen från Lojo, som fick tredje mest röster inom sitt parti SDP, är av samma åsikt.
– Nog har det varit ett ganska intensivt tempo här om man tänker att det historiska valet gick av stapeln för en månad sedan och att vi haft en dryg månad på oss att förbereda oss på ett helt nytt sätt att arbeta.
Aftonskolor, mötesagenda, förvaltningsstadga och strategi
För den politiskt oinvigde låter det arbete som gjorts i skarven mellan valet och att välfärdsområdet vinner juridisk kraft kanske inte så sprittande.
Men allt jobb som görs är viktigt för att skapa samstämmighet och bärande strukturer.
Henrik Wickström, som också valts till SFP:s fullmäktigegrupps ordförande, ger exempel på vad ledamöterna jobbar med för tillfället.
– Det handlar om vilka politiska organ det ska finnas, vilka tjänster ska vi ha; hur ska den här kulturen se ut, det vill säga, hur ska vi jobba?
Petra Baarman, SDP, beskriver vidare vad ledamöterna sysslar med.
– Internt är det mycket kring platsfördelning men vi har också fått utbildning kring strategiarbete och orienterat oss i vad helheten handlar om.
Det första fullmäktigemötet hålls den 7 mars. Anita Westerholm, SFP, säger att de jobbat med att skapa vettiga strukturer så att det ska gå smidigt att klubba igenom beslut på första mötet.
Också hon upplever som arbetet i kulisserna som meningsfullt.
– Jag tror nog att det finns potential att göra ett givande samarbete, så känns det åtminstone hittills.
Övergång på ett knappt år
Även om välfärdsområdena i landet blir verklighet från och med mars i år kommer inte allt att vara klappat och klart på en gång.
Politikerna och tjänstemännen har lite under ett år på sig att köra i gång verksamheten så att social- och hälsovården från och med år 2023 överförs från kommunerna till respektive välfärdsområde.
Petra Baarman ser att övergångsperioden innebär ett stort ansvar, men att det ändå kommer att bli givande.
Joona Räsänen å sin sida säger att det inte finns någon tid att förlora utan att det blir hårt jobb varje dag för att komma i mål.
– Jag tänkte när jag blev invald att det här nog inte blir någon helt lätt uppgift, att sammanlänka hela områdets olika intressen så att vi inte kopierar någon enskild kommuns modell, utan faktiskt skapar något nytt.
Balansgång mellan väljarnas förväntningar och hela områdets gemensamma bästa
Det var ingen överraskning att Esbo, som har flest invånare i Västra Nylands välfärdsområde, skulle knipa flest mandat, inte heller att Samlingspartiet skulle göra ett gott val eftersom de är starka inom kommunalpolitiken där.
Ser man på partiernas fördelning i nya fullmäktige, skönjs en klar högerdominans.
Ändå är de ledamöter som vi pratat med rätt optimistiska att det ska gå att föra sin egen politik i bra samförstånd med andra partier.
Det som är viktigt nu i allt det nya är att lösgöra sig från tidigare tankesätt och modeller.
– Enligt min mening är det en positiv stämning när det kommer till att hitta lösningar eftersom allt ändå är väldigt nytt för alla. Men man måste ju nog medge att det finns lite skillnader i hur olika politiker ser på helheten. Man jämför ju med sin tidigare bakgrund inom det kommunala, resonerar Henrik Wickström.
– Det är viktigt att också komma ihåg de stora helheterna i det här arbetet; det viktiga är ju att jobba för att vi alla ska må bra, vara trygga och få bra service, säger Anita Westerholm.
Små politiska nyansskillnader i politik har dock redan framkommit i arbetet med förvaltningsstadgan, enligt Petra Baarman.
– Den socialdemokratiska gruppen driver på att det ska finnas en personalsektion inom området, men det är inte alla som är av samma åsikt.
Hon säger att det är en hjärtesak för partiet och henne att jobba för en rättvis personalpolitik men också ett bra ledarskap.
Västra Nylands välfärdsområde ansvarar för fungerande språkfördelning
Västra Nylands välfärdsområde är i särställning då det gäller att utarbeta fungerande språkliga modeller, inte bara för det egna området utan också för andra.
Det handlar bland annat om när och var det ska finnas en svenskspråkig direktör samt om tillgången till material på nationalspråken.
– Vårt välfärdsområde är starkt flerspråkigt. Här talas många andra språk än bara finska och svenska och det är något vi måste beakta i uppbyggnaden av servicestrukturen, säger Joona Räsänen.
Anita Westerholm påpekar att det ändå är viktigt att inte ställa svenskan mot andra språk eller bunta ihop med andra kategorier än nationalspråken, vilket det ibland inom en del grupper finns en tendens att göra.
Det är därför som det är så viktigt vad som skrivs in i förvaltningsstadgan eftersom den fungerar som ett styrdokument för hela Västra Nylands välfärdsområde.
– Vi hade nyligen en ordentlig och noggrann genomgång i ämnet eftersom förvaltningsstadgan dessutom kommer att godkännas tre gånger i år, berättar Henrik Wickström.
Nuvarande service behövs och snabba förändringar inte att vänta
Joona Räsänen liknar Västra Nylands välfärdsområde vid ett Finland i miniatyr.
Han menar att området, som består av tio kommuner, har nästan en halv miljon invånare med olika språklig och kulturell bakgrund och som dessutom representerar allt från tät urban bebyggelse till rena landsbygden, inte är redo för några snabba förändringar gällande det befintliga servicenätet.
– Jag ser det inte som troligt att tjänsterna genast skulle centraliseras. Men senast då den första budgeten görs blir det aktuellt att prioritera hur resurserna vettigast fördelas, dock med fokus på hållbara bastjänster.