Så här i bokslutstider, när de som har ansvar för siffror men också vårdpersonal och patienter, blickar tillbaka på det gångna året vid Raseborgs sjukhus, kan man skönja en svag optimism inom sjukhusets ledning.
– Det har varit ett aktivt år med vår nya profil, säger verksamhetsdirektör Gabi Erroll.
Den nya profilen för Raseborgs sjukhus innebär att den specialiserade jouren (samjouren) upphörde hösten 2020 och i stället har sjukhuset en primärvårdsjour dygnet runt.
– Och den har verkligen haft fullt upp, säger Erroll.
Det här är på gott och ont; primärvårdsjouren behövs, men allmänläkarresursen är begränsad.
– På jouren har det blivit längre väntetider än vad det var tidigare och det är alltid beklagligt, säger chefsläkare Fredrik Forsström med tillägget att det är under arbete att få flera läkare till jouren.
Också övriga enheter vid Raseborgs sjukhus har haft mera verksamhet i fjol jämfört med 2020, men det torde delvis bero på att coronaviruset bromsade upp den elektiva, det vill säga den planerade, icke akuta verksamheten och tidsbeställningarna till olika specialiteter och polikliniker.
– Man kan väl nog säga att 2021 har gått riktigt bra. Vi har kunnat betjäna lokalbefolkningen på ett bra sätt med mycket elektiva tidsbokningar och små ingrepp under lokalbedövning, säger chefsläkare Fredrik Forsström.
– Ur en siffernisses perspektiv kan man säga att det har gått jättebra, men personalen har haft det tungt. Vi har haft mycket verksamhet och coronan har präglat också fjolåret, det ska man komma ihåg, säger verksamhetsdirektör Gabi Erroll.
Tung tid för vårdpersonalen
För vårdpersonalen har omställningen från ett sjukhus med flera avdelningar och specialiserad jour till ett i första hand dagsjukhus med primärvårdsjour och endast en specialsjukvårdsavdelning varit omtumlande och jobbig.
I och med att den specialiserade jouren drogs in, blev det också slut på operationer där patienten sövs ned av en anestesiläkare.
Den personal som till exempel jobbade på kirurgiska avdelningen har verkligen känt starkt av den här förändringen. Många av dem brann verkligen för kirurgisk vård
Överskötare Carola Lindholm
Sjukhusets kirurgiska avdelning stängdes, likaså den invärtesmedicinska avdelningen, uppföljningsavdelningen och övervakningsenheten.
– Den personal som till exempel jobbade på kirurgiska avdelningen har verkligen känt starkt av den här förändringen. Många av dem brann verkligen för kirurgisk vård och sådan har vi inte överhuvudtaget längre, säger överskötare Carola Lindholm.
I dag har Raseborgs sjukhus kvar endast en avdelning för specialsjukvård. Den har plats för högst 25 patienter.
– Den är en mellanform av primärvårdsavdelning och specialsjukvårdsavdelning, säger Lindholm och tillägger att den ännu söker sin profil.
Personalenkät visar att vårdarna ser framåt
De omfattande förändringarna i sjukhusets verksamhet har påverkat personalens välmående vilket också framgått i de enkäter som utförs varje år. Resultaten i den senaste personalenkäten tyder ändå på att vårdpersonalen vid Raseborgs sjukhus har lämnat den svåraste tiden bakom sig.
– Jag tror att personalen i dag vid sina nya enheter, nya ställen och för en del på samma ställe som tidigare, i huvudsak har funnit sig tillrätta och ser framåt med tillförsikt, säger överskötare Carola Lindholm.
– De känner att de gör ett meningsfullt jobb med möjlighet att utvecklas, tillägger hon.
Frågeformuläret mäter engagemang och arbetstillfredsställelse hos vårdpersonalen. Raseborgs sjukhus hade faktiskt ett av de bästa enkätresultaten inom HUS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) kan man läsa i sjukhusets verksamhetsberättelse.
– Just den professionella självkänslan och hur betydelsefullt man upplever sitt arbete är sådant som hade stigit ganska rejält. Man upplever att man får jobba självständigt och har känslan av att kunna påverka, säger överskötare Carola Lindholm.
Som förman vill Carola Lindholm lyfta fram betydelsen av att kunna föra en dialog och att personalen vågar prata.
– Jag tror det var något som räddade oss 2020. Det var så mycket som var fruktansvärt, men på något plan så tror jag att personalen här upplevde och förstod att det som skedde inte var något vi kunde rå på, även om vi hade önskat så.
Finns vårdare som ännu söker sin nya roll
Det här betyder ändå inte att allt är frid och fröjd med vårdpersonalen vid Raseborgs sjukhus och svarsprocenten i personalenkäten var inte heller speciellt hög.
– Till exempel just den personal som arbetar vid vår avdelning har inte deltagit i den här enkäten i samma utsträckning som andra. Jag tror att det är just den personalen som ännu har största arbetet framför sig med att finna sig tillrätta och känna sig tillfreds, säger överskötare Carola Lindholm.
Hon tror det beror på att den nya avdelningen inte har kunnat utvecklas i den tilltänkta modell som ritades upp 2020.
Det här är den avdelning som, tillsammans med Raseborgs bäddavdelning drabbades av en coronaepidemi i november i fjol.
– Det ledde till att vi också behövde öppna upp en andra avdelning för att få in icke-coronapatienter, medan vi fick epidemin att avta på vår egen, normala avdelning, säger chefsläkare Fredrik Forsström.
Forsström säger att det är tack vare personalens flexibilitet och inhoppare som man fick allting löst.
Också Gabi Erroll, sjukhuset verksamhetsdirektör, talar om en flexibel personal, i synnerhet som sjukhuset har akut personalbrist. Personalbristen är inget nytt inom vården och coronaläget har inte gjort det lättare.
I slutet av februari var personalbristen så stor att sjukhusets enda avdelning inte kunde ha fler än 20 patienter, trots att den har plats för 25.
Stark tro på att sjukhuset behövs i välfärdsområdet
Vid bokslutstider tittar man lite bakåt, samtidigt som man förbereder sig för framtiden, lite som vid nyår. Så hur tänker verksamhetsdirektören, chefsläkaren och överskötaren vid Raseborgs sjukhus om sjukhusets roll och verksamhet i det nya välfärdsområdet? Svårt att sia om framtiden, men här är deras svar:
– Det är alltid knepigt att spekulera, men min uppfattning är, i den beredning som pågår, att man faktiskt upplever att Raseborgs sjukhus har en roll att fylla, säger verksamhetsdirektör Gabi Erroll.
Raseborgs sjukhus är, precis som Lojo sjukhus, en del av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS. Det är vid HUS man fattat beslutet om den verksamhetsprofil som Raseborgs sjukhus har i nuläget.
– Vid välfärdsområdet ser man helt klart att det behövs verksamhet här, man kan inte centralisera allt till Jorvs sjukhus i Esbo, säger Erroll.
Västra Nylands välfärdsområde blir nästa år en av delägarna i HUS, det här tillsammans med de övriga nyländska välfärdsområdena och Helsingfors stad.
– Västra Nylands välfärdsområde med sina 470 000 människor blir en ganska stark ägare och kommer givetvis att kunna påverka på ett helt annat sätt än de enskilda, små kommunerna, säger Gabi Erroll, verksamhetsdirektör vid Raseborgs sjukhus.
– Min uppfattning är definitivt att man har ett intresse av att det finns verksamhet i Raseborgs sjukhus i framtiden, säger Erroll.
– Jag skulle säga att den här profilen som vi nu har är ganska bra, också med tanke på framtiden, säger chefsläkare Fredrik Forsström.
Överskötare Carola Lindholm säger att tankarna växlar och att hon ogärna vill spekulera, men hon ser också rätt ljust på framtiden.
– Min tanke är att här kommer att finnas verksamhet, det har jag stor tilltro till. Jag tror att huset kommer att bli fullt och fyllt, det finns helt klart en beställning inom välfärdsområdet.
Carola Lindholm säger att det gäller att hålla modet uppe och våga satsa på att utveckla och skapa nytt.
– Det är ju så i den här branschen att man måste följa med vad som händer och utveckla i enlighet med det, oberoende av om det handlar om avdelningsvård, jourverksamhet eller tidsbeställda mottagningar, säger överskötare Carola Lindholm vid Raseborgs sjukhus.