Artikeln är över 3 år gammal

"Hur hårda sanktioner kan man införa utan att skjuta sig själv i foten?"– statsvetare ser utmaning i att försöka upprätthålla en bilateral relation med Ryssland

Rysslands attack på Ukraina kommer att ha långtgående konsekvenser också för oss här i Finland. Hela relationen till Ryssland kommer att behöva omvärderas, säger statsvetare.

Thomas Karv, forskare och statsvetare på ÅA i Vasa.
Thomas Karv. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

– Vi har historiskt sett lyckats hålla en saklig relation med Ryssland, nu ser vi att Ryssland blivit mer aggressivt och oförutsägbart, säger Thomas Karv, universitetslektor vid Mittuniversitet i Sundsvall och med bakgrund på Åbo Akademi.

– Vi måste förhålla oss till det nya säkerhetspolitiska läget, det går inte att se bakåt, säger Karv.

Vad det skulle innebära i praktiken är svårt att exakt säga i dagsläget. Fennovoimas kärnkraftverksprojekt är redan i vågskålen och kommer att genomgå en ny säkerhetspolitisk bedömning. Det i kombination med vår omfattande import av rysk el är enligt Karv en svår ekvation.

EU kommer att införa hårda ekonomiska sanktioner och de kommer också att slå mot Finland.

– Ryssland är ju en av våra viktigaste handelspartners. Sanktioner har varit i kraft ända sedan 2014 då Krim ockuperades. Hur hårda sanktioner kan man införa utan att skjuta sig själv i foten, frågar Karv.

Hårda ekonomiska sanktioner kan i sin mest extrema form innebära att Ryssland stängs ute från allt internationellt samarbete och all internationell handel.

– Besluten tas på EU-nivå och Finland har bara att finna sig i dem. Utmaningen blir att försöka upprätthålla en bilateral relation.

27 länder med 27 olika relationer till Ryssland

EU-länderna har visat en ovanligt enig front de senaste dagarna.

– Det finns ju en klar och tydlig hotbild mot framförallt tre EU-länder, de baltiska länderna.

Samtidigt har själva EU hållit rätt låg profil.

– Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har förhandlat med Putin, men de har inte gjort det i EU:s namn utan för sina egna länders räkning.

Karv tror att det nog finns problem bakom kulisserna i EU.

– 27 EU-länder innebär 27 olika, egna relationer med Ryssland.

Inget direkt hot mot Finland just nu

Karv säger att den nya säkerhetspolitiska eran i Europa inleddes 2014 då Ryssland annekterade Krim och började rita om gränserna i Europa.

– Trots det trodde nog de flesta, jag inräknat, att det vore otänkbart att två europeiska länder plötsligt befinner sig i ett fullskaligt krig med varandra, där arméer går över gränsen och pansarvagnarna rullar in i städerna, säger Karv.

Statsminister Sanna Marin (SDP) och president Sauli Niinistö poängterade båda på torsdagen att något direkt hot mot Finland inte finns just nu.

– Det finns kanske inte orsak att vara orolig för Finland nu, men då oskyldiga människor dör finns det all orsak att bry sig, säger Karv.