Utgångspunkten i Rysslands anfall mot Ukraina finns långt bak i historien. Det säger specialforskaren och historikern Johanna Wassholm vid Åbo Akademi.
Enligt Wassholm vill Rysslands president Vladimir Putin återta den position landet hade innan Sovjetunionens fall 1991.
– Man vill återupprätta sina maktanspråk på de områden man hade innan Sovjetunionen föll sönder, och det handlar framför allt om Belarus och Ukraina som han ser som det ryska kärnlandet, säger Wassholm.
– Frågan är förstås sedan, och detta vet vi ännu inte, hur han tänker göra det och om det här kommer att sträcka sig också utöver det här ryska kärnlandet till de andra postsovjetiska länderna.
Wassholm säger att det tal Vladimir Putin höll i måndags indikerade att en invasion av Ukraina var möjlig. Trots det kom det som en chock för henne när anfallet blev verklighet.
"Han vill framställa Ryssland som ett offer som ska få upprättelse"
Vladimir Putin blev första gången president för Ryssland år 2000. Han har suttit på posten sedan dess, med undantag för en period som premiärminister åren 2008–2012.
Johanna Wassholm säger att det är uppenbart att Putins ledarskap gått i en allt mer totalitär riktning under de år han styrt Ryssland. Alternativa röster i landet har aktivt tystats ned.
Samtidigt har klyftan mellan Ryssland och västvärlden blivit djupare. Särskilt på senare tid har Putin odlat ett starkt vi-mot-dem-tänk i sina tal.
– För det första bygger han upp en väldigt klassisk fiendebild där han vill framställa Ryssland som ett offer som ska få upprättelse, och å andra sidan framställer han andra som förrädare. Det blir alltså den här bilden av Ryssland mot världen, säger Wassholm.
Wassholm säger att Putins frustration mot västvärlden frodats och vuxit under många år. Vägen till denna punkt har varit lång.
– Det ligger väldigt djupt, det här förräderiet som han framställer det som: att man hade lovat i början av 1990-talet att Ryssland kommer att få vara med i den internationella gemenskapen och att Nato inte kommer att expandera österut. När Nato sedan gjorde det kunde Putin inte hantera det.
Det ryska kriget mot fascismen
När Vladimir Putin vill berättiga sin politik tar han till Rysslands historia, säger Johanna Wassholm.
– Att använda historien gör egentligen alla politiker, också i demokratiska länder, men skillnaden här är att man aktivt bygger upp sin egen bild medan man tystar andra bilder. Det här har de facto fått ett visst genklang hos det ryska folket, oberoende av om man är Putinanhängare eller inte.
Wassholm säger att Putin har fokuserat på två bilder i sitt så kallade historiebruk.
– Den ena handlar om att han har lyft fram de starka ledarna. Vi har sett en viss rehabilitering av Stalin, och också andra starka ledare. Det här är en taktik som också Stalin använde på sin tid. Han lyfte upp till exempel Ivan den förskräcklige.
– I de här fallen handlar det inte om att man ens skulle försöka dölja de grymheter som de här härskarna har åstadkommit, utan snarare om att visa att Ryssland behöver en stark ledare och att man varit tvungen att göra de grymheter som skett för att rädda Rysslands storhet. Det handlar om att Putin rättfärdigar sin egen starka position.
Det andra som Putin gärna lyfter fram ur historien är krigandet, och det heroiska i det, säger Wassholm.
– Det ser man inte minst i hur firandet av segerdagen blivit en enorm patriotisk manifestation under de senaste 15 åren. Det vädjar till känslor väldigt brett och stora delar av folket deltar. Där handlar det om att återbörda stoltheten över historien, för man var väldigt vilsna i Ryssland på 1990-talet och visste inte hur man skulle förhålla sig till historien.
– Putin har kunnat föra fram kriget och berättelsen om hur Ryssland genom stora uppoffringar räddade Europa från fascismen och hur det enda Ryssland får som tack är att man utesluts från gemenskapen. Man måste alltså gå till historien för att förstå hur ordet fascist odlas i den ryska kontexten.
Putin hänvisade till fascismen och Adolf Hitlers Nazityskland i sitt sista tal inför anfallet mot Ukraina. I det tv-sända talet sade Putin bland annat att ledande Natoländer stöder ultranationalister och nynazister i Ukraina och att Ryssland är tvingat att reagera på det hot som dessa grupper utgör.
Kort därefter gick Ryssland till attack mot sitt grannland.
Ett krig hade börjat.