Under dina fötter finns sannolikt ett rum i förstärkt betong, i källaren av ett bostadshus, ett kontor, en skola, ett daghem eller en förrådslokal.
– Befolkningsskyddsrummen skyddar mot vapenattacker, byggnadsras och strålning. Storleken beror på hur många som bor eller jobbar i huset. För varje person finns 0,75 kvadratmeter utrymme, säger Arto Taskinen, beredskapschef vid Mellersta Nylands räddningsverk.
Helsingfors har ungefär 5 500 skyddsrum och Vanda 2 677 skyddsrum. Västra Nylands räddningsverk uppger att det på deras område finns kring 3 000 skyddsrum. Till Västra Nylands räddningsverks område hör Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Vichtis, Högfors, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Hangö.
– I tätorterna finns det en skyddsrumsplats för alla, säger Heikki Kervinen, jourhavande brandmästare vid Västra Nylands räddningsverk.
Helsingfors och Grankulla har allmänna skyddsrum för vem som helst
Helsingfors och Grankulla är de enda kommunerna i huvudstadsregionen som har allmänna skyddsrum, där vem som helst kan ta skydd.
– Helsingfors är en kommun där många från andra kommuner rör sig, säger beredskapschef Minna Liimatainen vid Helsingfors stad.
Grankulla har ett skyddsrum vid bollhallen, medan Helsingfors har 50 stycken runtom i staden, i huvudssak i centrum.
Bland annat metrostationerna i centrum kan i nödfall användas som skyddsrum.
– Men ifall stationerna tas i bruk som skyddsrum så kan tågen inte trafikera. I vissa metrostationer finns separata befolkningsskyddsutrymmen, men i många fall används perrongen som skyddsrum, säger Liimatainen.
"Alla bergskydd skyddar mot bombardering, men inte mot strålning"
Tidningen Helsingin uutiset rapporterade i fjol höst om att många av Helsingfors allmänna skyddsrum har förfallit och en del därmed endast kan användas med minskad kapacitet, medan andra inte alls är funktionsdugliga. Uppgifterna kom från Helsingfors räddningsverks konditionsgranskning av skydden våren 2021.
– Alla våra allmänna bergskydd skyddar befolkningen mot militära attacker, säger Liimatainen.
Hon säger ändå att vissa lämpar sig bättre för långvarigt skydd än andra.
– Vissa bergskydd skyddar bättre mot till exempel strålning än andra, säger Liimatainen, och förklarar att de bland annat regelbundet testar hur täta de allmänna skyddsrummen är.
Varför har skyddrumen fått förfalla, handlar det om att man skurit i underhållsfinansieringen?
– Det kan jag inte svara på, jag har inte beslutat om finansieringen, säger Liimatainen.
Många gamla skyddsrum motsvarar inte dagens standard
De fastighetsspecifika skyddsrummen granskas av kommunens byggnadstillsyn, och av räddningsverket, i samband med brandsyner.
– De är i omväxlande skick. Visst finns där brister, många är gamla och uppfyller inte dagens krav. Men problemen är ofta små, det kan vara att rätt utrustning saknas eller att skyddsrummet inte håller tätt, säger Taskinen.
När ingen kris råder så används skyddsrummen ofta som till exempel förråd.
– Ifall myndigheterna varslar om att skyddsrummen ska tas i bruk så har fastighetsägaren tre dygn på sig att sätta rummet i funktionsdugligt skick. De ska också informera användarna om var rummet finns och vad de ska packa med sig, säger Taskinen.
"Många undrar om deras skyddsrums skick, det är bra att folk är intresserade"
Kriget i Ukraina har fått huvudstadsregionens invånare att börja fundera var de ska ta skydd om Finland blev invaderat.
– Vi har fått många frågor. Vi försöker dela information på våra egna kanaler så gott vi kan. Det är bra att folk är intresserade om det finns ett skyddsrum för dem. Det är också bra att husbolagen har koll på hur man går till väga för att ta i bruk skyddsrummet, säger Kervinen.
Alla räddningsverken betonar ändå att det Finland inte är mål för något militärt hot just nu.
– Regeringen har inte kommit med besked om att skyddsrummen borde tas i bruk eller ens rustas upp, säger Kervinen.