Rysslands president Vladimir Putin har trappat upp konflikten med Ukraina och väst i och med sitt uttalande om "avskräckande styrkor".
I söndags beordrade Putin Rysslands militärledning att försätta landets kärnvapenstyrkor i förhöjd beredskap.
Putin har beklagat sig över västs ovänliga agerande, Natos aggressiva uttalanden och olagliga sanktioner. Han har hotfullt sagt att om någon har tänkt blanda sig och försöker hota Ryssland "så kommer ni att mötas av något som ni aldrig tidigare mött i er historia".
Den ryska invasionen i Ukraina definierar han som "en särskild militär operation i Ukraina".
Putins varning kan te sig skrämmande
Varningen om de ryska kärnvapnen kan te sig skrämmande.
Varför sa Vladimir Putin så här?
Frågan går till Mikael Wigell, forskare i stormaktspolitik vid Utrikespolitiska institutet FIIA i Helsingfors.
– Det här visar att Putin är väldigt orolig för de sanktioner som nu riktas mot Ryssland. Rysslands ekonomi är väldigt, väldigt trängd. Ett sätt att försöka slå tillbaka är att hota med kärnvapenstyrkor. Men det betyder ju inte att Ryssland är på väg att använda kärnvapen.
Wigell säger att det finns fyra olika nivåer av beredskap för kärnvapenstyrkorna i Rysslands militärdoktrin.
– Nu har man höjt den från ett till två och efter det finns ännu nivå tre och fyra – det vill säga långt ifrån att ta i bruk kärnvapen.
"Det här hotet var ganska väntat"
Mikael Wigell konstaterar att den här sortens hot i princip inte handlar om något nytt. Putin har hotat med kärnvapen tidigare också.
– Det här är ett sätt att slå en kil i västvärlden. Västvärlden har visat sig vara väldigt enig om väldigt drastiska ekonomiska sanktioner, och nu isoleras Ryssland ekonomiskt. Det här hade Putin inte riktigt räknat med så nu vill han försöka föra fram hotbilder mot västvärlden.
Rysslands ekonomi är väldigt, väldigt trängd
Mikael Wigell
Enligt Wigell var det här ganska väntat. Han ser det också som ett sätt att pressa Ukraina inför förhandlingar med Ryssland.
– Att lite försöka skrämma upp ukrainarna kan vara ett sätt att skaffa sig en bättre förhandlingsposition.
Wigell tror dock att Ukrainas ledning inte låter sig skrämmas. Ukraina känner till Rysslands sätt att fungera.
– Men det kan hända att de som inte är insatta i Rysslands militärdoktrin blir skrämda, och att de försöker påverka ledare i Ukraina och västvärlden. Om man inte är insatt i hur Ryssland fungerar i sådana här situationer kan det ju bli lite skrämmande, och då kan det uppstå slitningar i bemötandet av hotet.
Inget motsvarande hot inväntas från väst
Mikael Wigell bedömer att väst kommer att vara tyst i den här frågan.
– Jag tror inte att man gör något mothot här inte. Det ligger inte riktigt i den militära doktrin som västvärlden fungerar enligt. Jag skulle vara förvånad om till exempel USA skulle komma med något mothot vad gäller kärnvapen.
Enligt Widell finns det inte orsak att nu bli skrämd över Putins uttalanden om kärnvapen.
– Vi kommer säkert att se den här typen av hot från Rysslan i framtiden också.
Widell säger att Putin också har låtit genomföra övningar för att demonstrera att Ryssland har kärnvapen och det inte har lett till något.
Nobelpristagaren Dmitrij Muratov: "Putin ser sig som chefen för planeten"
BBC citerar Nobelpristagaren Dmitrij Muratov, rysk journalist och chefredaktör för den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta. Muratov säger att Putin i sitt uttalande om kärnvapen inte agerade som chefen i Kreml utan som chefen för hela planeten.
Muratov påpekar att Putin också många gånger har sagt "om det inte finns något Ryssland, varför behöver vi planeten? " Det vill säga "om Ryssland inte behandlas som han vill, så kommer allt att förstöras."
Belarus president Lukasjenko i Putins ficka
Putin försöker också med hjälp av grannlandet Belarus trappa upp den här konflikten.
– Belarus president Aleksandr Lukasjenko är fullständigt i Putins ficka i dagens läge. Det är Putin som har hållit Lukasjenko vid makten. Under de stora protesterna i Belarus skulle Lukasjenko säkert ha fallit utan Putins stöd. Lukasjenko kan inte göra så mycket annat än följa order från Ryssland.
Belarus uppges nu förbereda sig på att skicka soldater till Ukraina för att slåss på Rysslands sida. Belarus har också godkänt en ny konstitution som gör det möjligt för Ryssland att placera kärnvapen på belarusisk mark.
Det ukrainska motståndet var något som Putin inte riktigt räknade med
Ryska styrkor närmar sig nu Ukraina från många håll.
Motståndet från de ukrainska väpnade styrkorna är dock hårt.
Västländerna har – till Kremls förvåning – enats i stor skala för att införa potentiellt förödande ekonomiska och finansiella sanktioner mot Moskva. Väst fryser den ryska centralbankens tillgångar och Rysslands finansiella system vacklar.
Kan bli ett utdraget krig
Den allmänna bedömningen är att Putin inte verkar vara redo för kompromisser. Han vill störta regeringen i Kiev, och förväntar sig att landet då kollapsar.
Den ryska krigsmakten är överlägsen, och har övertaget i luften och till sjöss.
Det kan dock bli ett utdraget krig om ukrainarnas motstånd blir segt och utvecklas till ett folkuppror med fortsatta strider. Många ukrainare har vapen och får vapen av regeringen.
Ryssland anses vara ute efter att slå ner den ukrainska krigsmakten, gripa Ukrainas ledning och efter det tillsätta en ryskvänlig marionettregering.
Det återstår nu att se om Ukrainas regering stannar i Kiev eller om den lämnar staden för att fortsätta att leda landet och motståndet längre västerut, till exempel i Lviv.
Putins och elitens krig
Man kan fråga sig hur länge president Putin kommer att åtnjuta ryssarnas stöd.
Rysslands politiska eliter är aldrig med folket, säger Nobelpristagaren Dmitrij Muratov till BBC. De tar alltid parti för härskaren.
Kriget i Ukraina ser ut att vara Vladimir Putins krig.
Historien får utvisa om kriget i Ukraina innebär slutet på Putins styre.
