År 1970 hade endast en fjärdedel av finländare över 15 år slutfört en examen efter grundskolan. Femtio år senare, år 2020 var andelen finländare med examen nästan tre fjärdedelar. Trots det har utbildningsnivån under de senaste tio åren börjat sjunka jämfört med tidigare decennier.
27-41-åringarna har i dag en lägre utbildningsnivå än de äldre generationerna. Just nu är den högst utbildade generationen i Finland de som föddes i slutet av 1970-talet, alltså 42-46-åringar.
Fritjof Sahlström, dekan för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, tror att en av delorsakerna är det finska samhällets satsningar på utbildning under 1990-talet.
– 40-46-åringarna är de som gick i skolan i början av lågkonjunkturen på 1990-talet. Trots att det under den perioden var tungt för Finland på många sätt fanns det en väldigt stark satsning på utbildning från samhällets sida. Detta syntes både ekonomiskt och i en förväntan på vad utbildning skulle betyda, både för individen och för samhället, säger Sahlström.
Finland börjar hamna på efterkälken jämfört med våra grannländer
I dagsläget är utbildningsnivån bland finländare ungefär densamma som den genomsnittliga utbildningsnivån i andra OECD-länder. Jämfört med våra nordiska grannar börjar Finland ändå hamna på efterkälken. Även Estland har satsat mycket på undervisning under de senaste åren. Estland klarade sig bäst av de europeiska länderna i den senaste PISA-undersökningen från år 2018.
Det är inte särskilt lätt att bli antagen till högskolor i Finland. Alla som söker får inte studieplatsen de är ute efter.
Miia Huomo, Statistikcentralens chefaktuarie
Miia Huomo, Statistikcentralens chefaktuarie, menar att minskade möjligheter till högre utbildning samt fokus på yrkesutbildning kan ha påverkat ungdomarnas val av studieinriktning.
– Det är inte särskilt lätt att bli antagen till högskolor i Finland. Alla som söker får inte studieplatsen de är ute efter. Det leder till mellanår mellan det andra och tredje stadiets studier, skriver Huomo på Statistikcentralens blogg.
Kvinnorna är mer intresserade av utbildning än männen
Förändringen inom utbildningsnivå syns även mellan könen. Från och med år 1988 har kvinnornas genomsnittliga utbildningslängd ökat med två år, medan männens endast gjort det med ett år.
Vi ska inte underskatta kvinnors förmåga att fatta beslut och göra prioriteringar som gör att de kan orientera sig i ett samhälle som fortfarande är orättvist.
Fritjof Sahlström, dekan för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi
Sahlström menar att det inte finns några enkla förklaringar på vad denna utveckling beror på, men kommer ändå med några förslag på eventuella orsaker.
– Kvinnor har genom historien haft ett högre intresse för läsning och språk och den typen av färdigheter som har en koppling till att man klarar sig bra inom utbildning. Det är inte heller så länge sedan som kvinnor inte hade tillträde till samma positioner inom det finska samhället som män. Kvinnor har förstått att en högre utbildning innebär större möjligheter att bli en del av samhället, säger Sahlström.
Även om det finska samhället har blivit mer jämställt konstaterar Sahlström att vi ännu har en bit att gå innan kvinnor och män är likställda på arbetsmarknaden.
– Vi ska inte underskatta kvinnors förmåga att fatta beslut och göra prioriteringar som gör att de kan orientera sig i ett samhälle som fortfarande är orättvist. För motsvarande arbetsuppgifter har kvinnor lägre lön, och för att kunna nå höga positioner är det kanske nödvändigt för kvinnorna att anstränga sig lite mer än männen för att kunna kompensera för denna ojämlikhet. Det här är ändå frågor som det inte finns några entydiga svar på, kommenterar Sahlström.
Övriga OECD-länder har satsat på utbildning – medan Finland har skurit ner
I den sittande regeringens regeringsprogram från 2019 förbinder man sig till att öka antalet högutbildade unga finländare till 50 % fram till år 2030. Detta ämnar man göra bland annat genom att öka på antalet studieplatser vid högskolor och tilldela studieplatser särskilt till dem som avlägger sin första högskoleexamen.
– Det är en positiv utveckling. Om vi vill ha utbildning som någon slags kärna i det finska samhället, då måste vi även visa det med hur vi använder offentliga och också privata medel. Där behövs det en förändring nu, säger Sahlström.
Trots att regeringsprogrammet lyfter fram vikten av utbildning pekar OECD:s rapport från 2021 på att Finland ligger efter de allra flesta OECD-länderna när det kommer till finansiella satsningar inom utbildningssektorn. Majoriteten av OECD-länderna ökade sina satsningar på utbildning under perioden 2012-2018, medan Finland däremot skurit ner på sina satsningar en aning under samma tidsintervall.
Experterna är ense om vikten av satsningar på utbildning
Nu är det dags att motsvara målen med att trygga tillräckliga resurser.
Jaakko Salo, utbildningspolitisk chef vid lärarfacket AOJ
– Om vi vill att Finland skall vara attraktivt att till exempel investera i borde utbildningsnivån höjas. Utbildningsmålen och de verktyg som är i användning för att nå dem borde man alltså tänka över i detalj, skriver Huomo på Statistikcentralens blogg.
Jaakko Salo, utbildningspolitisk chef vid lärarfacket OAJ, uttalade sig om vikten av att satsa på utbildning för ett tag sedan.
– I den utbildningspolitiska redogörelsen ställs mål i rätt riktning. Det finns dock en uppenbar motsägelse mellan ställda mål, bristfälliga finansiella riktlinjer och resursutvecklingen. Nu är det dags att motsvara målen med att trygga tillräckliga resurser, menar Salo.
– Under den senaste tioårsperioden så sticker vi ju faktiskt ut. De allra flesta länderna har gjort mycket mer. Responsen efter finanskrisen 2008 har sett helt annorlunda ut än efter lågkonjunkturen på 90-talet. Vi är inne i en negativ utveckling och det handlar om vad samhället väljer att prioritera. Det finns inga tvivel om att utbildning lönar sig i det långa loppet, kommenterar Sahlström.