Till exempel Google och Meta, med sina tjänster Facebook och Instagram, skickar hela tiden data om sina användare i EU till USA.
Det ingår i de här teknikföretagens affärsmodell att dra nytta av data på global nivå, påpekar Stefan Lindström, som är ambassadör för teknologi och digitalisering vid Utrikesministeriet.
– Till och med det att vi samtalar här, du och jag, skapar en massa data, men vi har inte rätt till det datamaterialet direkt och det kan användas för att tjäna pengar. Våra telefoner är nära varandra. De vet att vi har träffats, de vet varifrån vi kom innan vi träffades, säger han.
Att personuppgifter om användare skickas till USA bryter enligt EU-domstolen mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Det konstaterade domstolen i ett uppmärksammat domslut sommaren 2020 – något som Svenska Yle har uppmärksammat också tidigare.
Personuppgifter är all slags information som kan knytas till en viss person. Det kan till exempel röra sig om namn, platsdata, adress, foton, videor, meddelanden, intressen och surfvanor.
Amerikanska NSA tar del av dataöverföringarna
EU-domstolen påpekade att dataöverföringen är problematisk eftersom USA:s underrättelsetjänst NSA då har möjlighet att ta del av materialet. NSA samlar enligt allt att döma in kolossala mängder data om användare över hela världen, och de får också göra det enligt amerikansk lag.
– I EU är sådan här användning i dagens läge inte godkänd, åtminstone inte öppet. Om det används i bakgrunden, det kan jag inte ta ställning till, påpekar Lindström.
Det pågår förhandlingar mellan USA och EU för att hitta en möjlighet att kunna överföra användardata om européer på ett lagligt sätt igen. Men ingen lösning är ännu i sikte, kommenterar Lindström.
– Jag tycker nog ännu att vi är ganska långt ifrån varandra. Amerikanerna tror att vi redan har fått ett avtal, men det är ännu ganska lång väg dit.
En möjlig lösning kunde handla om att betydligt mera data måste sparas inom EU.
Han säger att det är svårt att säga hur länge läget kommer att fortsätta – att det är olagligt för företag att överföra data om EU-användare till USA, men att det ändå sker.
Ett avtal om hur data skulle få överföras i framtiden var väntat i slutet av fjolåret, men har alltså inte kommit än. Pressen på de som förhandlar ökar ändå hela tiden, både från företagen och från staterna.
– Så i något skede kommer det nog ett genombrott. Det kan inte pågå som det är just nu.
Viktigt att veta vad som gäller
Behovet av klara spelregler för användares data är stort för data har en så stor betydelse i vår moderna värld.
– Alla vet att reglering behövs. Konsumenterna vill ha det, länderna i EU vill ha det, och jag skulle nog säga att USA också vill ha det. Företagen vill ha det. Jag talar med storföretagen på daglig basis. Alla vill bli reglerade, men de vill förstås också samtidigt vara en del av den regleringsprocess som händer.
På sistone har också dataombudsmännen i EU börjat agera offentligt mot dataöverföringen.
Förra månaden konstaterade de till exempel gemensamt att användningen av Google Analytics på webbplatser strider mot dataskyddslagstiftningen, eftersom tjänsten slussar användardata till USA. Många webbplatser i Finland använder sig ändå av den här tjänsten fortfarande.
– De här fallen sätter mera press på bolagen, det sätter mera press på förhandlingarna, att vi kan komma till skott i något skede.
Den irländska dataombudsmannen har också en process på gång mot Meta – alltså till exempel mot Facebook och Instagram. Och dataombudsmännen koordinerar sin verksamhet, så det som Irland beslutar är riktgivande för hela unionen.
– Meta gick också ut med ett sådant här påstående att de kanske tvingas sluta sin verksamhet i Europa på grund av det här. Det tror jag inte på för vi talar ändå om en omsättning på över 20 miljarder euro, så knappast är vi där, säger Lindström och tillägger:
– Men det kan mer ses som en påtryckningsmetod för att någonting måste hända på den här sidan. Det skadar också deras möjligheter att syssla med sin affärsmodell om vi inte har klara spelregler.
Olika inställningar till data
Det är helt olika förhållningssätt till data i olika delar av världen, påpekar Stefan Lindström. Och det är en utmaning för många stora teknikföretag, och för organisationer som använder sig av deras tjänster.
– I Kina äger staten alla data och har exklusiv rätt att använda datamaterialet som de vill. I USA har du en situation där datamaterialet i princip är fritt att använda för att tjäna pengar. Det kan säljas och användas för reklamsyften och i underrättelsesyfte. I EU har vi via GDPR först en situation där konsumenten har rättigheter. Allt kan inte bara användas hur som helst, berättar Lindström.
Han tillägger att problemet alltså är att man kan hamna i en situation där lagstiftningen i olika delar av världen är motstridiga och kräver olika saker, trots att de till och med kan kräva att deras domslut ska gälla globalt.
I USA finns det för tillfället så mycket som fem olika lagstiftningsförslag om hur de stora företagens marknadspositioner ska begränsas, och vilka etiska och moraliska regler som ska gälla för dem i användandet av data.
– Det är en massa som pågår hela tiden. Och problemet är samtidigt det att teknologin går framåt med en enorm hastighet och det regulativa regelverket hinner helt enkelt inte med.
Han tror mest på EU:s linje i den här frågan.
– Personligen tror jag att EU-inställningen och hur vi jobbar med att sätta konsumenten i fokus kommer att vara den ledande i framtiden. Och konsumenterna är också villiga att betala för att det ska vara den här vägen.
Förändring sker också inom teknikföretagen
Hur det går med användares data avgörs inte endast av lagstiftare och internationella överenskommelser. Det finns också krav på förändringar inom många teknikbolag – till exempel inom de stora teknikbolagen i USA, säger Stefan Lindström.
Han nämner att framför allt anställda vid Meta och Google tydligt har signalerat till sin ledning att det finns vissa delar av deras verksamhet som de anser att är oacceptabla.
Anställda på Google protesterade till exempel när det fanns planer på att samarbeta med den kinesiska underrättelsetjänsten i ett projekt som kallades för Dragonfly, där Google skulle ha gjort sin söktjänst förenlig med censuren i Kina.
– Deras anställda sade ganska tydligt ifrån att det här vill vi inte vara med om. Och det avslutades. Och motsvarande saker händer hela tiden. De som arbetar inom bolagen tar ställning till vart utvecklingen går, säger Stefan Lindström på Utrikesministeriet.
