– Det är för tidigt att säga något ännu. Vi följer internationella handelsrestriktioner ifall sådana införs, säger Tero Kosonen, vd på Rauanheimo i Koverhar hamn i Hangö.
Hamnoperatören Rauanheimos verksamhet i Koverhar grundar sig nästan enbart på transport av ryska råvaror. Det gäller transport av antracit och stenkol som kommer med tåg från Ryssland och skeppas vidare ut i världen från hamnen i Koverhar.
Rauanheimos vd Tero Kosonen säger att trafiken för närvarande (2.3.2022) löper som normalt men att det kan bli frågan om snabba förändringar beroende på vilka sanktioner som träder i kraft. Företaget följer de internationella föreskrifter som gäller men kommer inte att på eget initiativ införa några sanktioner mot sina ryska kunder.
– Vi respekterar de bindande avtal vi har med våra kunder. Förstås följer vi också eventuella internationella handelsrestriktioner ifall sådana införs, säger Kosonen.
Han vill helst inte spekulera i kommande åtgärder men tillstår att eventuella restriktioner kan betyda att praktiskt taget hela bolagets verksamhet i Koverhar hamn körs ner för en viss tid.
– Om det blir frågan om radikala åtgärder kan trafiken avbrytas så gott som helt och hållet men det är för tidigt att säga något om det just nu, säger Kosonen.
Så länge som företagets ryska kunder inte omfattas av internationella restriktioner fortsätter verksamheten som tidigare.
– Våra kunder får för tillfället fortsätta verka på internationell marknad utan begränsningar, säger Kosonen.
Det Karlebybaserade företaget Rauanheimo är i dag Finlands största aktör inom transittrafik från Ryssland.
Krisen kan leda till att råvaror hamstras och de redan nu höga priserna ytterligare stiger
Peter Hammarberg, vd Termonova
Det pågående kriget i Ukraina och den oroliga världsmarknadssituationen påverkar de flesta företag mer eller mindre.
Även den övriga verksamheten inom Hangö hamn påverkas indirekt eftersom den är en del av den globala marknaden, påpekar vd Anders Ahlvik på Hangö hamn.
Stigande råvarupriser
På sprängämnestillverkaren Forcit i Hangö uppger kommunikationschef Anni Bölenius att företaget inte på länge levererat produkter till kunder i Ryssland.
Tidigare har Forcit köpt en del råvaror från Ryssland men gör det inte i den nuvarande situationen.
Bölenius skriver i ett mejl att efterfrågan på försvarsmateriel generellt sett har ökat sedan ett antal år tillbaka.
På samma sätt som många andra företag drabbas Forcit främst indirekt. Det handlar om tillgången till råvaror, störningar i leveranser och höjda råvarupriser.
På Termonova i Ingå säger vd Peter Hammarberg att kriget kan få följder för verksamheten på längre sikt.
– Om krisen drar ut på tiden påverkar det varupriserna även om vi inte köper råvaror från Ryssland, säger Hammarberg.
Polyeten som är huvudråvaran i produktionen på Termonova tillverkas också i Ryssland.
– Krisen kan leda till att råvaror hamstras och de redan nu höga priserna ytterligare stiger, tror Hammarberg.
Termonovas export till Ryssland är liten och påverkar inte helheten nämnvärt, uppskattar Hammarberg.
– Vi har två ryska kunder men de kan eventuellt få problem med betalningarna, tror han.
Produktionen i Ingå använder gas (propan) som energikälla. Gasen levereras av flera olika leverantörer. Sannolikt kommer en stor del av gasen från Ryssland. Termonova har inga planer på att bojkotta den ryska gasen.
På Sauna360 -koncernen, som bland annat gör Helo-bastuugnar i Hangö, säger vd Pekka Lettijeff att de har importörer både i Ukraina och Ryssland även om den marknaden är liten. Några restriktioner på handeln har inte införts.
På fordonstillverkaren Sisu Auto i Karis meddelar vd Petri Kananen att man fortfarande utreder vad krisen kan innebära för företaget. Så sent som i september i fjol meddelade Sisu Auto om en rysk stororder värd tre miljoner euro. Det var frågan om leverans av 15 stockbilar till Irkutsk.
Företag ordnar hjälpsändningar
En del företag har också gått in för att konkret delta i hjälparbetet för Ukraina. Ett sådant är Delipap som tillverkar bland annat blöjor och bindor. Delipaps huvudkontor ligger i Veikkola medan blöjtillverkningen sker vid produktionsanläggningen i Ekenäs.
Försäljningsdirektör Katarina Hanell på Delipap säger att företaget i första hand ser sitt ansvar för att hjälpa de nödställda i Ukraina.
– Vi ser ju att det finns ett hjälpbehov och därför vill vi dra vårt strå till stacken.
Hon berättar att företaget förbereder en hjälptransport med företagets hygienartiklar till nödställda i Ukraina.
Delipap har ingen export till Ukraina men en liten andel av exporten går till Ryssland.
– Vi har export till Ryssland men den är så pass liten att den inte påverkar vår helhetsomsättning. Vi pratar bara om någon procent av omsättningen så det är inte ett betydande exportland för oss.
Hanell vill inte i det här skedet ta ställning till eventuella bojkotter av ryska kunder.
– Just nu har vi ingen beställning inne från Ryssland så vi behöver ännu inte ta ställning till det. Vi tar en dag i sänder, säger Hanell.