Nybondas leder en arbetsgrupp som efter ockerhärvan i Närpes tillsatts för att hitta olika åtgärder för att konkret förhindra brister i samband med rekryteringen av arbetskraft. Uppdraget kommer från trädgårdssektorn, som vill finna lösningar för att kunna rekrytera tryggt och säkert.
Mycket har redan gjorts under årens lopp och mer kan göras, påpekar Nybondas. Samtidigt finns hinder, säger hon. I det aktuella fallet i Närpes ser hon ett hinder som är svårt att rå på.
– Det verkar handla om ett ganska slutet samhälle, där de har hållit saker och ting för sig själva.
Hennes bedömning går hand i hand med polisens. Förra veckan vädjade polisen till vietnamesgemenskapen i Närpes att upphöra med den kriminella verksamhet där man tvingar sina landsmän att betala ansenliga summor pengar i utbyte mot löfte om arbete.
Polisen signalerar att det endast är inifrån den slutna gemenskapen som detta mönster kan brytas.
Nybondas påpekar också att den här typen av verksamhet lätt fortsätter om den en gång fått fotfäste och samtidigt matas av ett konstant behov av mer arbetskraft.
Prata, prata, prata
En sak framför alla andra vill Nybondas uppmana arbetsgivarna i Närpes att göra – prata med sina anställda.
– Man måste prata, prata, prata med de anställda. Försök få fram vem det är som ligger bakom det hela. Det är namn och kontaktuppgifter som behövs, annars kan varken polis eller arbetskraftsmyndigheter riktigt göra något.
Att språkbarriärerna försvårar den saken är givet, men man måste ändå försöka kommunicera. Med hjälp av tolkar, med texter som översätts till arbetstagarnas språk. Varje anställd ska veta vilka rättigheter den har. Och informationen kan inte endast kanaliseras via arbetsledare, däri ligger också en risk påpekar Nybondas.
Tydlig kommunikation och behovet av att prata gäller inte bara arbetsgivarna inom växthusbranschen i Närpes, utan alla branscher och i hela landet där man rekryterar arbetskraft från utlandet. Utnyttjandeproblematiken finns ingalunda endast i Närpes eller bara i en bransch, poängterar Nybondas.
Kulturfråga
En annan sak som Nybondas redan under många år har framhållit som central och som nu åter aktualiseras av härvan i Närpes är att arbetsgivarna aldrig ska låta sig luras av förmedlare som avgiftsfritt erbjuder sig att hämta in arbetskraften som behövs. Det finns inga gratismåltider, påpekar Nybondas.
– Varför skulle någon av bara god vilja förmedla tjänster gratis? Mitt råd är nog att aldrig använda förmedlare om man inte är hundra procent säker på att allt står rätt till, och involvera isåfall myndigheter för att reda ut att allt faktiskt är okej.
Det är lätt hänt att man anställer folk den vägen och sedan förblir omedveten om att någon form av utnyttjande pågår i bakgrunden. Den här risken är stor då helt andra seder och normer än finländska råder i de länder därifrån många arbetstagare rekryteras.
– Det handlar ju om kulturer. Något som vi kallar korruption är något helt annat någon annanstans. Om en arbetstagare exempelvis har familj i hemlandet som utsätts för hot så vågar de inte yppa något här.
Den här typen av fenomen har tyvärr ökat i och med coronapandemin, har Nybondas sett.
– Tyvärr fungerar det så att då det blir oroligt och svårt i världen så dyker det upp tredje parter som utnyttjar situationen.
Lagstiftning som inte räcker till
Förutom att vara väldigt öppen på arbetsplatsen, diskutera med alla anställda och vara väldigt försiktig när man rekryterar – vad mer kan göras?
Nybondas påpekar igen att mycket redan har gjorts.
Landsbygdens Arbetsgivareförbund, vars medlemmar är företag inom olika landsbygdsnäringar, har redan tidigare arbetat fram en handbok som ska gå ut till arbetstagare på väg till Finland. Alla som anländer ska på förhand kunna känna till sina rättigheter och skyldigheter, villkor och bestämmelser kring löner, med mera. Ur handboken framgår också att den anställda aldrig ska behöva betala pengar till någon för att den fått jobbet i fråga.
På grund av fallgroparna med rekrytering grundades även portalen Töitä Suomesta, eller Jobb i Finland, vars syfte är att förena arbetsgivare och arbetstagare på ett tryggt sätt.
Den relevanta finländska lagstiftningen har också uppdateras ett flertal gånger. Lagen om säsongsarbete har exempelvis fått flera revideringar bara under de senaste åren, säger Nybondas.
Trots det finns det brister kvar.
– Ibland får man känslan att vi har lagstiftningen i skick, men den fungerar inte.
Besvärlig tillståndsprocess
Nybondas pekar på flera faktorer som är kontraproduktiva.
– Hela tillståndsprocessen har gjorts ganska besvärlig, så det är inte så konstigt att det sedan finns folk därute som gör det till sin sak att så att säga "hjälpa till". Våra arbetsgivare måste ändå försöka motverka det här genom att berätta att så här ska det inte gå till, ingen ska behöva betala för att få komma hit och jobba.
Samtidigt är det inget alternativ att sluta rekrytera arbetskraft från utlandet. Behovet av arbetskraft är stort och på hemmaplan finns inte tillräckligt många som är intresserade av jobben som erbjuds.
Nybondas vill ha upp frågan på högsta politiska nivå, så att ansvariga ministerier kunde kommunicera direkt till länder som berörs. Den vägen kunde även nya samarbetsprojekt startas upp så att man öppnar kanaler som gör det tryggt för folk att ta sig till Finland för arbete.
Nybondas framhåller också att hon ser det som aningen orättvist att ockermisstankarna i Närpes har lagt så mycket ansvar just på växthusföretagarna. De kan inte ensamma se allt, höra allt eller begripa allt.
– Alla vill ju att det tryggt att arbeta i Finland och ingen ska behöva vara rädd.
Arbetsgruppen som Kristel Nybondas nu leder kommer preliminärt att hålla sitt första möte den 23 mars. Det är än så länge oklart hur många möten gruppen kommer att hålla, vilka tidsramarna är och vilka slutmål man ställer upp.