European University Association (EUA), ett samarbetsorgan för högskolor och universitet inom Europa, meddelade i onsdags att man upphör med allt samarbete med ryska statliga myndigheter och länder som stöder invasionen av Ukraina. Man ber sina medlemmar i Europa att göra detsamma.
I Sverige har regeringen uppmanat svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att avbryta samarbeten med statliga institutioner i Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Den här veckan bad också Danmarks utbildnings- och forskningsminister Jesper Petersen, danska utbildningsinstanser att göra detsamma.
Finland avvaktar än så länge, säger Atte Jääskeläinen, överdirektör vid undervisnings- och kulturministeriet.
– Finlands position har varit att vi inte inleder några nya arrangemang eller skickar studenter till Ryssland nu, men vi har inte avbrutit gamla arrangemang. Vi väntar tills vi får gemensamma linjer från EU i den här frågan.
Samtal om hur man ska gå vidare med situationen förs just nu, säger han.
Vid Helsingfors universitet följer man också med läget, säger prorektor Kai Nordlund.
– Vi har konstaterat att vi inte har några officiella samarbeten med Ryssland på universitetsnivå, så vi behöver inte bryta dem, säger Nordlund. På enskilda forskningsgruppers nivå finns det samarbeten av olika slag. Samarbeten där man har officiella gemensamma projekt har, så vitt vi vet, för tillfället frusits, det vill säga att de officiella samarbetsformerna inte fortskrider.
Vid Åbo Akademi följer man samma linje som Helsingfors Universitet, säger rektor Mikael Lindfelt.
– Vi följer kontinuerligt med situationen. Men det kan ändras så fort att det jag säger nu kanske inte ens gäller om en vecka.
Tyskland satte bollen i rullning
Tyskland var först ut och meddelade redan förra veckan att man fryser samarbetet med Ryssland när det gäller forskning och vetenskap och även yrkesutbildningar. Europaparlamentsledamot Christian Ehler från Tyskland uppmanade också EU att avbryta alla samarbeten inom forskning och vetenskap med Ryssland.
Marija Gabriel, EU-kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor meddelade i onsdags att man skjuter upp utbetalningar till ryska institutioner involverade i forsknings- och innovationsprojekt som finansieras med EU-medel. Man kommer inte heller att inleda nya samarbeten med ryska universitet, forskningsinstitut eller företag.
Om Finland skulle avbryta samarbetet skulle det bli kännbart, säger Jääskeläinen.
– Det skulle bli en mycket dramatisk sak, säger han. Vi har många tiotals forskningssamarbeten med ryska forskare och ryska universitet, både när det gäller forskning och även studentutbyten. Det är ingenting vi gör med lätt hjärta, men om det måste ske så gör vi det.
Utbytesstudenter från Ukraina och Ryssland i kläm
Utöver att forskningsprojekt blir svårare att driva påverkas även de ryska och ukrainska utbytesstudenter som finns i Finland av läget.
– Det finns en massa detaljfrågor som måste redas ut. Vi har ungefär 6000 ryska studerande i Finland som kanske kommer att ha svårt att kunna ta ut pengar och betala räkningar, ger Jääskeläinen som exempel.
Kai Nordlund säger att man stöder Ukraina och stöder alla medlemmar i universitetssamfundet.
– Vi gör vårt bästa för att åtminstone de som redan är här inte behandlas illa, och försöker givetvis i den mån man kan, påverka den allmänna opinionen och fredssträvandena.
Samtidigt ökar också kraven på universiteten att handla mera beslutsamt. Ett antal studentföreningar vid Aalto universitet har sammanställt ett skriftligt upprop där man vill att universitetet slutar vara passivt och aktivt erbjuder hjälp i form av exempelvis gratis studentplatser åt ukrainska studerande, sänkta studiekostnader för ryska och ukrainska studenter vid universitetet och humanitär hjälp åt Ukraina.
Och universitetet verkar ha hört det här. Man meddelade på sin hemsida i torsdags att man tänker uppdatera de åtgärder man tar för att hjälpa studerande och personal som drabbas av det pågående läget.
Tills vidare finns inga officiella direktiv för något sådant i Finland, säger Atte Jääskeläinen.
– Universiteten i Finland är autonoma och har möjlighet att besluta om åtgärder själva. Vi håller på och utreder om vi kan göra något på nationell nivå. Och det är ju ett politiskt beslut om vi ska ha något ukrainaprogram.
Ryska vetenskapsvärlden protesterar
Samtidigt ställer sig många frågan om att utesluta Ryssland ur vetenskapssammanhang verkligen är rätt väg att gå.
Belgien har ställt sig avvaktande till situationen, och menar att man inte ska isolera de röster inom den ryska vetenskapsvärlden som är starkt kritiska till Vladimir Putins agerande.
Mikael Lindfelt medger att det är en knepig sits för både läroinstanser och individuella forskare.
– Det här är en väldigt svår situation för vetenskapssamfundet, och på individnivå är det om möjligt ännu svårare, säger han. De som motsätter sig den krigförande regimens beslut kan riskera sitt eget och sin familjs öde.
– Europa behöver visa en enad front när det gäller sanktioner och de här kan sedan drabba individer som har samma intention som de som står för sanktionerna, fortsätter Lindfelt, så det uppstår vissa dilemman. Vi försöker hantera dem i den takt de kommer emot.
De kritiska rösterna gjorde sig hörda nyligen när ryska forskare och vetenskapsjournalister i dagarna skrev ett öppet brev där man uttrycker sitt missnöje med situationen och uppmanar Rysslands ledning att upphöra med kriget. Brevet publicerades på den oberoende vetenskapssajten TrV-Nauka:s sida, och har även en tillhörande namninsamling där de i branschen som stöder budskapet kan skriva under. Brevet har i dagsläget genererat över 6100 underskrifter.
– Vetenskap är otänkbart utan samarbete med kollegor från andra länder. Kriget i Ukraina är ett steg som inte leder någonstans, säger Mikhail Gelfand i en intervju med vetenskapstidskriften Science. Gelfand är specialist i bioinformatik vid Skolkovoinstitutet för vetenskap och teknik i Moskva och en av initiativtagarna till brevet.
Universitetet där Gelfand är verksam fick också nyligen veta att Massachusetts Institute of Technology MIT i USA avbryter allt samarbete med dem på grund av den ryska aggressionen mot Ukraina.
Kriget bromsar rymdambitioner
Även upp i rymden börjar linjedragningarna på marken göra sig kända. Ryssland gick tidigare under krigets inledningsskede ut och hotade med att man hade möjligheten att "släppa" den Internationella Rymdstationen ISS på något land i Europa om väst inte slutar med påtryckningarna mot Ryssland.
Att Ryssland har möjlighet att påstå något sådant handlar om hur samarbetet kring ISS är uppbyggt. Grovt taget är rymdstationen uppdelad i två delar – den amerikanska sidan tar hand om ström och sådant som gör stationen beboelig, medan den ryska sidan hanterar det som håller stationen i omloppsbana. ISS är påverkad av jordens gravitation och tappar kontinuerligt fart, och faller därför nedåt mot jorden. Ryssland skickar med jämna mellanrum upp raketer som ska motverka det här genom att ge ISS en liten extra skjuts.
Den amerikanska rymdstyrelsen NASA låter än så länge förstå att samarbetet fortsätter kring ISS, men att man ser över hur man ska hantera det operativa inom den närmaste framtiden.
Teknikmiljardären Elon Musk har till exempel sagt att hans företag SpaceX kan förse ISS med de raketer som behövs, om det behövs.
Europeisk rymdhuvudvärk i krigets skugga
Den Europeiska rymdstyrelsen funderar också på hur man ska göra med framtida projekt.
Den ryska rymdstyrelsen Roscosmos drog sig nyligen ur samarbetet med raketuppskjutningar från Franska Guyana. Rysslands Soyuz-raketer har används regelbundet för att skjuta upp olika rymdsonder och satelliter i omloppsbana i samarbete med europeiska aktörer.
Det här påverkar exempelvis uppskjutningsschemat för det europeiska satellitnavigationssystemet Gallileo, som skulle ha aktiverats i år.
Även samarbetsprojektet ExoMars mellan den europeiska rymdstyrelsen ESA och Roscosmos haltar. Projektet, som skulle skicka europeiska och ryska instrument och rymdrovers till Mars, skulle ha inneburit uppskjutningar från Kazakhstan i september i år, och för tillfället håller man sig till planen, men ESA har nyligen sagt att man utvärderar läget.
Mycket av det internationella samarbetet mellan Ryssland och Europa och USA tog sig redan en törn när Ryssland ockuperade delar av östra Ukraina och Krimhalvön 2014, och en hel del justeringar för att man ska bli mera oberoende av varandra har redan gjorts.
Men det rådande läget leder förmodligen till större separation inom rymdbranschen, och om Ryssland fryses ut från den akademiska vetenskapsvärlden också, kan det innebära stora förändringar i hur framtidens möjlighet att tackla globala frågor, som exempelvis klimatförändringen, kommer att se ut.