Start
Artikeln är över 3 år gammal

Sanktionerna mot Ryssland påverkar trafiken i Karleby hamn – bortfallet kan uppgå till 2 miljoner ton

Den här veckan blev det stopp i transittrafiken från Ryssland i Karleby hamn. Enligt vd Torbjörn Witting är hamnens viktigaste uppgift ändå att betjäna den inhemska exportindustrin.

Man i svart rock står i en hamn.
Karleby hamns vd Torbjörn Witting säger att man medvetet arbetat för att bli mindre beroende av Ryssland. Bild: Jakob Lillas / Yle

De ekonomiska sanktionerna mot Ryssland påverkar även trafiken i Karleby hamn. Under fjolåret stod transittrafiken från Ryssland för 38 procent av helhetstrafiken.

Framför allt handlar det om råmaterial för stålindustrin.

– I praktiken kommer den största delen av trafiken från Finland, berättar Karleby hamns vd Torbjörn Witting.

Witting säger att hamnens viktigaste uppgift är att betjäna exportindustrin, framför allt det närliggande industriområdet.

Trafiken med rysk järnpellets har varit i gång i 18 år. Den här veckan tog det stopp.

– Vi får se hur det utvecklas. Det viktigaste är att kriget i Europa sköts på rätt sätt. Kommerstrafik kommer i andra hand, säger Witting.

Rysslandsberoendet har minskat

Karleby hamn är den tredje största i Finland. I fjol uppgick totaltrafiken till 6,5 miljoner ton. Witting berättar att man beräknar det här årets bortfall till omkring 2 miljoner ton.

Trafiken från Ryssland har dock redan delvis ersatts av annat.

– Vi har ny inhemsk trafik främst från Mellersta Finland. Vi har också vindmölletrafiken som det finns en boom på för tillfället, säger Witting.

Genom åren har man varit mycket beroende av transittrafiken från Ryssland. Som mest har den utgjort 60 procent av totaltrafiken.

– Vi har medvetet arbetat för att minska det här beroendet.

Stenbyggnad i en hamn.
Förra året uppgick totaltrafiken i Karleby hamn till 6,5 miljoner ton. Bild: Jakob Lillas / Yle

Påverkar inte arbetet för höjd TEN-T-status

De senaste åren har man lobbat för att Karleby hamn ska bli en så kallad stomhamn i det europeiska transportnätverket TEN-T.

Karleby stads utvecklingsdirektör Jonne Sandberg säger att det arbetet går vidare. Han tror att nedgången i volym är tillfällig.

– Fortfarande tycker vi att norra Finland behöver ha hamnar som gör det möjligt att idka exportindustri här.

Sandberg säger att det i både Österbotten och norrut finns viktig exportindustri som behöver logistiska förbindelser.

– Jag tycker det är väldans viktigt att man för fram det här.

Finland håller på att utforma sitt utlåtande till EU-kommissionens plan för TEN-T-nätverket. Klassificeringen kan ha betydelse bland annat för möjligheterna att få stödpengar.

Tanken är att det nya nätverket ska tas i bruk 2024.

Man i kavaj talar i ett auditorium.
Karleby stads utvecklingsdirektör Jonne Sandberg säger att det behövs en hamn som betjänar exportindustrin i norra Finland. Bild: Kalle Niskala / Yle

Situationen kan hålla i sig

Torbjörn Witting säger att man förbereder sig för olika scenarier. Den nuvarande situationen kan komma att hålla i sig i några år framåt.

– Tyvärr ser det ut på det sättet.

Karleby hamn består av tre hamnar: Djuphamnen, Silverstenshamnen och Stamhamnen. Djuphamnen är den som berörs mest av den ryska trafikens bortfall.

– Där har vi också en inhemsk ökning i år, säger Witting.

Bortfallet gör att det inte finns behov att utveckla Djuphamnen just nu. På sikt kan man förlänga kajer och ta nya områden i bruk.

Witting tror att samarbetet med Ryssland kommer att återupptas på sikt.

– Men det räcker säkert en stund innan vi är där.