Brandinspektör Jari Sopen-Luoma: "På vårt räddningsområde finns inga allmänna skyddsrum"

Vi besökte ett av de lokala skyddsrummen vid Karis brandstation tillsammans med brandinspektör Jari Sopen-Luoma.

Lokalen motsvarar inte bilden av det kvava och dunkla rum under jorden som många kanske visualiserar när de tänker på skyddsrum.

Det här hör nämligen till de modernare som byggts enligt de uppdaterade bestämmelserna från 2011.

Öppna bildvisare

Därför är skyddsrummet ovanför marknivå och har även fönster.

I en krissituation fälls luckor över fönstren.

Till vardags används lokalen som lektionssal och för motionstest.

Sopen-Luoma berättar att många varit i kontakt med räddningsverket med frågor kring skyddsrum de senaste dagarna.

Inga allmänna skyddsrum i Västnyland

Den vanligaste frågan har varit var det egna skyddsrummet är.

– Allmänheten kanske inte känner till varför och var man bygger skyddsrum och för vem så bra. På vårt räddningsområde har vi inga så kallade allmänna skyddsrum. Alla är antingen byggda för dem som bor i fastigheten eller jobbar på arbetsplatsen, förklarar han.

Vad är skyddsrum och varför behövs de? Brandinspektören svarar på frågorna

Lagen kräver att fastigheter på minst 1 200 kvadratmeter ska ha ett skyddsrum. Småhus och mindre fastigheter saknar skyddsrum.

De går att känna igen på basis av dörren, berättar Sopen-Luoma.

– Det är en stor metalldörr som kan ha en blå triangel på orange botten som berättar att det är ett skyddsrum. Normalt används de som personalrum eller för förvaring.

Äldre rum knappast i tillräckligt bra skick

Räddningsverket granskar de skyddsrum som finns på arbetsplatser medan det är bostadsbolagets uppgift att granska dem i den egna fastigheten.

Grundregeln är att skyddsrummet ska kunna tas i bruk inom 72 timmar.

– I ärlighetens namn är situationen inte den. Om vi talar om gamla bostadshus från 60- och 70-talet kan vi ifrågasätta om de är skick, konstaterar Sopen-Luoma.

Vad gäller den senaste tidens diskussion menar Sopen-Luoma att det aldrig är fel att tänka på den egna beredskapen överlag. Det lönar sig till exempel att vara utrustad för möjliga längre elavbrott eller större stormar.

Rekommendationen är bland annat en fungerande radio och mat och vatten för tre dygn.