Henrik Gahmberg, kommunikationsexpert på huvudstaben, betonar att Finland inte är utsatt för något militärt hot just nu. Landets försvar är i ett gott skick och man kan snabbt mobilisera människor i fall det behövs.
Här är hans svar på 10 frågor om hur reserven fungerar.
1. Vad är försvarsmaktens reserv?
– Reserven består av alla de som har slutfört sin beväringstjänst och alltså är värnpliktiga. När de blir civila så flyttas de till reserven. Till reserven hör cirka 870 000 soldater, varav 280 000 soldater hör till försvarsmaktens krigstida styrka.
2. Vad är då skillnaden mellan reserven och den krigstida styrkan?
– Den krigstida styrkan består av reservister som är aktivt placerad i en trupp, det vill säga ifall det skulle bli krig så skulle dessa personer ha en färdigt utnämnd krigstida placering inom försvarsmakten. Det är också de som hör till den krigstida styrkan som blir kallade till repetitionsövningar i första hand.
– Vanligtvis är man aktivt krigsplacerad tills man är cirka 35 år, men det kan variera enligt vilken uppgift man har. Till exempel så kan vissa reservofficerare som har nyckelpositioner inom försvaret höra till den krigstida styrkan tills de fyller 60. Vid ett krig är det ändå sannolikt att styrkorna utökas och då kan också äldre personer återfå en krigstida placering.
3. Hur kan jag ta reda på min krigstida placering?
– För att ta reda på den måste man besöka en av försvarsmaktens tolv regionalbyråer, som ansvarar för ärenden som gäller reservister. Den krigstida placeringen berättas inte via telefon eller e-post av säkerhetsskäl, utan man måste bekräfta sin identitet på plats. Placeringen är dessutom hemlig information, så man ska inte gå och tuta ut den till vänner och bekanta.
– Placeringen baserar sig oftast på den utbildning man fått vid Försvarsmakten. Men om man har fått en annan utbildning efter sin tjänstgöringstid, exempelvis utbildat sig till läkare, kan man bli omplacerad till sådana uppgifter. Men då lönar det sig att vara aktiv och själv meddela regionalbyråerna om den utbildning man fått.
4. I vilken ordning blir man inkallad från reserven vid undantagsförhållanden?
– Försvarsmakten kallar in personer enligt sina egna behov. I första hand är det yrkesmilitärer som kallas in, sedan tar man sådana som har lämplig utbildning från reserven. Så det är inte människor i en viss ålder, utan de med rätt kunskaper och utbildning för den då rådande situationen som blir inkallade.
5. Hur är det med de beväringar som tjänstgör just nu, kan de bli inkallade om det skulle råda undantagsförhållanden?
– Rekryter kallas inte in vid undantagsförhållanden. Äldre beväringar kan kallas in, men då handlar det i första hand om lättare uppgifter, exempelvis att vakta något eller styra trafiken.
6. Hur länge hör man till reserven?
– De som hör till manskapet är i reserven tills slutet av det året som de fyller 50. Om man fått ledarskapsutbildning och exempelvis är undersergeant eller reservofficerare så är man i reserven tills slutet av det år som man fyller 60 år.
7. Hur är det om man lider av en sjukdom eller dylikt som kommit efter beväringstjänsten, kan man bli inkallad då?
– Om man lider av någon sjukdom eller av någon annan orsak har fått en nedsatt stridsförmåga, så ska man meddela det till sin regionalbyrå. I så fall ska man lämna in ett läkarintyg och då kan man få sina papper ändrade så att man inte blir inkallad.
8. När kan det bli aktuellt att kalla in reservister?
– I fredstid kallas reservister till repetitionsövningar, men de kan också bli inkallade i andra specialsituationer. Exempelvis användes beväringar och reservister för att vakta landskapsgränserna då Nyland stängdes i början av coronapandemin i Finland.
– Annars kallar Försvarsmakten in reservister vid ett så kallat förvärrat säkerhetsläge. Det här innebär att det finns tecken på att ett krig möjligtvis kan börja och då kanske man ordnar extra repetitionsövningar, så att man har soldater på rätt ställe i fall de skulle bli krig.
9. Hur kan jag delta i en repetitionsövning?
– Försvarsmakten ordnar ett hundratal repetitionsövningar varje år och till dem kallas sådana reservister som hör till den krigstida styrkan och vars kompetens behövs just då. Oftast övar man tillsammans med dem som man gjort sin beväringstjänst med.
– Om man är intresserad av att att delta i en repetitionsövning så kan man meddela sitt intresse till regionalbyråerna per mail eller telefon.
10. Finns det planer på att ordna fler repetitionsövningar nu då intresset för dem ökat?
– Det är positivt att intresset för övningarna ökat, men just nu finns inga planer på att ordna fler repetitionsövningar på grund av läget i Ukraina. Men om det finns politisk vilja och försvarsbudgeten blir större kan det vara möjligt i framtiden.