Start
Artikeln är över 3 år gammal

Niinistö ringer Putin i morgon – vad han säger till den ryska presidenten kommenterade han inte

President Sauli Niinistö mötte i dag talmännen, utskottsordförandena och partiledarna. Nu gäller att varken förhasta sig eller söla med Nato-diskussionen, konstaterade president Niinistö efter mötet.

Sauli Niinistö.
President Niinistö har i dag för andra gången under en kort tid sammankallat partiledarna på slottet. Bild: Markku Ulander / Lehtikuva

Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) har i natt träffat sin amerikanska kollega i USA, Lloyd Austin. Kaikkonen har också besökt flygplanstillverkaren Lockheed Martin.

Diskussionerna mellan försvarsministrarna Kaikkonen och Austin har handlat om relationerna mellan ländernas försvarsförvaltningar, Ukraina och säkerhetsläget i Europa. En Nato-ansökan har åtminstone inte officiellt funnits på agendan.

– Nu är Natos främsta bekymmer att se hur läget i Ukraina kunde lugnas ner. Så just nu är inte rätt tidpunkt att ansöka om Natomedlemskap, konstaterade försvarsminister Kaikkonen.

Finlands försvarsminister skakar hand med sin amerikanska kollega.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) har i natt träffat sin amerikanska kollega Lloyd Austin. Bild: Mandel Ngan / AFP

Niinistö avslöjar inget om morrondagens samtal med Putin

President Niinistö kommer att ringa Rysslands presiden Vladimir Putin i morgon.

Vad presidenten diskuterar med Putin ville han inte gå in på under presskonferensen efter mötet med partiledarna.

- Det vet jag inte ens själv, konstaterade presidenten.

Niinistö ville i dag inte föregå riksdagsdiskussionen som enligt presidenten måste föras analytiskt och utan att dra ut på processen.

- Jag har övervägt för- och nackdelar med ett Nato-medlemskap - nu måste beslutsfattaren som är riksdagen göra det samma.

Rysslands president Vladimir Putin
Sauli Niinistö ringer Rysslands president i morgon, men vad han tänker säga till Putin vet han inte ens själv. Bild: EPA-EFE/All Over Press

"I ena vågskålen kallt dödande och i den andra eskalering"

Det här är andra gången på en kort tid som president Sauli Niinistö sammankallar partiledarna. Förra gången var för en dryg vecka sedan inför Niinistös resa till Washington.

Efter torsdagens möte varnade president Niinistö för att fel åtgärder kan göra att Ukraina-krisen eskalerar.

- Vi har i en vågskålen kallt dödande och i den andra vågskålen riskerna för eskalering, sa Niinistö. Ukraina skyddas inte av Natos artikel 5.

Under förra mötet var det försvarsmaktens kommendör som gav en säkerhetsöversikt och det fördes en "allvarlig diskussion" om den ryska invasionen i Ukraina och krigets följder för Finlands säkerhet.

– Den finländska säkerhetsmiljön är nu i en snabb och drastisk förändring, konstaterade president Niinistö då.

President sauli Niinistö träffade Joe Biden i Vita huset i början på mars.
Sauli Niinistö besökte Washington för en vecka sedan och diskuterade säkerhetsläget med den amerikanska presidenten. Bild: AFP / Lehtikuva

Svenska Yle frågade om en finländsk Nato-ansökan kan leda till att kriget i Ukraina eskalerar.

- Vi har många möjligheter - men vi måste analysera alla möjligheter noggrant och det gäller också en Nato-ansökan, svarade presidenten.

Statsminister Marin på toppmöte med europeiska regeringschefer

Nu under slutet av veckan är de europeiska stats- och regeringscheferna samlade utanför Paris i Solkungens slott, Versailles. Enligt ett utkast till slutdeklaration från mötet ska regeringscheferna enas om att fasa ut EU:s beroende av rysk naturgas, olja och kol.

Statsminister Sanna Marin (SDP) och Sveriges statsminister Magdalena Andersson står utanför Villa Bjälbo i Helsingfors.
Sveriges statsminister Magdalena Andersson besökte Helsinfors under veckoslutet och har tillsammans med Finlands statsminister skrivit ett brev till de övriga regeringscheferna om att EU-fördragets försvarsklausul borde tas i användning. Bild: Fanni Uusitalo/Statsrådets kansli

Enligt diplomatkällor har Finlands och Sveriges statsministrars förslag om att aktivera EU-fördragets försvarsklausul fått ett brett stöd av medlemsländerna, och kan komma att diskuteras i Versailles.

Klausulen går ut på att de övriga EU-länderna är skyldiga att ge stöd och bistånd ifall en medlemsstat utsätts för väpnat angrepp på sitt territorium.

Vad försvarsgarantin betyder i praktiken är däremot inte helt klart.