Artikeln är över 3 år gammal

Potatisodlaren kommer till botten på potatislagret innan sommaren är här: "Jag har högst hälften av det jag borde ha"

Potatisodlaren John Lidman är oroad. I potatislaget finns bara hälften så mycket potatis som det borde så här års. Lidman är en av många potatisodlare som fick fjolårsskörden förstörd på grund av det ogynnsamma vädret.

Man med keps och svart jacka framför ett uthus.
John Lidman har odlat potatis i 45 år och också hunnit uppleva andra kriser med potatisen: "1987 fick vi endast 30 procent av skörden men då fick vi bra priser", berättar han. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

I 45 år har John Lidman i Petalax odlat potatis. Potatisen är en intressant växt, säger han, men branschen är tuff. Odlarna tampas med dålig lönsamhet, stigande kostnader – och i år även brist på potatis.

– Det är alldeles för lite, jag har högst hälften av det som jag borde ha för att kunna fylla mina åtaganden. Så det är lite bekymmersamt, säger Lidman när vi blickar in i lagret.

Potatisskörden blev sällsynt dålig på grund av fjolårets varma väder.

– Potatis tycker inte om stark hetta, det ska helst inte vara över 20 grader. De växlande fuktighetsförhållandena var katastrofala – både för kvalitén men också för tillväxten, säger Lidman.

Potatislådor i ett mörkt lager.
Potatis förvaras mörkt i 4 grader och en fukthalt på 95 procent. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Säljer så lite som möjligt

I september insåg Lidman att potatislagret inte skulle räcka så långt som det vanligtvis gör. För att inte bli utan potatis säljer han mindre än vanligt.

– Jag har hållit tillbaka ända sedan oktober och sålt så litet som möjligt för att dra ut på det.

Tror du vi kommer att hamna i en sådan situation att butikshyllorna med potatis är tomma?

– Jag är ganska övertygad om att det inte kommer att finnas så mycket av den i maj. Sedan kommer förstås tidig potatis, men det får vi ju se då, säger Lidman.

Potatislådor som står staplade på varandra.
Tomma potatislådor väntar på årets potatisskörd. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Lidman tror också att vi i framtiden får ge avkall på yttre faktorer på potatisen. När vi idag köper välpolerade potatisar i butiken får vi i framtiden vänja oss med något annat.

– När utbudet blir mindre får folk äta det som inte är helt perfekt. Nu har vi ju blandat ihop potatis med utländska äpplen som nästan är polerade, och utseendet har ju egentligen ingen betydelse för själva kvalitén, säger Lidman.

Lidman önskar att kedjorna som köper upp potatis kan bortse från utseendet på potatisen.

Det är inte bara i Finland som potatisskörden blev dålig. Sverige drabbades också, speciellt norröver där det förekom problem med potatisskorv. Därför har en del potatis från Finland exporterats till Sverige. Dessutom är producentpriset i Sverige nästan dubbelt så högt som i Finland, berättar Lidman.

Man vid potatislåda håller en potatis i handen.
Sättpotatis för årets säsong finns i normala mängder. Det är Lidman glad över: "En bonde börjar mentalt från rent bord varje år och är optimist, det kan bara gå bra." Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

Kostnader skenar

Världsläget påverkar också potatisproducenterna då priset på gödsel och bränsle rusar. Lidman uppskattar att de stigande utgifterna motsvarar "en bra månadslön".

– Energipriserna påverkar, det är betydande energiåtgång för potatisodling. Och då drabbas jag väldigt litet för jag försöker spara på bränsle och tror mig ha ovanligt låga bränslekostnader, säger Lidman.

Lidman tror också att finländarnas förhållningssätt till den inhemska maten ändras i och med det osäkra världsläget.

– Det är en lång väg till butikshyllan, påminner Lidman.

Sättpotatis i olika lådor.
Jämn temperatur, hög fukt, lite ventilation med inte för mycket – det är hemligheten för lyckad potatisförvaring i hemmen, tipsar John Lidman. På bilden sättpotatis som förhoppningsvis ska ge en god skörd i år. Bild: Anne Teir-Siltanen / Yle

"Kommer att ta slut!"

Att potatisen inte räcker till, det är Kaj Hemberg rätt säker på. Hemberg är ordförande i SLC:s potatisutskott.

– Det är bra åtgång på potatisen just nu och på grund av fjolårets väder har utsorteringen varit större än normalt, konstaterar Hemberg.

Hemberg beskriver potatisodlarnas situation som utmanande. Kostnaderna ökar och lönsamheten lider. Framför allt oroar stigande gödselpriser.

– Både bränsle- och gödselpriser stiger. Det är en direkt följd av problemen i Ukraina och gaspriserna. Det behövs gas för att tillverka gödsel och det kommer att ställa till med mycket problem i framtiden, säger Hemberg.

Kukkiva perunapelto.
Blommande potatisåker. Hemberg hoppas att årets skörd blir bättre. Han tror att potatislagret kommer att räcka i ungefär två månader, sedan är det slut. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Packerier och förädlingsföretag känner inte av potatisbristen på verkstadsgolvet

Vid packeriet Lappfjärds Potatis finns i nuläget ingen märkbar känning av potatisbrist.

– Vi har en ganska bra situation. Vi har haft inventeringar och räknat. Inte kommer potatisen att räcka lika långt som i fjol, men jag tycker att vi kan känna oss ganska trygga. Det räcker bra in till säsongen för tidig potatis. Våra potatisar räcker till början av juni, säger Mikael Gröndahl, vd på Lappfjärds Potatis.

Gröndahl berättar att det alltid är svårt att bedöma tillgången på potatis, men att det för deras del ser okej ut. Företaget har kontrakt med potatisodlare och säger att deras verksamhet på så vis har en tryggad tillgång på råvara.

Tror du att kunden i framtiden kan acceptera potatis med lägre kvalité i framtiden om det blir brist?

– Det tror jag, om det gäller yttre kvalitet – typ skrovlig potatis. Det försämrar ju inte potatisen, och det tror jag att kunden accepterar, säger Gröndahl.

Nypotatis på Brages skördemarknad 2016.
Mikael Gröndahl beräknar att potatislagret räcker tills den tidiga potatisskörden är här. Bild: Yle/Markus Bergfors

Finns inget extra

Jeppo Potatis förädlar potatis till olika potatisprodukter och vid företaget märks potatisbristen inte på verkstadsgolvet, men nog på annat sätt.

– Det finns inte extrapotatis, och vi märket det då man frågar av oss om vi har extra råvara, säger vd Markus Jussila.

Något extra potatis att förmedla vidare finns dock inte i nuläget.

– Vi har inget extra. Vi har ett system med kontraktsodling där vi gör kontakt på den mängd vi behöver och säkrar den råvara som behövs, men inte heller för mycket av den, säger Jussila.

potatis som någon dragit upp ur jorden och som en människa håller i
Potatis är viktig föda och därför är det viktigt att diskutera lönsamheten för både odlare och förädlare, säger Markus Jussila. Bild: Kalle Mäkelä / Yle

Kontrakten med odlarna görs för ett skördeår i taget. Odlarna som har kontrakt med Jeppo Potatis är mellan 50 och 60 stycken. Kontrakten tecknas innan odlarna vet hur skörden för året blir.

Det som däremot förorsakar bekymmer för företaget är kostnadsökningen, som Jussila beskriver som horribel. Bränsle, gödsel, transporter och förpackningsmaterial – utgifterna ökar i en snabb takt. Jussila tror att årets kontraktsförhandlingar blir sällsynt svåra med anledning av det osäkra läget.

– Det talas mycket om försörjningsberedskap nu. Det är viktigt att det finns potatis. För att det ska finnas måste det vara lönsamt att både odla och förädla. Det är en ganska stor oro inom jordbruket på många sätt och det känner vi av också hos oss, säger Jussila.

Brist på potatis medför bekymmer för odlaren